De glada barnskratten från sandlådan vid Furugården har tystnat. Gunilla Holmberg och Britt-Mari Gripenberg saknar sina dagklubbsbarn.

Ledarna saknar sina dagklubbsbarn

Larsmo.

Det är tragiskt att se det tomma utrymmet, säger Britt-Mari Gripenberg där hon står i den tomma Furugården i Larsmo.

4.5.2020 kl. 15:53

– Vi saknar barnen, intygar både Britt-Mari Gripenberg och Gunilla Holmberg.

De är två av fyra dagklubbsledare i Larsmo församling som nu fått börja söka nya arbetsformer när dagklubben stängt. Normalt har de fyra hand om sammanlagt hundra barn som är fördelade på sex dagklubbar i Bosund, Furugården, Västerby och i Fagernäs. Dessutom har de hand om fyra föräldra-barngrupper.

– Nu filmar vi dagsklubbssamlingarna och lägger ut dem på församlingens youtubekanal‚ säger Holmberg.

Det gjorde de också med påskkyrkan. Den är vanligtvis full, för dit kommer barn från alla förskolor, dagis och dagklubbar.

– Det brukar vara så fint när kyrkan är full med barn. Men nu kunde vi inte ha något. I stället filmade vi gudstjänsten och lade ut den.

Fick nya roller

De är inte helt bekväma i sin nya roll framför och bakom kameran.

– Att filma är något vi inte kan. Det har vi heller aldrig gjort tidigare. Vi hör heller inte till den generationen som vill filma oss själva. Men vi filmar ändå, för barnens skull, säger Gripenberg.

Responsen från barnens föräldrar har varit god.

– Barnen är glada över filmerna och de tittar på filmerna gång efter annan. En förälder har berättat att barnet sett påskkyrkan tre gånger så de börjar hoppas att vi ska göra något nytt, säger Holmberg med ett skratt.

De har lagt ut en ny film varje vecka. Men den ersätter ändå inte dagklubben.

– I dagklubben börjar vi med en samling där vi ser varje barn och de får berätta något. Barnen får också nämna sina böneämnen, som vi sedan gemensamt ber för. Några barn är så frimodiga att de ber själva, säger Gripenberg.

Förutom att de filmat har dagklubbsledarna också börjat förbereda nästa år och sommarens barnläger.

– Vi hoppas att lägret kan hållas i augusti innan skolorna börjar. Ifall det inte blir av har vi i alla fall ett färdigt program för nästa års läger, säger Gripenberg.

Även om Larsmo är en barnrik kommun har antalet barn i dagklubben minskat. Vanligtvis har de haft 120 barn i klubbarna, men senaste höst anmälde sig bara hundra barn till dagklubben.

– Det beror på att båda föräldrarna förvärvsarbetar i allt flera familjer. Då går barnen i dagis, säger Holmberg.

Hur det blir nästa termin vet de ännu inte. Anmälningstiden för dagklubben pågår till den 8 maj. Men sannolikt tar de emot anmälningar också efter det.

– Just nu kämpar föräldrarna med att få vardagen att gå runt då alla är hemma. De ska sköta sina jobb, vara lärare åt barnen, ge de yngre syskonen uppmärksamhet och koka mat två gånger om dagen. Jag befarar att de inte kommer ihåg att anmäla barnen till dagklubben, säger Gripenberg.

Och vad är det viktigaste med dagklubben?
– Det viktigaste med dagklubben är att föra ut budskapet om Jesus, säger Holmberg.

Johan Sandberg

Väståboland. I Pargas har församlingarna och staden samarbetat på ett lyckat sätt. Resultatet är familjekaféet Jolla som bjuder på otvungen samvaro för andra året i rad. 2.9.2020 kl. 00:00

sibbo. Klubbar för barn och deras föräldrar har startat i Sibbo. Isabella Munck hoppas på en så normal höst som möjligt. 2.9.2020 kl. 00:00

Kolumn. Varken livet eller världen är simpla. De kan varken kontrolleras eller förutspås. 2.9.2020 kl. 00:00

Borgå. ”Hej! Snälla kan ni be för det här!” Så kan en vanlig fråga se ut i de bönegrupper Brenda Serralde Luna är aktiv i på Whatsapp och Messenger. 2.9.2020 kl. 00:00

korsholm. Bästa stunden på ett läger är när alla vågar släppa fasaderna, tycker hjälpledarna Wilma och Isabelle Lithén. I församlingen har de fått hitta en ledarroll och lärt sig mer om vad som händer bakom kyrkans kulisser. 2.9.2020 kl. 09:40

korsholm. Kyrkan borde finnas där människor är, på de sociala medier där yngre och äldre tillbringar sin tid. Ett annorlunda år har sänkt tröskeln för att ta itu med nya idéer och projekt. 2.9.2020 kl. 09:32

korsnäs. Kommundirektör Christina Båssar tycker om närheten och flexibiliteten som den lilla orten erbjuder. Församling och kommun står varandra nära här – och har återväxten som gemensam utmaning. 2.9.2020 kl. 09:31

Kolumn. Hur kan jag förmedla omsorg till dem jag bryr mig om? När vi inte kan röra varandra, när ansikten göms bakom munskydd. 2.9.2020 kl. 09:21

malax. Jenni Broo vill stå på de svagas sida. Nu jobbar hon med barn och trivs med att få berätta om Jesus. Hennes egen tro har förändrats med åren, att få svar på bön har gett den stadga. 2.9.2020 kl. 09:19

mariehamn. Angela och Sven Sjöberg bor i ett blått, gammalt hus som de kallar Muminhuset i Finström, på norra Åland. De är aktiva både i sin egen församling och i Mariehamn. 21.8.2020 kl. 13:23

Kolumn. Jag har under en tid fått agera byggare. Rätt snabbt insåg jag att jag med min fars gener och med god handledning klarar av att både såga med girsåg, hantera skruvdragare och borrmaskin, spackla och måla, lägga armeringsnät för fasadrenovering, dra ut stora gamla böjda spikar, banka ut en del för återanvändning och spika in nya långa spikar i hårt virke. Och vad roligt det har varit! 21.8.2020 kl. 13:31

bibelskola. Coronan satte käppar i hjulet för Benjamin Asplund som deltog i Surfing the Nations grundutbildning tidigare i år. Utbildningen kortades av och han fick lägga sina framtidsplaner på hyllan. 21.8.2020 kl. 11:21

VÄSTÅBOLAND. Solveig Björklund-Sjöholm är ny ungdomsarbetsledare i Väståboland – men hennes första tid i församlingen gick i coronans tecken. Nu sjuder hon av iver att få utföra sitt drömjobb. 21.8.2020 kl. 13:39

Kolumn. De senaste månaderna har vi fått anpassa oss till en ny tillvaro. Alla önskar vi nu att pandemin så fort som möjligt skall vika undan och att vi snart ska ha ett fungerande vaccin mot viruset. 21.8.2020 kl. 11:05

Sjömanskyrkan. Redan som ung hade Kirsti Wikström klart för sig att hon skulle börja jobba för sjömanskyrkan som pensionär. 21.8.2020 kl. 10:55