Vuxenskriftskolan genomförs som samtal med en präst.

Även vuxna kan få konfirmationsundervisning

livsfrågor.

Det är aldrig för sent att gå skriftskolan, och man behöver inte vara säker på att man vill bli konfirmerad för att börja. Konformationsundervisningen från vuxna utgår från konfirmandens frågor och livssituation.

22.4.2020 kl. 00:01

Skriftskolundervisning finns inte bara för femtonåringar i stora grupper. Om man som vuxen vill bli konfirmerad är det oftast enskild undervisning som gäller. Johan Terho är präst i Johannes församling, med ansvar för konfirmationsundervisningen. Han undervisar även vuxna konfirmander, och berättar att vuxenskriban läggs upp enligt den bakgrund konfirmanden har.

– Först brukar vi träffas och diskutera lite och jag kollar upp varför hen vill gå skriban och vad hen har för bakgrund så att vi kan bygga upp en meningsfull helhet.

Orsakerna till att man vill gå i skriftsola kan vara många, och det finns ingen typisk vuxenkonfirmand.

– Det kan handla om att man ska gifta sig kyrkligt, men det kan lika gärna vara så att man inte gick skriban som ung men nu har kommit på att det skulle vara en god idé.

Tillsammans gör man upp en plan för hur skriftskolan ska genomföras. Det rör sig om ungefär 20 timmar undervisning, och man kommer gemensamt överens om ifall undervisningen ska ske intensivt eller över en längre tidsperiod.

I skriftskolundervisningen ingår också besök i gudstjänsten eller högmässan.

Utgår från individen

Jämfört med ungdomarnas lägerskriftskolor har vuxenskriftskolan större fokus på undervisningen. De ämnen man tar upp är samma oavsett åldersgrupp. Men livssituationen ser annorlunda ut för den vuxna konfirmanden och det gör att det finns en annan grund att bygga på.

– Synen på döden kan till exempel vara annorlunda. Jag kan ha en vuxen konfirmand som redan mist sina förldrar, döden har kommit så nära. Om den vuxna konfirmanden själv har barn präglar det också hur man talar om Gud som förälder.

Under konfirmationsundervisningen går man igenom kyrkliga förrättningar och gudstjänsten, i samband med dem talar man även om nattvard och bön. Dessutom diskuterar man etik och moral, en kristen människas ansvar, skapelsen och i samband med det ofta miljöfrågor.

– Döden brukar vi ofta tala om i slutskedet av undervisningen om det inte kommit frågor om den tidigare. I det temat ingår också uppståndelsen och påskens händelser.

– Jag utgår från konfirmandens livssituation och egna frågeställningar, sedan vinklar vi in det på skriftskolans innehåll.

Man kan anmäla intresse för att gå skriftskolan som vuxen även om man inte är säker på att man vill bli konfirmerad.

– Man kan börja om man är nyfiken, kolla in vad det går ut på. Om man konstaterar efter första träffen att det här inte var för mig – då är det så.

Skriftskola och konfirmation är två skilda saker. Efter skriftskolan väljer man om man vill bli konfirmerad eller inte. Har man gått skriftskolan för många år sedan utan att ha blivit konfirmerad går det att bli konfirmerad senare.

Det allra mesta av undervisningen kan skötas på distans via videolänk, och därför kan man redan nu ta kontakt med sin församling om man är intresserad av att gå skriftskolan som vuxen.

– Det enda som inte går att göra på distans är själva konfirmationen.

Erika Rönngård

Papparoll. Jaan Siitonen är föräldraledig av många skäl. Han vill hinna umgås med Ellen men han vill också förbättra sin position där hemma. – Jag vill inte vara en outsider. 7.3.2019 kl. 11:24

Stödperson. – Före sista morfindosen tog hon adjö och tackade mig, säger Seija Stenfors. Hon är stödperson för allvarligt sjuka människor. 21.2.2019 kl. 00:00

Bråttom. "Nej, konstaterade jag förra hösten en kväll då jag satt i mitt arbetsrum ..." 21.2.2019 kl. 00:00

Nytt. Månsas kyrka har renoverats grundligt. Nu flyttar Petrus församling in i sin första egna kyrka. 21.2.2019 kl. 00:00

Rannsakan. Får jag göra goda saker för att själv må bättre? Och hur mycket goda handlingar måste jag utföra? Kan jag sitta på min kammare och vara god? – Godhet är en horisont vi styr mot enligt bästa förmåga, säger Hilkka Olkinuora. 7.2.2019 kl. 10:06

biskopsval. "Ju äldre jag själv blir, desto mer anser jag att åldern bara är en siffra", skriver Markus Andersén i veckans sökruta. 7.2.2019 kl. 09:56

Aktiva. Vilken verksamhet och vilken roll i församlingen vill unga vuxna ha? Ett nystartat råd i Helsingfors vill arbeta med de här frågorna. 7.2.2019 kl. 09:44

Avspänt. Det största hindret för oss när det gäller bön är att vi tror att det är mycket besvärligare än det är. En mening eller ett ord kan vara din bön. 24.1.2019 kl. 00:00

Bekräftad. "Han är intresserad av hur jag har det." 24.1.2019 kl. 00:00

Grupp. Sorg bearbetas väldigt olika. Snart startar en grupp för dem som vill dela bördan med andra. 24.1.2019 kl. 00:00

Tillgänglighet. Kyrkan ska synas i gatubilden och i vardagen, anser Mikael Busck-Nielsen. En dag i veckan promenerar han runt i köpcentret Redi, med prästkragen synlig. 10.1.2019 kl. 00:00

Insikt. "Jag har hört till dem som helst klarar sig själva (även om det innebär att man sitter och googlar halva natten)." 10.1.2019 kl. 00:00

Jubileum. – Johannes församling är en rik församling i ordets djupa bemärkelse, säger kyrkoherde Johan Westerlund. 10.1.2019 kl. 00:00

Nyanställd. Från årsskiftet inledde Fred Wilén ett treårigt vikariat som kyrkoherde i Matteus församling. Stefan Forsén fick tjänst som direktör för gemensamt församlingsarbete vid Helsingfors samfällighet. 10.1.2019 kl. 00:00

Stämning. Tidigt på julaftons morgon står hon i en tyst domkyrka och stryker altardukar. ”Det är bästa stunden på dagen”, säger vaktmästare Carla Ihatsu. 21.12.2018 kl. 11:32