Mässa för den som förlorat ett barn

förlust.

Det otänkbara, förlusten av ett barn, är svårt att tala om. I den här mässan skapas rum för sorgen. Det finns möjlighet att samtala, och att vara tyst. Och du får vara arg på Gud.

5.9.2019 kl. 00:01

Till gudstjänsten i Domkyrkans krypta välkomnas alla som förlorat ett barn. Det spelar ingen roll om det gått trettio år eller tre månader.
– Alla vi som jobbar med gudstjänsten har i något skede av vårt liv förlorat ett barn, berättar Monica Heikel-Nyberg, som leder liturgin i den tvåspråkiga mässan.
Efter gudstjänsten finns hon och de andra där för samtal. Deras önskan är att människor ska känna igen sig och känna sig sedda.

Att tala om förlusten av ett barn är svårt. Ifall man inte talar om sorgen så kan omgivningen låtsas att den inte finns. Monica Heikel-Nyberg tror att här också finns ett mått av vidskepelse: att inte tala om det för att det inte ska hända.
– Kanske för att skräcken är så stor.
Förr, när barnadödligheten var hög, förlorade nästan varje familj ett eller flera barn.
– Och nu med all vår högteknologi blundar vi lite för att det faktiskt på riktigt kan hända.

I augusti för trettiotre år sedan förlorade hon sin pojke.
– Under hela graviditeten var det bara en person från rådgivningen som ens berört att alla sagor inte slutar lyckligt.
Själv upplevde hon ett starkt behov att hitta andra att spegla sin upplevelser i – någon annan som upplevt samma sak och kanske kunde visa en väg vidare.
– Det som i vardagen var väldigt tungt var att ingen av studiekamraterna hade så mycket verktyg att möta någon som varit med om det här.
Svårast var att höra läkare som uppmuntrande sade ”försök på nytt bara”.

”Vår uppgift är inte att försvara Gud”

Varje människas sorg är olika och man sörjer i olika takt. Sorgen efter ett barn man aldrig lärt känna som person är lika verklig som någon annan.
– Vi måste skapa utrymme för sorgen. Det går att göra årtionden efteråt. Jag tror att det är först när sorgen har fått ta det utrymme den behöver som en läkningsprocess kan starta. Sorgen blir en del av den person man blivit, men inte det som tar över hela livet.

Arrangörerna räknar med att det kan vara svårt för människor att våga komma till en sådan gudstjänst. Monica Heikel-Nyberg betonar att ingen behöver berätta något om sig själv och sin sorg, och den som vill får sitta anonym längst bak i salen.
Det är okej att vara arg på Gud och fråga hur det kunde ske. Det är okej att gråta – och ingen kommer störta fram för att försöka trösta bort sorgen. Du behöver inte ens tro eller vilja tro på Gud.
– Man får komma och vara just så arg och ledsen som man är. Vår uppgift är inte att försvara Gud. Jag tänker att vi är där för att hjälpa dig sätta ord på de känslor du har, och då är alla känslor lika mycket värda.

Om gudstjänsten

Måndag 23 september klockan 18 i Helsingfors domkyrkas krypta (Kyrkogatan 18).
Mässan är delvis tvåspråkig.
Monica Heikel-Nyberg leder liturgin på svenska, Anna-Maija Viljanen-Pihkala på finska, Miia Raninen predikar.
I gudstjänstrummet finns punkter där man får lämna förbönsämnen, lägga ner bönestenar, tända ett ljus eller vara tyst inför en dikt.
Efter mässan är det möjligt att stanna kvar för samvaro över en kopp te.
Här hittar du gudstjänsten på Facebook.

Emelie Wikblad
Anne Koivula blev först jurist och sedan präst.

Barn i kyrkan. Anne Koivula är ny präst i Petrus församling. Hon vill ge barnen plats i gudstjänsten så att de ska få känna att de är en del av kyrkans familj. 17.10.2019 kl. 00:01
Du kan dela ljusbilder under hashtaggen #delaljus.

hopp. Dagarna blir mörkare, men när timmarna med dagsljus blir allt färre vill kyrkan ta fasta på att vi kan dela ljus och hopp med varandra. 17.10.2019 kl. 00:01
Louise Häggström jobbar som informatör i Johannes församling. Hennes favoritplats i stan är någonstans vid havet.

Saknad. "Kan man sakna något man aldrig haft?" 17.10.2019 kl. 00:01
Syskonen Christel och Robin Runne har båda två döpts inför sina respektive konfirmationer. Konfirmationen var ändå en större grej, säger de.

konfirmation. Om man inte blivit döpt som barn men ändå vill gå på konfirmandläger – hur gör man då? Det korta svaret på frågan är: anmäl dig till konfirmandundervisningen. 3.10.2019 kl. 10:39
Rofa Blauberg är lärare i modersmål och litteratur. Hans favoritplats i stan är den gamla turbåtsbryggan nära Humleuddsvägen på Degerö.

Studentskrivningar. "Ett L i franska eller ett A i matematik beskriver en enstaka prestation, men missar nästan allt det som är viktigt på riktigt." 3.10.2019 kl. 10:01

sparkrav. Ungdomarna i Matteus församling är djupt besvikna över församlingsrådets beslut att skära i ungdomsverksamheten. 3.10.2019 kl. 09:00
Svamprisotto och sallad med lyxig känsla på Snellu Café.

Matsvinn. Waste & Feast-serveringarna omvandlar matsvinn till måltidsgemenskap. Vi testar hur det fungerar att äta lunch (och mellanmål) på mat som räddats innan den hamnade i soporna. 3.10.2019 kl. 09:27
"Det tog länge innan jag kom fram till att ljuset är lika verkligt som mörkret", säger Susanne Ringell.

Helsingfors . Kan orden överbrygga vår ensamhet? Medan höstmörkret sänker sig över staden delar författarna Tua Forsström och Susanne Ringell tankar och texter om saknad, ensamhet och längtan. 1.10.2019 kl. 17:33
– I sin allra enklaste form är en ängel en budbärare. Det är någon annan än ängeln som är källa till budskapet, säger Stefan Forsén.

änglar. Alla människor kan säkert beskriva budskap som de på olika sätt fått som en sorts änglanärvaro i sina liv, säger Stefan Forsén. 25.9.2019 kl. 10:00

ensamhet. Ensamheten gör ont i själen och är en hälsorisk. Nu sträcker Johannes församling ut sina händer, frågar ”Var är du?” och vill nå de ensamma. 19.9.2019 kl. 00:01
Slutet nått