Eva Biaudet önskar sig stöd för de mänskliga rättigheterna i julklapp.

Vill fira jul utan höga krav

julfirande.

Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt.

19.12.2019 kl. 00:01

För Eva Biaudet är ledigheten kring jul och nyår ett välbehövligt avbrott.
– Den politiska kalendern är sån att det är ganska intensivt just före jul. Jag glömmer varje år hur lite fritid vi har i november och december.

Hennes jular har sett olika ut under olika livsskeden.
– Speciellt efter skilsmässan kändes julen ganska ensam. Det var ganska tufft att bearbeta. Julen är så symbolisk och den syns i hela samhället.
Skillnaden mellan att fira jul med småbarn och med de numera vuxna barnen är också stor.
– När jag hade småbarn var det så underbart med deras enorma glädje. Jag levde så mycket på att de tyckte det var så spännande med alltihop.

Julen vill hon fira utan allt för höga krav, med fokus på att samla människor omkring sig och ta det lugnt.
– Det viktiga är att vi har det trevligt tillsammans. Ju äldre jag blir desto mer förstår jag hur viktigt det är.
Hennes julfirande har också utrymme för släktingar och bekanta som söker efter julgemenskap.
– För mig är det bara roligt om jag plötsligt har någon av barnens vänner som vill fira jul med oss. Vår jul har aldrig varit speciellt sluten utan vårt hem är ganska öppet.

Moderskärlek i julevangeliet

Eva Biaudet hör inte till kyrkan men familjen läser julevangeliet varje julafton.
– Det är en tradition från min barndom. Det har alltid varit jätteviktigt för min mamma, hon blev så rörd av moderskärleken.

Numera är det ofta flyktingsituationen och vårt mänskliga ansvar för att ge människor skydd som Eva Biaudet tänker på när hon hör julevangeliet. Hon säger att Maria, Josef och det nyfödda barnet ju också var en familj på flykt.
– Men i min tradition har moderns känsla för det lilla barnet varit viktig. I den stunden när det berättas så vackert att ”Maria gömde allt i sitt hjärta” känns det som om det bara är de två fastän alla andra finns där omkring dem. Det tilltalar mig väldigt starkt.

Hon kallar sig själv världsförbättrare. Arbetet som politiker sätter spår som också syns i julfirandet.
– Jag får se många fall av människans ensamhet och utsatthet, och också konflikter. Samtidigt får jag processa att jag ändå har det ganska bra och att det är många som inte har det så bra. Det tänker jag också på på julen.

Likvärdighet på önskelistan
Eva Biaudet tycker att det är vackert om julen kan få oss att tänka mer på vårt ansvar i samhället. I hennes eget fall kan det handla om att föra kläder till Frälsningsarméns julgrytor eller köpa gåvor som stöder utvecklingsarbete.

Utvecklingen i samhället gör henne verkligt oroad – att allt fler hatiska röster höjs och att många talar om att alla människor inte borde ha samma rättigheter.
– Om jag skulle få önska något i julklapp är det att alla människor som tycker att det är viktigt med mänskliga rättigheter och likvärdighet skulle höja sin röst och ställa sig upp nu.

Erika Rönngård
Foto: Johanna Mantere

Kolumn. Skoldagarna börjar vara räknade. Ett oändligt långt sommarlov hägrar om du är i början av din skolkarriär, en rätt lång och sorgfri sommar om du är i mitten av din skoltid och en aningen oviss sommar om du snart ska sluta din skolgång. 26.5.2025 kl. 15:05

HALLÅ DÄR. I sommar kommer Odin Grönroos, ny ungdomsarbetsledare i Petrus församling, att jobba på Petrus församlings konfirmandläger ute på kyrkans egen lägerö Lekholmen. 26.5.2025 kl. 15:01

HALLÅ DÄR. Han är ny ungdomsarbetsledare i Johannes församling. – Jag har varit med som ledare på många läger, ända sedan min egen konfirmandtid. Riktig hur många läger det blivit vet jag inte, jag slutade räkna vid 50. 7.5.2025 kl. 13:15

Kolumn. Jag vandrar. Ett tak av trädkronor och mjuka, dämpade ljud lugnar mina tankar. Här ute i Guds ändlösa skapelse får jag vila. Jag kommer att tänka på coronatiden då skogen var mitt andra vardagsrum och den dagliga promenaden en pilgrimsvandring tillbaka till mig själv. 7.5.2025 kl. 13:10

PERSONEN. Det finns en utväg, det finns en dörr som öppnar sig mot livet. Sök den – helst tillsammans med någon annan. 7.5.2025 kl. 13:02

Helsingfors. Hur fungerar gudstjänsten bäst för barnfamiljer? Församlingarna försöker variera mellan söndagsskola och familjeanpassade gudstjänster. 6.5.2025 kl. 21:11

HALLÅ DÄR. Hon ordnar ungdomskvällar på Svartholmen i sommar. – Vi kommer prova några nya koncept på församlingarnas ö Svartholmen i sommar, bland annat ungdomskvällar varje onsdag. Historiskt sett har ju Svartholmen varit en plats för ungdomar, med bland annat lägerverksamhet. 6.5.2025 kl. 21:04

Kolumn. I vårt engelskspråkiga arbete i Matteuskyrkan är våra församlingsmedlemmar både familj- och gudstjänstinriktade. Jag hör ekon om nedläggning av söndagsskolor från andra kyrkor – men hos oss är den väsentlig. Kanske vi gör det på ett annorlunda sätt. 6.5.2025 kl. 21:01

Kolumn. Min guddotter lever i nuet. Hon behöver knappt fatta några beslut – annat än vilken bok som ska nu ska läsas. Och för en liten stund får jag en glimt av den världen. Den värld där endast det som sker här och nu existerar. 9.4.2025 kl. 17:49

HALLÅ DÄR. Han för fram budskapet om tro och hopp i krisdrabbade Venezuela. 9.4.2025 kl. 17:16

PÅSKANNANDAGEN. Påskannandagen är för mig en riktig knutpunkt i kyrkoåret, och berättelsen om Emmausvägen en av de riktigt stora, säger Anna Maria Böckerman, kantor i Johannes församling. 9.4.2025 kl. 17:10

PÅSKDAGEN. – Tanken om att frälsningen gäller hela skapelsen (och inte enbart människorna) har blivit allt viktigare för mig under de senaste åren, säger Anne Koivula, församlingspastor i Petrus församling. 9.4.2025 kl. 16:57

LÅNGFREDAGEN. Jesu död är ett stort löfte om att Gud är med oss också när allt det onda sker omkring oss. 9.4.2025 kl. 16:42

SKÄRTORSDAG. Om du inte annars brukar gå till nattvarden uppmuntrar jag dig att gå nu. Det firas nattvard i nästan alla kyrkor och kapell, säger Tua Sandell, diakonissa i Petrus församling. 9.4.2025 kl. 16:36

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10