Julia Degerth lever själv ovanligt ekologiskt, men förväntar sig inte radikala förändringar på en gång av sin omgivning.

Mindre av allt lagom till jul

Stressfritt.

Ekologiskt betyder inte automatiskt dyrt och tidskrävande. Tvärtom kan det bespara dig från stress och onödiga utgifter, inte minst inför julen.

28.11.2018 kl. 15:39

God mat och stämningen från ljus och röda borddukar hör till Julia Degerths jul.

– God mat på julen är sådant man inte äter annars. Jag tycker om olika lådor och alla goda pepparkakor och efterrätter som vi brukar äta i min familj.

Julia Degerth är känd för sin blogg Grön i Åbo/Zero waste (noll avfall) där hon skriver om sin vardag och om en ekologisk livsstil.

En av hennes poänger är att överdriven konsumtion kan försvåra vardagen, inte minst i storfamiljer.

– Konsumtion tar väldigt mycket tid. Det tar tid att gå runt i affärer. Där kan man tänka downsizing (ung. förminska). Vi behöver inte ha julmat för två veckor framöver. Jag tror att alla som köper för mycket varje år skulle ha det mindre stressigt om de tänkte i mindre skala. Det sparar tid, pengar och på miljön.

Jag tror att många tänker att miljötänk är lika med dyrt, men det kan vara tvärtom. Om vi konsumerar mindre sparar vi mer pengar.

Hon firar julen med sina föräldrar och är tacksam för det fina jobb de gör. Samtidigt kräver den stora mängden mat också en stor arbetsinsats.

I min familj är julen en ganska stressig tid. Man försöker skapa den perfekta julen, och då blir alla bara stressade och överarbetade. Ju mindre vi gör, desto mer avslappnade är vi ju. Det är klart att om vi tänker att allt måste vara ekologiskt och allt måste vara plastfritt så blir det stressigt. Men det räcker redan med att vi allmänt konsumerar mindre. Det är ett skönare sätt att leva.

Klappar som behövs

Julklappar är något hon tänkt på så här inför julen. Själv köper hon inga längre, men för dem som gör det har hon några tips.

– Vi kunde kanske börja tänka på vad varje paket är. Ibland köper man bara presenter som en vänlig gest, men det är inte något som personen verkligen behöver. Jag har på sistone tänkt mycket på att vi måste konsumera vettigt och inte bara för att det hör till. Ge sådana presenter som kan hjälpa mottagaren i livet! Det kan vara ekonomisk hjälp eller att man reparerar en stol som gått sönder.

Saker kan förstås också behövas.

– Om någon ska flytta hemifrån kan man köpa begagnade tallrikar till exempel. Om man ger något som den här personen ändå kommer att vara tvungen att köpa så ökar inte konsumtionen.

Om man inte direkt går till butiken sparar man pengar, betonar hon.

– Mycket går att hitta begagnat. Julgransfötter och julljus går säkert att hitta begagnat. Och behöver man tio olika prydnadstomtar? Kan man kanske ha färre prydnader men ändå ha en stämningsfull jul?

– Vi är lärda att tro att vi behöver alla de här sakerna, men det är inte så vi måste leva.

Tålamod och tolerans är något hon rustat sig med.

– Ingen lyssnar på mig om jag får det att låta som att de gör fel. Så jag försöker vara överpedagogisk och jätteförstående. Allt ska gå långsamt fram, och man behöver inte göra stora förändringar. Jag tror att människor blir jätteskrämda av det där att de tror att de måste ändra på hela sitt liv och att inget blir detsamma mera, så man måste vara jätteförsiktig och inte alls dömande. Det är den enda vägen att gå egentligen. Det kräver tålamod att kunna acceptera att det är en långsam process.

EKOLOGISKA JULTIPS

Ge julklappar som mottagaren verkligen behöver.

Presentpappret innehåller ofta för mycket färger för att kunna återanvändas som papper. Går det att hoppa över inpaketeringen? Kan du använda tidningspapper? Eller svep in i exempelvis en handduk om det råkar vara en del av gåvan.

Minska gärna på animalier och kött på julbordet. Om du känner att du har råd kanske du kan köpa viltkött.

Köp mindre mängder av allt och kom ihåg second hand-marknaden där man exempelvis kan hitta julgransfötter och julbelysning.

Om du har en stor krukväxt så kan den pyntas som julgran. Små träd som huggs ner har inte hunnit binda så mycket koldioxid än. Ett kalt träd, med grå och slät yta kan också vara en vacker inredningsdetalj året om och fungera som en ersättare för granen under julen.

Nästa år utkommer Julia Degerths bok Min lilla gröna – tips för en ekologisk vardag.

Ulrika Hansson

Kolumn. Min guddotter lever i nuet. Hon behöver knappt fatta några beslut – annat än vilken bok som ska nu ska läsas. Och för en liten stund får jag en glimt av den världen. Den värld där endast det som sker här och nu existerar. 9.4.2025 kl. 17:49

HALLÅ DÄR. Han för fram budskapet om tro och hopp i krisdrabbade Venezuela. 9.4.2025 kl. 17:16

PÅSKANNANDAGEN. Påskannandagen är för mig en riktig knutpunkt i kyrkoåret, och berättelsen om Emmausvägen en av de riktigt stora, säger Anna Maria Böckerman, kantor i Johannes församling. 9.4.2025 kl. 17:10

PÅSKDAGEN. – Tanken om att frälsningen gäller hela skapelsen (och inte enbart människorna) har blivit allt viktigare för mig under de senaste åren, säger Anne Koivula, församlingspastor i Petrus församling. 9.4.2025 kl. 16:57

LÅNGFREDAGEN. Jesu död är ett stort löfte om att Gud är med oss också när allt det onda sker omkring oss. 9.4.2025 kl. 16:42

SKÄRTORSDAG. Om du inte annars brukar gå till nattvarden uppmuntrar jag dig att gå nu. Det firas nattvard i nästan alla kyrkor och kapell, säger Tua Sandell, diakonissa i Petrus församling. 9.4.2025 kl. 16:36

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

HALLÅ DÄR. Han är patrulledare i Munksnäs Spejarna och har fått lära sig både uteliv och sociala färdigheter genom scouterna. 25.3.2025 kl. 17:01

Kolumn. För 60 år sedan, då jag började skolan, höll man morgonbön varje dag. Då sjöngs det alltid någon andlig barnsång eller psalm. Några år senare, i samskolan, tågade alla elever varje morgon till festsalen för att delta i morgonsamlingen. 25.3.2025 kl. 16:58

Helsingfors. Det är fredag förmiddag och full fart i Drumsö kyrkas småbarnsutrymmen: stora och små leker, pratar, äter gröt, eller springer runt i gympasalen. Johannes församlings och Lauttasaaren seurakuntas nya tvåspråkiga familjecafé är i full gång. 11.3.2025 kl. 13:37

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Helsingfors. Hon tycker det aldrig är för sent för dop. Lördagen den 26.4 ordnar de svenska församlingarna i Helsingfors en öppen dopdag för den som vill döpa sig eller sitt eller sina barn. 11.3.2025 kl. 13:26

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06