Philip Teir sticker skickligt hål på sina personers självbilder i romanen Så här upphör världen.

Philip Teir skriver om glappet vi inte vill se

Bok. Kyrkpressens recensent Sofia Torvalds har läst Philip Teirs nya roman Så här upphör världen. 23.3.2017 kl. 00:00

Erik har nyss fått sparken från jobbet som IT-chef vid det stora varuhuset i centrum av Helsingfors, Julia skriver på sin andra roman efter att ha nått stora framgångar med den första. De ska tillbringa en sommar i Julias familj gamla sommarstuga vid Mjölkviken i Österbotten tillsammans med barnen Alice och Anton.

Men när de kommer fram luktar det, symptomatiskt nog, konstigt i huset.
I sin andra roman, Så här upphör världen, skriver Philip Teir om en familj i långsam upplösning. Alice fyller tretton och lever redan i en värld som inte har så mycket med föräldrarna att skaffa, också tioåriga Anton ser på dem med nya blickar.

”Varför var vuxna så här, varför såg de så främmande ut när man såg dem på håll, förlorade sin värdighet?” tänker Alice när hon ser sin mamma simma sent en kväll tillsammans med sin barndomsvän. Det är kanske just det här romanen handlar om: hur de vuxna förlorar den värdighet som de självklart äger enbart genom att vara mamma och pappa och utföra moder- och faderskapets vardagsgärningar. Glappet mellan mamma och pappa och de som är Julia och Erik.

Teir beskriver sommarens händelseförlopp genom att byta perspektiv. Livet vid Mjölkviken ur Antons ängsliga, lite undrande synvinkel, ur Alice osäkra, längtande, ur Eriks uppgivenhet med en fernissa av allt-är-som-förr, ur Julias känsla av milt deprimerad förändringslängtan. Perspektiven överlappar varandra, som de gör i en familj: alla har en egen berättelse om samma händelseförlopp.

Det blir än mer tydligt då Julias barndomsvän Marika och hennes karismatiska miljödystopiker till man visar sig bo i stugan intill. Julias debutroman har handlat om Marika, den manipulativa väninnan, ormen i barndomsparadiset – men är Julias perspektiv mer giltigt än Marikas? Är Eriks bror Anders perspektiv mer giltigt än Eriks?

Det intressanta med den här romanen är att Teir så skickligt sticker hål på sina personers självbilder. När jag slår ihop boken efter sista sidan är det inte med en känsla av att ha läst något som skakat mig i grunden, men nog med en känsla av att ha läst någonting som känns sant, något som är verkligt.

För i förlängningen är det jag och du i Mjölkviken, med alla våra förvandlingskonster och illusioner och känslor av spänning, trygghet eller förorättelse. Vi skapar våra berättelser för att kunna leva, men de skiljer oss också från varandra, när åren går förvandlas vi och berättelserna med oss, och en dag går klyftan inte längre att överlappa.

Det är lite som med klimatförändringen: en dag är det bara för sent. Alltså är Så här upphör världen också en insiktsfull äktenskapsroman om klyschan ”vi bara växte i sär”.

BOK: Så här upphör världen
Författare: Philip Teir
Förlag: Schildts & Söderströms 2017

Sofia Torvalds

Helsingfors . Kan orden överbrygga vår ensamhet? Medan höstmörkret sänker sig över staden delar författarna Tua Forsström och Susanne Ringell tankar och texter om saknad, ensamhet och längtan. 1.10.2019 kl. 17:33

änglar. Alla människor kan säkert beskriva budskap som de på olika sätt fått som en sorts änglanärvaro i sina liv, säger Stefan Forsén. 25.9.2019 kl. 10:00

ensamhet. Ensamheten gör ont i själen och är en hälsorisk. Nu sträcker Johannes församling ut sina händer, frågar ”Var är du?” och vill nå de ensamma. 19.9.2019 kl. 00:01

ensamhet. "Våga öppna dig för någon, våga bjuda på te, våga ta emot en inbjudan." 19.9.2019 kl. 00:01

studentarbete. Studentprästens jobb är att prata med människor i högskolmiljö – kanske om tro, men allra mest om livet. 5.9.2019 kl. 00:01

Lägerliv. "Att sitta och prata med ungdomarna var uppfriskande och gjorde stor skillnad för mig." 5.9.2019 kl. 00:01

förlust. Det otänkbara, förlusten av ett barn, är svårt att tala om. I den här mässan skapas rum för sorgen. Det finns möjlighet att samtala, och att vara tyst. Och du får vara arg på Gud. 5.9.2019 kl. 00:01

Alphakurs. Nyfikenhet och sökandet efter gemenskap ledde dem till Alphakursen. Båda har de uppskattat att diskussionsklimatet är öppet och att man får komma som den man är. 22.8.2019 kl. 11:00

Återseende. "Han ville ge den åt mig eftersom det här återseendet gjorde honom säker på att vi kommer att ses igen." 22.8.2019 kl. 00:01

Grupper. Känner du att du vill pröva något nytt eller hitta en gemenskap i höst? Vill du kanske sjunga i kör, diskutera livsfrågor eller gå på babyrytmik? Församlingarna erbjuder en mängd olika grupper för olika åldrar. Hitta din grupp i mångfalden! 22.8.2019 kl. 11:00

Helsingfors . I höst ordnar Johannes församling en bröllopsnatt – en möjlighet för alla som tänkt gifta sig att klara av det lite snabbare och med minimal planering. Det enda som behövs är festkläder och hindersprövning. 10.8.2019 kl. 13:41

Helsingfors . ”Vem kan komma?” och nio andra vanliga frågor om familjerådgivningen. 8.8.2019 kl. 00:00

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30

Avkoppling. "Efter ett tag brukar jag känna trycket i själen lätta." 25.7.2019 kl. 08:30