Bloggarkiv

Svante Lundgren
Svante Lundgren
Svante Lundgren har nyligen skrivit en bok om de kristna i Mellanöstern. Själv bor han just nu i Yttre Hebriderna utanför Skottland. Därifrån bloggar han om smått och stort.

Utrensning

13.12.2011 08:22

Från slutet av 1700-talet skedde en omvälvande förändring av livet i de skotska högländerna. Från ett klanbaserat markägande gick man nu över till renodlat privatägande. Stora jordegendomar gavs till personer som gjort sig förtjänta av kungens gunst. Hela Lewis - som är den största ön i Storbritannien med flera tusentals invånare - kom till exempel att ägas av en enda person. De vanliga invånarna var helt beroende av godsägaren och dennes förvaltare. En invånare på Isle of Skye uttryckte det som så att han "bävade mer inför förvaltaren än inför Herrarnas Herre".


Storgodsägarna kom på att det enkla jordbruket skulle moderniseras. I stället för att ha en massa små jordplättar odlade av diverse torpare skulle man skapa stora fårfarmer eller områden för jakt (för godsägaren och hans vänner). Tiotusentals torpare, crofters, vräktes därför. De fick flytta till särskilda  crofting villages, oftast närmare kusten. Eller så fick de flytta till Glasgow och söka arbete i den växande industrin. Tiotusentals emigrerade också till Kanada, USA eller Australien.  


Den här processen kallas Highland Clearances och väcker fortfarande starka känslor. De mest notoriska utrensningarna gjordes i Sutherland på fastlandet. Där vräktes mellan 6 000 och 10 000 personer under femton år. Anvarig för detta var förvaltaren Patrick Sellar, som har kallats den mest hatade mannen i Skottlands historia. Det berättas att gräset vägrar att växa på hans grav.


Också Yttre Hebriderna drabbades. Från North Uist skeppades 2 500 crofters till Kanade mellan åren 1849 och 1856. Man ansåg att det bästa var att bli kvitt dem. Så man gav dem pengar för att emigrera. Det låter ju gentilt, men man lurade dem också att då de kom fram skulle det finnas folk som tog hand om den och hjälpte dem till rätta i det nya landet. Ingenting av detta stämde, de fick ta sig fram på egen hand. De kunde dessutom ingen engelska. Men godsägaren blev kvitt folk som bara utgjorde en börda.


Denna dramatiska förändring av "livet på landet" har motsvarigheter i andra länder i Europa, där jorbruket moderniserades vid samma tid. Skillnaden är att i till exempel Danmark agerade staten kraftfullt för att hjälpa dem som drabbades av dessa förändringar. I Skottland var staten i praktiken totalt frånvarande i denna process.


Det blev dock en ändring. Inte på grund av statens eller godsägarnas godhet. Utan för att folket reste sig till kamp. Oj, vad det låter sextiotalistiskt. Men det skedde på 70-talet. 1870-talet. Mer om det i morgon.  

Det här fåret i Yttre Hebriderna är helt oskyldigt till att godsägarna i tiden föredrog får framom småbönder.
sven-olof emet
13.12.2011 8:53
Svårt att inte bli påverkad av denna artikel, instinktivt reagerar jag på de orättvisor du beskriver, låt vara att det är ngt hundratal år tillbaka i tiden men det finns likheter med dagens förtryckare.
Att bli fråntagen sitt språk, sina sedvänjor, religion, ägodelar mm används av makthavare även i dag, kanske inte lika brutala former men definitivt lika effektiva. Ändå så tycks vi av och till sakna empati när vi inte själva är drabbade. Vill inte skriva klagovisor men jag tvivlar på att de drabbade blev hjälpta av den så kallade civilisationsprosessen som makthavarna gömde sig bakom.

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01