Bloggarkiv

Svante Lundgren
Svante Lundgren
Svante Lundgren har nyligen skrivit en bok om de kristna i Mellanöstern. Själv bor han just nu i Yttre Hebriderna utanför Skottland. Därifrån bloggar han om smått och stort.

Gàidhealtachd

08.12.2011 06:25

Fàilte gu Alba står det på flygfältet i Edinburgh. Många passagare vet knappast vad det betyder och inte ens varför det står så. Det betyder "Välkommen till Skottland" och står där därför att Skottland är ett tvåspråkigt land.


Skotsk gaeliska är ett keltiskt språk besläktat med irländsk gaeliska (också kallade iriska) och manx, ett i tiden utdött men återupplivat språk som talas på Isle of Man. Gaeliskan infördes i Skottland av immigranter från Irland, antagligen på 300-talet, och blev så småningom det dominerande språket i landet. Från medeltiden gjorde dock engelskan allt kraftigare intrång och gaeliskan blev närmast ett språk begränsat till Highlands and Islands. Kulturell och språklig imperialism från de styrande i Edinburgh och London gjorde sedan nästan helt slut på språket också dess perifera bastioner.


År 1800 var gaeliska modersmålet för nästan 300 000 personer i Skottland, det vill säga en femtedel av befolkningen. Enligt den senaste folkräkningen, från år 2001, talar knappt 60 000 skottar, 1.2 % av befolkningen, mer eller mindre gaeliska. De som endast talar gaeliska har dött ut för länge sedan. De som idag kan språket talar ofta engelska bättre. Jag har här i Stornoway blivit bekant med två unga kvinnor, knappt 30 år, som bägge kommer från helt gaelisktalande familjer. När de började skolan som femåringar var deras engelska svag, men idag är engelska deras första språk och deras gaeliska begränsad.


Tiden då barnen här på öarna var förbjudna att tala gaeliska i skolan är dock över. Idag försöker myndigheterna främja språket både i skolan och på andra sätt. Det finns ytterst få helt gaeliska skolor, däremot många där en del av undervisningen går på gaeliska. För tre år sedan startade också en gaelisk TV-kanal, BBC Alba. Allt detta har gjort att nedgången för språket idag är långsammare än på länge. Men det går fortfarande neråt.


Jag ska återkomma till mina upplevelser av gaeliska här i Stornoway. Men nu ska ni få ett litet smakprov. Kolla på följande YouTube-klipp. Det gaeliska bandet Mànran sjunger en sång som heter Oran na Cloiche. I rutan ser ni sångtexten. Ni kommer att bli förundrade över två saker: det går fort undan och hur i all världen kan något som skrivs på detta sätt uttalas så här? Gaeliskan lär ha mycket logiska uttalsregler, men innan man har lärt sig dem ser det hela nog mycket gåtfullt ut.

Tvåspråkighet i Stornoway: gaeliska först.
Tvåspråkighet i Edinburgh: engelska först.

Evas familj är fattig jämfört med andra finländska familjer. Hon är världsbäst på att vända på slantar och tror inte ens på konsumtion – men hon är trött på att inte ha råd med just någonting. Hennes dröm är att kunna ta barnen till södern. 3.2.2013 kl. 09:00

Aldrig tidigare har kyrkans fyraårsberättelse väckt så mycket diskussion i offentligheten som nu. Engagemanget för kyrkan minskar drastiskt och minskningen ser ut att gå i allt snabbare takt. 1.2.2013 kl. 15:01

Allvarsamma teman präglade Ungdomens Kyrkodagar (UK) på Lärkkulla. Cirka 160 ungdomar från Borgå stift diskuterade ungdomars trängda situation – men hade också roligt tillsammans. 31.1.2013 kl. 15:58

Isabella Munck sopar snabbt undan klichéerna om ängsliga herrgårdsfröknar. Någon beslutsångest har hon aldrig lidit av. I dag är hon just där hon vill vara. 31.1.2013 kl. 15:51

Ändamålsenlighet och kommunikationer talar för ett uppbrott från stiftsstaden. 30.1.2013 kl. 15:08