Bloggarkiv

Svante Lundgren
Svante Lundgren
Svante Lundgren har nyligen skrivit en bok om de kristna i Mellanöstern. Själv bor han just nu i Yttre Hebriderna utanför Skottland. Därifrån bloggar han om smått och stort.

Gàidhealtachd

08.12.2011 06:25

Fàilte gu Alba står det på flygfältet i Edinburgh. Många passagare vet knappast vad det betyder och inte ens varför det står så. Det betyder "Välkommen till Skottland" och står där därför att Skottland är ett tvåspråkigt land.


Skotsk gaeliska är ett keltiskt språk besläktat med irländsk gaeliska (också kallade iriska) och manx, ett i tiden utdött men återupplivat språk som talas på Isle of Man. Gaeliskan infördes i Skottland av immigranter från Irland, antagligen på 300-talet, och blev så småningom det dominerande språket i landet. Från medeltiden gjorde dock engelskan allt kraftigare intrång och gaeliskan blev närmast ett språk begränsat till Highlands and Islands. Kulturell och språklig imperialism från de styrande i Edinburgh och London gjorde sedan nästan helt slut på språket också dess perifera bastioner.


År 1800 var gaeliska modersmålet för nästan 300 000 personer i Skottland, det vill säga en femtedel av befolkningen. Enligt den senaste folkräkningen, från år 2001, talar knappt 60 000 skottar, 1.2 % av befolkningen, mer eller mindre gaeliska. De som endast talar gaeliska har dött ut för länge sedan. De som idag kan språket talar ofta engelska bättre. Jag har här i Stornoway blivit bekant med två unga kvinnor, knappt 30 år, som bägge kommer från helt gaelisktalande familjer. När de började skolan som femåringar var deras engelska svag, men idag är engelska deras första språk och deras gaeliska begränsad.


Tiden då barnen här på öarna var förbjudna att tala gaeliska i skolan är dock över. Idag försöker myndigheterna främja språket både i skolan och på andra sätt. Det finns ytterst få helt gaeliska skolor, däremot många där en del av undervisningen går på gaeliska. För tre år sedan startade också en gaelisk TV-kanal, BBC Alba. Allt detta har gjort att nedgången för språket idag är långsammare än på länge. Men det går fortfarande neråt.


Jag ska återkomma till mina upplevelser av gaeliska här i Stornoway. Men nu ska ni få ett litet smakprov. Kolla på följande YouTube-klipp. Det gaeliska bandet Mànran sjunger en sång som heter Oran na Cloiche. I rutan ser ni sångtexten. Ni kommer att bli förundrade över två saker: det går fort undan och hur i all världen kan något som skrivs på detta sätt uttalas så här? Gaeliskan lär ha mycket logiska uttalsregler, men innan man har lärt sig dem ser det hela nog mycket gåtfullt ut.

Tvåspråkighet i Stornoway: gaeliska först.
Tvåspråkighet i Edinburgh: engelska först.

Svenska folkpartiet. Ulla Achrén vill bevara det andliga utbudet i etern. – Om somrarna på landet står radion alltid påslagen. Då andakterna kommer stänger jag inte av, utan lyssnar tvärtom gärna. 23.10.2013 kl. 07:00

I år erbjuds bokmässans besökare ett digert och spännande sortiment program med kyrklig anknytning. Tidigare år har det svenskspråkiga kyrkliga inslaget på bokmässan i Helsingfors varit betydligt blygsammare. Nu har KCSA en egen monter tillsammans med Helsingforsförsamlingarna. I montern finns ungefär 20 sittplatser.– När vi planerade programmet i våras utgick vi från det som varit aktuellt under året i den samhälleliga debatten. Kyrkan har diskuterats mycket i medierna. Men den bild som gavs var mycket ensidig, säger Maria Sten på KCSA.På lördag kl. 15.30 samtalar Lucas Snellman med Hbl:s chefredaktör Jens Berg och Carin Göthelid som är mediechef för Svenska Yle.– Temat för samtalet är hur kyrkan och medierna uppfattar varandra.Det kyrkliga programmen pågår under hela bokmässan från torsdag till söndag.– Stiftet fyller nittio år och det har vi uppmärksammat exempelvis med ett samtal mellan biskop Björn Vikström och chefredaktör May Wikström med rubriken Kyrka för alla kyrka för mig. (Lördag kl. 12 på Totti-scenen). 22.10.2013 kl. 08:00

Regnbågsmässa. Den regnbågsmässa som ordnades i samband med Regnbågshelgen i Helsingfors samlade ett 50-tal deltagare. 21.10.2013 kl. 16:03

Raseborg. Borgå och Esbo stifts förslag att dela upp Raseborgs samfällighet i två svenska och en finsk församling blev bordlagt på Kyrkostyrelsens plenum 15.10.Bordläggningen gick enligt föredragningen. Motiveringen var att kaplanstjänstens förflyttning från ett stift till ett annat och att förslagen till nya församlingsnamn kräver ytterligare utredning.I den tvåspråkiga församlingen i Ekenäs finns en kaplanstjänst för det finska arbetet. Om en finskspråkig församling upprättas så flyttas tjänsten till det finska stiftet.– Bestämmelserna är sådana att ordinarie tjänsteinnehavare ska överflyttas till en ny tjänst i den nya församlingen, säger kyrkoherde Anders Laxell från Hangö som är utredningsman i ärendet.Tanken är att Ekenäs, Snappertuna, Tenala och Bromarv församlingar delas på språklig grund och de finsktalande överförs till en ny finsk församling som täcker hela Raseborg.– Grunden i den nya församlingen är de tidigare finska församlingarna i Pojo och Karis, säger Laxell.Kaplanstjänsten innehas nu av Tuija Wilman. På de fyra tvåspråkiga församlingarnas område finns 1000–1500 finska medlemmar som föreslås överföras till den nya finska församlingen.– Såframt de inte meddelar att de önskar kvarstå i den nya svenska församlingen. Resursdelningen mellan församlingarna måste ses över i grunden när man vet var det hela landar, säger Laxell. 21.10.2013 kl. 16:06

I hela sitt liv har Mathias Rosenlund varit fattig. Undanskuffad från dem i samhället som lever i överflöd och vill ha mer skriver han för att bevara sin värdighet.– Det är mitt enda sätt att uppleva att jag är mig själv. 17.10.2013 kl. 00:00