Bloggarkiv

Mats Fontell
Mats Fontell
Mats "Matte" Fontell är  ungdomsarbetare och trubadur från Borgå. Vid sidan av visdagboken skriver han gärna texter med olika längd och innehåll. Som månadsbloggare bjuder han på en bukett tankar som landat i vardagen.

Böneknep

19.01.2012 14:24
Till mitt arbete hör att besöka bygdens skolor. De mindre byskolorna, som till mångas sorg ständigt minskar i antal, har alltid haft sin egen charm och stämning.
Vid ett byskolebesök nyligen så blev jag efter andakten bjuden på lunch, vilken inleddes med gemensam bordsbön. Vi hade knappt kommit till slutet på ”aamen” i bordssången då en liten linlugg på kanske åtta år spände blicken i mig medan han hötte med sitt lilla pekfinger ”Du bad inte!”. Före jag hittade ord som svar anklagelsen så fortsatte den lille åklagaren med blanka blå ögon: ”Du knäppte inte händerna!!”
Den lilla grabben hade rätt. Jag hade inte knäppt händerna utan bara lagt dem på varandra, och han hade lärt sig att  bön sker med knäppta händer. Annars är det ingen bön. Jag gjorde mitt bästa med att försvara mig, att Gud nog också hör böner utan knäppta händer. Gossen verkade ändå förbli misstänksam där han sörplade i sig sin köttsoppa.
Jag blir lätt irriterad över att man i så många sammanhang betonar att vi ska knäppa händerna när vi ber. Det är visserligen ett bra sätt och tecken på att vi lugnar och stillar oss, men definitivt inte det enda sättet. Knäppta händer blir lätt en ritual som både yngre och äldre lär sig tro är nödvändig för att bönen ska nå längre än taket. Knäppta händer är ingalunda det enda böneknepet. Det finns otaliga. Korstecken, böjda knän, valda platser, tända ljus, krusifix, vackra ord, stämningsfull musik, milda röstlägen, rop, handpåläggning med krafttag. Med mera, med mera...
Det är förstås väldigt mänskligt med metoder och vanor men olyckligt om de blir ett villkor för att Guds öra ska höra. Ett av de kusligare exempel som jag själv varit med om var när jag för många år sedan gick fram till förbön på en andlig konferens i Helsingfors. Jag bad om förbön för min stamning som då kändes väldigt jobbig. Då bad förebedjaren, som faktiskt var en anglikansk biskop från England, mig att sträcka ut min tunga. Utan att tänka efter så gjorde jag som han sade varpå biskopen grabbade tag i min tunga och började högljutt kommendera den onda stamningsdemonen att lämna min kropp..  Sen dess har jag blivit försiktigare då jag väljer platser och tillfällen där jag går fram till förbön.
När jag pratar om, eller praktiserar, bön så är min kungstanke att Gud alltid är närvarande. Det finns inga andra knep eller metoder än ärlighet och uppriktighet. Därför är det underbart att veta att jag får prata med Gud när jag promenerar, kör bil, simmar, cyklar, slumrar, städar, diskar..
Det är i honom vi lever och rör oss, står det i Nya testamentet. Eller som en liten engelskspråkig grabb sade: ”He is here and there and everywhere!”. Yees!
ebba Laxell
24.1.2012 14:39
Tack Matte, den här texten berörde. har haft liknande upplevelser om det där med måste modeller. ingen bra dag om inte dagens lösen lästes på kökspallen och andra krävande idéer. tänk om bön skulle få återgå till att vara Hjärtats samtal med Gud. Inte händernas. En here and everywhere dag! H. Ebba i Hangö.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37