Bloggarkiv

Amanda Audas-Kass
Jag är 29 år och just nu allra mest mamma eftersom jag är hemma med min son Arvid som är två månader. Till familjen hör också Ingrid, 4 år och min man Fredrik. Mitt jobb är att vara modersmålslärare i ett svenskt gymnasium i Helsingfors. Sedan är jag också prästfru, vilket nog är en ganska stor del av den jag är. På KP-bloggen kommer jag att ha ett tydligt tema: kvinnlighet och jämställdhet.

Ett svar

05.01.2013 21:56

Tack för alla kommentarer ni skrivit! Ska snart försöka lära mig hur man svarar på dem och förhoppningsvis får ni snart de svar ni förtjänar.

Den enda som ställt en konkret fråga i sin kommentar är Daniel J som nu ska få ett svar. Hans kommentar lyder:

Hej Amanda Intressant att läsa din blogg. anar att det finns en tanke bakom din presentation och fotot som jag hoppas att du skriver mer om. Jag tycker att det går lite stick i stäv mot det du skriver. Men det kanske är meningen? Jag tänker på att du identifierar dig först och främst som mamma (just nu) och väljer ett foto där du håller ditt barn. Sen också att du väljer att kalla dig prästfru och säger att det är en stor del av den du är. Det provocerar mig mer än själva bloggtexterna.. =)

Och ett riktigt kort svar av mig kunde lyda såhär: Kära Daniel J! Mitt val av foto och det faktum att jag kallar mig prästfru är till för just precis sådana som dig, så att det säkert finns något för alla att provoceras av. =)

Ett lite längre och lite sannare svar av mig kunde lyda såhär:

Enligt mig finns ingenting i mina bloggtexter eller i mina åsikter som är svårförenligt med att jag just nu känner mig som mamma mera än som något annat. Jag är för tillfället på heltid hemma med min son som i skrivande stund närmar sig tre månader och har varit mammaledig sedan början av september. Att vara hemma med en frisk och nöjd bebis är rosenskimrande underbart och jag stornjuter av den tillvaro som just nu är min, och/men jag är onekligen väldigt mycket mamma nu eftersom jag inte gör speciellt mycket annat för tillfället. Jag tror att alla föräldralediga vet vad jag talar om och jag tror att det får och kanske till och med måste kännas så i den här livssituationen. Jag ställer dig en motfråga: exakt vad i mina bloggtexter strider mot att jag trivs med att vara hemmamamma just nu?

Och angående bilden... Jag kunde ju skylla på Kyrkpressens redaktör som hade tillgång till bilden och valde den. Det är alltså inte min egen bild eller mitt eget val, även om jag naturligtvis fick godkänna den. Men det är egentligen helt onödigt att påpeka det där. Jag kunde istället säga att jag helt enkelt tycker om bilden. Jag tycker om ljuset och färgerna och att den är enkel. Och jag tycker om att min son finns med där eftersom jag är så sjukt svag för honom.

Och angående att jag kallar mig prästfru... Av någon anledning verkar jag stämma ganska dåligt överens med folks uppfattning om vad en prästfru är och/eller borde vara och därför tycker jag det är fräscht att kalla sig så. Jag är dessutom enormt lycklig över att få vara gift med den bästa man jag vet och därför lyfter jag gärna fram det faktum att han är min. Och en sista orsak: få saker leder till lika okonstlade och spontana samtal om tro som att säga att man är prästfru. Och onkonstlade och spontana samtal om tro är något av det allra bästa jag vet.

Hoppas du fick svar på dina frågor och att du fortfarande känner dig åtminstone lite provocerad. Annars blir det ju så tråkigt. Tack för att du läser den här bloggen, Daniel J! Och tack för att du kommenterade. Du verkar vara den enda man som gjort det hittills.

Daniel J
9.1.2013 21:16
Tack för svar.

Inget i dina bloggtexter strider mot att du skulle trivas med att vara hemmamamma. Det skrev jag inte heller.

Det var mest en reflektion kring vad man som man och kvinna väljer att lyfta fram när man ska presentera sig.
Eftersom bloggen nu handlar om jämställdhet.

Tycker t.ex. att din bloggtext om servering och barn var jättebra. Men en del av svaret på din fråga om varför det är så att du får frågan om barnpassning och servering och inte din man är att kvinnor ofta identifierar sig i relation till barn eller make.
D.v.s jag är mamma först, jag är hustru sen och till sist är jag jag också.

Det är få män som skulle presentera sig så. Bra eller dåligt låter jag vara osagt, men det sänder signaler och i din presentation sänder du andra signaler än i texterna. Det var det jag reagerade på.

Sen om det där med prästfru. Om din man kallar sig för lärarmake så kan jag låta det passera ;) men det jag tycker rimmar illa här är vilken kallelse som är viktigast, som du skrev i ditt första inlägg. Signalen som man får är att en prästkallelse är så viktig att familjen måste anpassa sig efter den.

Det kan vara så att det är sant. Men den lilla erfarenhet jag har av män som är gifta med pastorer/präster är att de inte alls på samma sätt förväntas vara en del av sin partners kallelse/yrke. Blir de kallade "Prästman" så är det nästan uteslutande med "glimten i ögat".

Tycker det är superviktiga frågor du tar upp och konstaterar att vi tyvärr har långt kvar till ett jämställd samhälle eller ännu mer till en jämställd kyrka.

/Daniel









uv60+
7.1.2013 14:40
om man vill läsa om prästfruliv kunde man läsa den prisbelönta boken IS av Ulla-Lena Lundberg,en mycket bra bok.

Peter Halldorf har tvingats ge återbud och ersätts av vissångaren Tomas Boström på helgen Nära det Heliga i Vasa. 11.4.2012 kl. 15:05

I takt med att församlingarnas ekonomiska situation blir sämre försämras också Finska Missionssällskapets ekonomiska läge. 11.4.2012 kl. 09:16

Många finländare förband sig till att leva mer miljövänligt under fastan. 10.4.2012 kl. 10:40

Påsk. Glädjen är som en stadig luftström. Glädje är att välja att tro. 8.4.2012 kl. 08:00

Påsk. När man är mitt i tomheten känns det som om det gråa kommer att vara grått för evigt. 7.4.2012 kl. 12:00

Påsk. Karnevalstämningen har avtagit och det är mörkt trots att det bara är eftermiddag. Förhänget i templet rämnar. 6.4.2012 kl. 15:00

Påsk. Lidande är när saker och ting känns långdragna och jobbiga. Åskådarplatsen innebär också lidande. 6.4.2012 kl. 10:00

Påsk. Gripandet av Ledaren igår natt föregicks av en rad dramatiska händelser. 6.4.2012 kl. 06:00

Påsk. Och tuppen gal tre gånger. Sekunden efter bränner skammen till. 6.4.2012 kl. 03:00

Judas är den nattsvarta boven, svikaren som säljer sin mästare för pengar. 5.4.2012 kl. 23:00

Nattvard. Vi behöver inte ligga till bords och bryta bröd för att fira nattvard. 5.4.2012 kl. 18:00

biskop. Biskop Björn Vikströms påskhälsning till Borgå stift. 5.4.2012 kl. 12:00

Påsk. Passioner, konserter, gudstjänster. Här är ett litet axplock av påskens händelser. 4.4.2012 kl. 16:00

Biskop Björn Vikström summerar de lutherska biskoparnas resa till Israel. 4.4.2012 kl. 14:36

Gabriellas sång är Helen Sjöholms bravur. Men den är också Riki Sorsas livsberättelse. 4.4.2012 kl. 09:00

tro. Han har fallit ner från tre politiska träd. När det gäller sin tro aktar sig Ove Stråka därför för att klättra upp i fel träd igen. 27.5.2021 kl. 09:53

tro. Minna Opara förlorade sin pappa som 15-åring. Med åren kom barndomens oro ut i form av panikångest. – När jag känner paniken komma säger jag till Jesus: Gör någonting. Jag är bara en mamma, men du är allsmäktig. 26.5.2021 kl. 16:18

BERÄTTANDE. Lovisabon Annika Gustafsson-Flinck har varit lärare i 30 år. – De ämnen som ligger mig varmast om hjärtat är historia och religion. I vår har hon också tagit sitt berättande till en annan nivå och debuterar som romanförfattare. 26.5.2021 kl. 10:42

assessorsval. Stina Lindgård är ny prästassessor vid domkapitlet i Borgå stift. 25.5.2021 kl. 17:47

naturen. Visst finns naturen i stan! Se dig omkring, förundras och hitta lugnet i naturen. Det är vi många som gör. Det finns också mycket du kan göra för att ta hand om naturen i närområdet. 26.5.2021 kl. 08:00