När vardagen blir ett val mellan mat, mediciner och hyra

Ani Iivanainen 10.10.2025

"Vad kan jag göra när jag inte har råd att köpa både mat och mediciner?"

"Hur hittar jag jobb när det finns tiotals fler arbetslösa än lediga arbetsplatser?"

"Hur ska jag kunna studera på heltid när jag måste jobba heltid för att överleva, eftersom studiestödet inte räcker till för hyra, mat och andra nödvändiga utgifter?"

När den sittande regeringen 2023 meddelade att stora nedskärningar i socialskyddet var på väg – och motiverade dem med att alla måste delta i samhällets talko – kunde jag inte vara tyst. Jag skrev en insändare och fick snabbt stöd av 36 kollegor. Då trodde vi, liksom många andra, att det vi såg då var det värsta. Tyvärr har situationen bara blivit värre.

Redan i början av 2024 syntes effekterna av nedskärningarna: fler människor blev beroende av grundläggande utkomststöd, fler sökte hjälp hos kyrkans diakoni. Vi diakoniarbetare i Borgå stift uppvaktade social- och hälsovårdsministeriet med en skrivelse där vi beskrev den verklighet vi möter dagligen. Statistiken bekräftar det vi ser: behovet av stöd har ökat markant sedan sociala förmåner skars ner.

Inom diakonin ser vi hur människor
som tidigare klarade sig nu inte längre gör det.
Och vi bevittnar hur besparingarnas konsekvenser
går i arv från generation till generation.

Regeringens nedskärningar slår allra hårdast mot dem som redan har det tufft: arbetslösa, sjuka, barnfamiljer, studerande, ensamboende – alla med låga inkomster. Inom diakonin ser vi hur människor som tidigare klarade sig nu inte längre gör det. Och vi bevittnar hur besparingarnas konsekvenser går i arv från generation till generation.

Det har nu gått ett år sedan vårt besök på ministeriet och över två år sedan min första insändare. Situationen har förvärrats för dem som försöker överleva på ständigt minskande stöd.
Vi ser ensamstående föräldrar som avstår från sina egna mediciner och bara äter en gång om dagen för att kunna ge mat till sina barn. Vi ser pensionärer som lever på gröt för att ha råd med läkemedel. Vi ser ensamboende som förlorar sina hem för att de inte längre har råd att betala hyran – bostadsstödet räcker inte, och det finns inga billigare bostäder, särskilt inte för den som har betalningsanmärkningar. Vi ser människor i olika åldrar söka jobb, skicka tiotals, ja hundratals ansökningar – men få samma svar: "Tack för ditt intresse, men vi valde en annan." Vi ser studerande som tvingas avbryta sina studier för att stödet de får har minskat med flera hundra euro i månaden. Vi ser småföretagare förlora allt stöd om de har ens lite inkomster, vilket inte precis uppmuntrar till att pröva sina vingar som egenföretagare.

Mat, mediciner och tak över huvudet
är mänskliga rättigheter.

Mat, mediciner och tak över huvudet är mänskliga rättigheter. Vi inom diakonin gör vad vi kan, men ansvaret för att människor inte ska falla genom samhällets skyddsnät ligger på välfärdsstaten.

Vi diakoniarbetare följer Jesu exempel: att mätta de hungriga, ta hand om de sjuka, besöka de fängslade, klä de nakna och möjliggöra ett hem för de hemlösa. Det krävs ingen religiös övertygelse för att stå upp för dessa värderingar – det räcker med medmänsklighet. Jag önskar att Finlands regering hade det.

Ani Iivanainen, diakon i Esbo svenska församling

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

SÁPM. Hon blev präst lite motvilligt. Men i svenska Sápmi har Maria Smeds funnit sin plats. – Jag känner att hela min prästvigning bara handlar om det här uppdraget i norr. Det är nästan som om jag är designad för det, säger hon. 17.10.2025 kl. 10:00

LIVSBERÄTTELSE. Det började med O helga natt i julkyrkan i Munsala. Sedan dess har Christian Vesterqvist uppträtt i många kyrkor med sina tolkningar av Johnny Cash. 16.10.2025 kl. 11:29

Personligt. Kenneth Morales har blivit vuxen i Finland. Här har han gått igenom kriser, kommit ut på andra sidan, börjat uppskatta den finska vurmen för ordning och reda och de starka familjevärderingarna. Men en sak har han svårt att omfatta: vi är så oroliga hela tiden. Det är som om hela befolkningen är lite ängslig. 15.10.2025 kl. 14:16

begravning. Snabbt dyrare gravar och allt enklare ambitioner bland de anhöriga – det förändrar vår kultur kring död och begravning. Det ser Christina Grönroos som driver begravningsbyrå i Sibbo. 15.10.2025 kl. 11:08

BRANSCHBYTE. Med Mikaela Strömberg-Schalin som ny stifts­jurist får den finlandssvenska landsbygden rätt så säkert en röst i domkapitlet i Borgå. 14.10.2025 kl. 15:48