Det oförgängliga och himmelriket

Catherine Granlund 23.06.2025

Min kollega och jag vandrade runt i Grankulla och letade efter blommor till några midsommarbuketter inför en andaktsstund på servicehemmet Villa Breda. Vi märkte att många blommor redan var utblommade men efter vår långsamma vandring fick vi ändå ihop ljuvliga sommarbuketter. Glad blev jag över en gård som gjort en liten blomsteräng framför sitt hus fylld med prästkragar. De sprider sig hoppeligen till vägkanterna omkring. Litet moloken kände jag mig när syrentiden redan var över, så fort – doften jag gått och längtat efter hela året. Endast hyacinterna närmar sig den doften.

Blommorna skänker en omätbar glädje: allt från den minsta lilla skära strandkrypan på strandängar till midsommarrosor, vitsippsmarker, gullvivor, näckrosor, hägg, lingonblom, hav av ljung, förgätmigej.

Förgät mig ej. Folksagan om det älskande paret: Kvinnan som ser de vackra blå blommorna på andra sidan det djupa diket och mannen som vill ge henne vad hennes hjärta begär; tar sig över, plockar blommorna, faller i vattnet, ropar med sin utsträckta hand fylld av de blå blommorna, medan han drunknar: Förgät mig ej. Och jag tänker på det förgängliga och det oförgängliga. Det som sås i kärlek, det vi gör mot varandra, Guds kärlek till oss som vi ger vidare till varandra medan vi vandrar på jorden.

Vi har varandra en tid, sedan går var och en av oss in i evigheten. Det enda vi får med oss är vad vi gjort eller lämnat ogjort. Inget förgängligt kan vi ta med, allt på jorden kan murkna, ruttna, förtorka, ätas upp, avdunsta, slitas ut, brinna upp. Men det vi ger varandra i relationer förvaltas på ett annat sätt. Jesus säger att vi inte ska samla oss skatter här på jorden där tjuvar kan stjäla och mal förstöra utan vi ska samla oss skatter för himmelriket. Ändå är det inte via gärningar vi kommer in i himlen. Först av allt är att vi vill tillhöra Gud och får del av försoningen. Allt detta är nåd. Vi tas in på Guds väg och på den märkliga vägen får vi ge varandra det bästa vi har – och ibland de sämsta, det svåraste, det tyngsta – för livet är en växelverkan mellan att ge och få, vara svag och vara stark, hjälpa och bli hjälpt, förlåtas och förlåta. Livet är händer som möts, kyssar som kysses, blommor som ges och tas emot.

Himmelriket, lite redan på jorden i kärleksgärningar – väntar oss med Jesus på den eviga vägen. Jag tror där finns blommor, av alla slag. Och ingen är allergisk. Ingen förtalar någon, dörrarna till våra hus är öppna och vi kan sitta och småprata med fåglarna som besöker våra bord och tar del av det nybakade brödet.

religion. Så svarade Karen Armstrong på den göteborgska taxichaufförens kommentar att religionerna är ansvariga för alla krig i världen. 27.9.2016 kl. 11:47

Kyrkpressen. Kyrkpressen utlokaliserar sin redaktion till Åbo för att kunna vara med när alla Svenskfinlands präster träffas i Åbo i veckan. 26.9.2016 kl. 13:02

profilen. När Håkan Sunnliden slår upp ögonen vet han inte om han är levande eller död. Av jeepen eller av medresenärerna syns inte ett spår. Jeepen har störtat ner i ravinen. 23.9.2016 kl. 13:45

asylpolitik. De sex kyrkoherdarna i Esbo uttrycker i ett öppet brev till statsministern sin oro över hur bemötandet av asylsökande förverkligats i Finland. 22.9.2016 kl. 15:00

teater. Dennis Nylund gör en monolog som inte är någon enmansshow. 22.9.2016 kl. 14:09

Bok. Håret kommer oss så nära. Vad är du redo att betala för ditt? Sofia Torvalds har läst Maria Antas bok om hår. 22.9.2016 kl. 10:57

teater. Aldrig tidigare, inte under 56 år, har det satts upp en pjäs av Astrid Lindgren på Unga teatern. 22.9.2016 kl. 08:00

Kyrka. Den nybildade rörelsen Feministinen kirkko (den feministiska kyrkan) har skrivit ett öppet brev till biskoparna. 20.9.2016 kl. 15:12

Samvaro. Vi har levt under ”de talandes tyranni” tillräckligt länge, nu är det dags att värdesätta tystnaden igen. Det säger den danska psykoterapeuten och prästen Ilse Sand. 15.9.2016 kl. 10:39

Svenskfinland. Personer med dåligt omdöme har ibland fattat felaktiga beslut. Det kan Lina Laurent och Annica Lindström sluta sig till i första numret av Amos arv. 6.9.2016 kl. 16:07

profilen. Journalistiken har tagit Peter Fellman till de stora arenorna. Han brinner för sitt jobb men vet att livet är så mycket mer än titlar.– Min tro hjälper mig att se saker i rätt perspektiv. 6.9.2016 kl. 15:34

film. Över de bländande vackra skärgårdslandskapen faller snart en mardrömslik ridå. Kyrkpressens recensent har sett filmen Djävulens jungfru. 6.9.2016 kl. 14:00

radio. Från och med den 1 september hörs inte längre klockringning på lördag klockan 18 i Radio Vega. 5.9.2016 kl. 13:18

Arkitektur. Enligt Sari Dhima präglas den moderna finska kyrkoarkitekturen av en viss ängslighet. 2.9.2016 kl. 15:21

Bok. Kyrkpressens recensent Joanna Nylund har läst Peter Sandströms Laudatur. 2.9.2016 kl. 14:57

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15