Vad innebär framtidens värnplikt i ett mer jämställt samhälle?

Mikaela Westerling-Nylund 26.01.2024

Presidentvalet är ju högaktuellt och presidentkandidaterna har intervjuats om mycket, även om värnplikten ska gälla kvinnor. Jag passar på och delar mina tankar om saken.

När jag var ung och vår amerikanska gäst blev chockad över att inte kvinnor kunde göra värnplikten, ryckte jag på axlarna, det hade jag aldrig funderat på. År 1995 blev det möjligt för kvinnor att frivilligt göra militärtjänstgöring. När det för några år sedan i sociala medier diskuterades att göra värnplikten könsneutral var min respons: Inte innan jämställdheten är mycket bättre uppnådd i Finland! Ifall kvinnor förlorar ytterligare ett år på arbetsmarknaden minskar kvinnans euro ännu mer. Visst kunde jag förstå kompisars åsikter om att kvinnor i arme´n lär sig värdefulla ledaregenskaper och knyter kontakter de har nytta av i arbetslivet. Och jo, jag tror nog att de kvinnor som gjort frivillig militärtjänstgöring har nytta av det i arbetslivet och får en del skinn på näsan som gör det lättare att t ex löneförhandla.

Visst är det lite gammalmodigt att alla män måste göra antingen civiltjänst- eller militärtjänstgöring medan kvinnor inte behöver göra det, men jag hävdar att väldigt många kvinnor redan gör sin plikt för fosterlandet genom att jobba inom yrken där de tar hand om människor t ex inom vården och socialvården och får alldeles för lite betalt för det, under en hel arbetskarriär. Hur vi ska göra så att insatsen skulle vara rättvis vet jag inte. Jag förstår att det knappast går att slippa en militär- eller civiltjänstgöring genom att lova en ska jobba inom ett för samhället viktigt yrke. Hur skulle en sådan yrkeslista se ut?

Vi såg ju redan under covid-pandemin hur orättvist det var då yrken inom kulturbranschen inte värdesattes och vi vet att ett land i krig behöver industri, företag, möjlighet till ett normalt vardagsliv för att klara sig. Ännu mer dystopiskt skulle det vara ifall kvinnor som lovade föda barn och uppfostra dem, inte skulle beröras av en könsneutral försvarstjänst. Samtidigt vet vi att det är kvinnorna som föder barnen, oftare är hemma med småbarnen, fortsättningsvis ofta har huvudansvaret för barnen och har sämre lön än män. En ensamstående trebarnsmamma som jobbar som närvårdare har minsann under sitt liv redan dragit sitt strå till den gemensamma stacken utan någon militär- eller civiltjänstinsats som 19-åring. Men vad som händer i framtiden vet inga 19-åringar och att ha 30-åringar i någon civiltjänstform skulle också vara svårt.

Nu har SFP och Samlingspartiet beslut på att de vill jobba för den modell som Sverige har, där både pojkar och flickor omfattas av värnplikten, men där man har valt att endast utbilda en bråkdel av årskullarna. Under den här regeringsperioden är det tänkt att både killar och tjejer ska kallas till uppbåden för att öka andelen frivilliga kvinnor som gör militärtjänst och det är rimligt tycker jag.

Anna Sourander, journalist på ÖT, var den första jag såg sett offentligt ta upp problematiken då hon i sin ledare 10.1.24 skrev om hur värnplikt för kvinnor kan motverka jämställdhet och skapa ytterligare utmaningar för nativiteten. Det här är en sak som på riktigt måste diskuteras. Att bara jobba för kvinnlig värnplikt utan att ändra på resten av paketet blir inte bra.

Försvarsmakten som är känd för att vara konservativ tycker inte det finns orsak i nuläget att ändra på lagen. Men som Anna Souraner påpekar i ledaren kan det bli brist på kompetenta män i och med mindre årskullar och armén skulle ha nytta av att fler kvinnor gör militärtjänstgöring. Ett villkor är att försvarsmakten skärper sig. Andelen kvinnor som blir sexuellt trakasserade är oacceptabelt hög. Förstås är trakasserier av alla de slag mot alla kön oacceptabel. Det finns inget försvar heller för pimsning och liknande trakasserier. Ungdomarna är där för att lära sig försvara sitt hemland och dess nordiska demokratiska principer. Nog är det då en skam om beväringarna trakasseras under processen. Det är inte de kvinnor som eventuellt efter en lagändring blir beväringar som ska se till att trakasserier försvinner, även om jag tror att en större mängd kvinnor i arme´n skulle bli den våg som hjälper till att nöta bort manschauvinismen där.

Det som hör ihop med kvinnlig militärtjänst är att det öppet diskuteras planer för hur göra ifall det, Gud förbjude, skulle bli krig. Självklart försvarar kvinnliga reservister Finland på samma sätt som manliga, men det skall vara klart i förväg att barnen i en familj har rätt till en hemmavarande förälder. Det funderar jag vidare på i en senare blogg.

Världen. Alla anställda vid de finska missionsorganisationerna i Japan är i trygghet. Även de två lutherska församlingarna och tre barnträdgårdarna i Sentai-området ser ut att ha klarat sig. 14.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. En ny missionskurs hjälper vuxna att hitta sin plats på dagens missionsfält. 14.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. En ny undersökning från Kyrkans forskningscentral visar att kapellförsamlingar fungerar effektivt. 14.3.2011 kl. 00:00

Världen. De danska partierna Konservative och Kristendemokraterne vill att danska kyrkan ska formulera en begravningsritual för aborterade foster, skriver Kristeligt Dagblad. 13.3.2011 kl. 00:00

Kultur. I år firas den mest sålda engelskspråkiga bibelöversättningen King James Bible – och en av dem som bidrar är prins Charles. Översättningen är från år 1611 och firar alltså sitt 400-årsjubileum. 12.3.2011 kl. 00:00

Världen. De finska missionsorganisationerna förbereder sig för krisarbete i Japan på grund av den jordbävning och den tsunamivåg som följde på jordbävningen på fredagen den 11 mars. 11.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Hur är det att i verkligheten ha ett jobb inom kyrkan?  Det ska veckoslutet ”Jag + Kyrkan = Sant?!” i Åbo ge studerande svar på. 11.3.2011 kl. 00:00

Människa. Frivilligarbete är Henrietta Grönlunds passion. 10.3.2011 kl. 00:00

Ledare. Vid det här laget vet vi att bördan för den gemensamma välfärdsstaten är en av de stora framtidsutmaningarna för Finlands folk. 10.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ska avdragsrätten för bidrag till utvecklingsbidrag återinföras? Det kunde fördubbla viljan att hjälpa, visar en opinonsmätning. 10.3.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. Ordet bubbla syftar ofta på något overkligt, illusoriskt. Jag uppfattar det inte längre så. 10.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Att göra barn och unga verkligt delaktiga i församlingen är målet för Projektet Sedd & Hörd. 9.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Pörtom och Övermark församlingar vill gå ihop sinsemellan medan Närpes kan tänka sig alla föreslagna modeller. Det är kontentan av det utlåtande förtroendevalda i de tre församlingarna i samfälligheten i Närpes gett utredningsmännen Silvo Similä och Jan-Erik Nyman. 9.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ortodoxa äktenskap slutar i skilsmässa en tredjedel oftare än lutherska och en femtedel oftare än äktenskap bland hela befolkningen, rapporterar den ortodoxa församlingstidningen Analogi. 8.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den svenska prästen Anna Lindén som jobbar som präst i Hammarlands församling får inte fortsätta. Det är Hammarlands församlings kyrkoråd som tackar nej till att ha Lindén som tf kyrkoherde, skriver tidningen Nya Åland. 8.3.2011 kl. 00:00

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30