Kroppen – allt bär den, hoppas man

Mikaela Westerling-Nylund 09.09.2022

Förra vintern blev det debatt speciellt i Sverige då två kvinnliga journalister och författare skrev om hur jobbigt det är när åldern syns på dem. Journalisten och författaren Anna-Lena Laurén skrev en krönika som inlägg i debatten där hon konstaterar att det är mycket svårt att förstå varför intellektuella kvinnor vill se yngre ut. Om en alltid inriktat sig mer på visdom, på att hävda sig intellektuellt så är det inte lika svårt när medelåldern kommer och det syns en inte är ung längre. Jag kände igen mig egentligen i båda tankegångarna, mera identifierade jag mig, eller ville identifiera mig i Anna-Lenas sätt att tänka. Har man varit van vid att vara mycket vacker är det säkert svårare att förlika sig med ålderstecken. Å andra sidan känns det som att väldigt vackra människor bibehåller en stor del av sin skönhet även som äldre. Om det sedan beror på pengar, livsvanor, ”goda” gener eller skönhetsoperationer.

Feministen och författaren Caitlin Moran skriver i sin senaste bok ”Mer än en kvinna” att hon ändrat åsikt. Som yngre tyckte hon det var ett svek att använda Botox mot rynkor, nu använder hon gladeligen det själv. Nuförtiden betonas vikten av att alla kvinnor gör sina egna val gällande sig själv. Vill en förstora brösten söker en sig till operation enligt eget val. Jag tycker att alla har rätt att göra olika val för att försköna sin kropp om det är viktigt för en, utan att dömas för det. Personligen ser jag det ändå som ett viktigt statement att i offentligheten våga visa hur kvinnor åldras, hur kvinnor ser ut i olika åldrar. Att ta tillbaka den ”normala” kroppen och då menar jag att det är normalt att ha den kropp man har. Med det menar jag inte att jag avstår från att använda make-up eller färga håret när det blir grått, men personligen drar jag gränsen vid att injicera in främmande ämnen i mig. Såvida det inte är ett vaccin förstås :) . Operationer anser jag är för riskfyllda om de görs bara av estetiska skäl.

Jag tror ändå att det är svårt att frigöra sig från omvärldens åsikter om vad som är vackert. Jag tycker fortfarande att det är sorgligt att Lola Odusoga, snart efter att hon blivit vald till Miss Finland, lät förstora brösten. Det har skrivits spaltmeter om retuschering av magra skådespelares kroppsformer, så den vridna skönhetsfixeringen i samhället och media går jag inte in på här.

Rationellt omfattar jag principen om att älska sin kropp: se på hur stark den är, hur den bär så mycket, hur fin den är! Känslomässigt tycker jag inte om när musklerna värker av inget (läs spänning och stress) och ”alla andra” orkar springa mycket längre och snabbare än jag. Samtidigt vet jag ju att jag är lyckligt lottad, det är inte alls ovanligt med olika sjukdomar som begränsar rörligheten, i alla fall för en tid.

Under de senaste åren har det varit mycket mera på tapeten med kvinnors kroppsliga besvär som menstruationer och klimakteriet. Det är välkommet. Listan på symtomen kvinnor kan få i klimakteriet är lång och inget symtom är det minsta kul. Humörsvängningar, depression, muskel- och ledsmärtor, sexproblem, svettningar, sömnlöshet o s v. Klart att många av dessa symtom kan även yngre personer ha, men det är viktigt att känna igen dem om det finns annat som tyder på preklimakteriet eller klimakteriet. Allt beror ändå inte på hormoner och oftast finns det många orsaker till olika symtom. I offentligheten har det varit tal om att det behövs klimakteriecenter för kvinnor att gå till. Jag tror det är viktigt att prata om dessa symtom och ta hormonella förändringar i beaktande.

Det finns inga klara fördelar med klimakteriet en kvinna kan trösta sig med, förutom då att menstruationen upphör, ifall en haft svåra besvär med den. Om samhället bättre kunde uppskatta den mognad och livserfarenhet som kommer med åldern skulle det vara lättare att vara en blivande klimakteriekärring. Nej, usch, det ordet är så fult så det faller för censuren. En mogen kvinna med skinn på näsan heter det.

Kyrka. Högsta förvaltningsdomstolen har i och med ett aktuellt avgörande slagit fast att en manlig präst inte har rätt att vägra altarsamarbete med en kvinnlig kollega. Också i gudstjänsten är han tjänsteman och vägran att samarbete är därför att beteckna som diskriminering. 20.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Henrik Perret fick flest röster, hela 44, i prästernas kyrkomötesval. Tvåa kom Helene Liljeström med 38 röster. I stiftsfullmäktigevalet fick Liljeström klart flest präströster, 34 stycken mot tvåan, Stig-Olof Fernströms 21 röster. 20.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. I Jomala församling på Åland har man bildat en diakoniförening som på kort tid fått 55 medlemmar. Ivern att samla medel är stor. 20.2.2008 kl. 00:00

Världen. Under 2007 var det, för tredje året i rad, färre som lämnade Svenska kyrkan. Många av dem som utträder kan dessutom tänka sig att återvända, enligt en undersökning som Uppsala domkyrkoförsamling gör varje år. 20.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. I slutet av 2007 hörde 81,7 procent av finländarna. Ett år tidigare var kyrkotillhörigheten 82,4 procent. Procentuellt minst människor lämnade kyrkan i Borgå stift. 19.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Församlingshemmet i Solf är grundrenoverat och var fyllt till sista plats när det i söndags återinvigdes av biskop Gustav Björkstrand. 19.2.2008 kl. 00:00

Kyrka.  – Lite som en storm i ett vattenglas, kallar lagfarne assessorn Kasten Österholm vid domkapitlet kritiken mot den utdragna rösträkningen i Borgå stift. Någon imageförlust ser han inte i det faktum att det minsta stiftet i kyrkan fick sina resultat sist. 19.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Stiftsfullmäktige hade sitt sista möte med gammal uppsättning förra veckan. 19.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Valnämnden i Borgå stift fastställde valresultatet i valet av kyrkomötesombud och medlemmar till stiftsfullmäktige på måndagen. Kyrkoherde Helene Liljeström var etta bland prästerna i såväl kyrkomötes– som stiftsfullmäktigevalet. 18.2.2008 kl. 00:00

Kultur. Gospelhelgen i Nykarleby samlade över tvåhundra deltagare. 18.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Här är de officiella jämförelsetalen för de invalda i kyrkomötet och stiftsfullmäktige för mandatperioden 1.5.2008–30.4.2012. 18.2.2008 kl. 00:00

Ledare. Ledare 8/2007 Inför årets kyrkomötesval backades 77 unga kandidater under 30 år upp för att ge kyrkomötet en ansiktslyftning. 18.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. I söndags översteg antalet personer som skrivit ut sig via Eroa kirkosta-tjänsten 100 000. 18.2.2008 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Det här året har jag gjort två tidsresor. I januari fick jag träffa en arbetskamrat som jag inte sett sedan jag i början av 1980-talet packade mina ägodelar och flyttade från huvudstaden. 18.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Människohandel – vår tids slaveri är temat för Ansvarsveckan 2008-2009. 17.2.2008 kl. 00:00

flyktingar. Känslan av maktlöshet gjorde att Munsala United valde att hoppa av seriespelet i augusti. Nu fortsätter laget att utmana beslutsfattarna. 20.10.2016 kl. 01:00

Äktenskap. När den nya äktenskapslagen träder i kraft nästa år kan samkönade par få en juridiskt giltig vigsel i kyrkan. 18.10.2016 kl. 15:47

biskop. Biskop Guy Erwin är osageindian, homosexuell och kristen. – Det är lätt att gå sin väg, det svåra är att stanna och jobba för kyrkans framtid, sa han under sitt Finlandsbesök. 18.10.2016 kl. 12:00

Bok. Att ta sin konst på allvar, att försöka välja sitt liv och ibland inse att det inte går. Ylva Pereras debutroman Dödsdalsdansösen handlar om att leva i en värld som kunde vara magisk men ofta blir tragisk. – Jag tror vi alla längtar efter att misslyckas men ändå märka att det bär. 17.10.2016 kl. 13:09

Bok. Naondel är Maria Turtschaninoffs mest imponerande verk hittills, tycker Kyrkpressens recensent Sofia Torvalds. 17.10.2016 kl. 13:22