Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

Alla behöver gemenskap

gemenskap.

Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser.

16.1.2020 kl. 00:01

– Gemenskapen hör till människans biologiska natur. Vi har ett behov av att känna att världen vi lever i är verklig, och att få dela samma upplevelse med andra människor bekräftar det, säger Mikko Lagerspetz, professor i sociologi vid Åbo Akademi.

– Gemenskap kan vara det som uppstår när en grupp människor äter en måltid tillsammans – men det är inte sagt att den gör det. Det avgörande är känslan av att vi möts, att man får vara del av något och får bli sedd, säger Benjamin Sandell, församlingspastor i Petrus församling.

– I kyrkan säger vi ofta att vi hör till samma familj, men sedan sitter vi och tittar varandra i nacken under gudstjänsten. Om vi är Guds familj behöver vi leva ut det i praktiken, säger Sandell.

Som exempel nämner han en av församlingens grupper där en av medlemmarna på grund av en livskris behövde flytta. De andra medlemmarna ställde självmant upp och ordnade flytten åt honom, och mannen fick uppleva deras vilja att hjälpa honom.

Moderniseringen av samhället har enligt Mikko Lagerspetz gjort att vi under många möten med andra människor visar upp oss själva i avgränsade roller.

– På sätt och vis gör det oss friare när vi inte behöver ta hänsyn till annat än det uppdrag som är aktuellt. Men vi betalar ett pris för friheten i och med att den gör oss mer isolerade från andra människor.

Men moderniteten har också gett oss möjligheten att känna gemenskap med fler människor.

– Det finns också dåliga gemenskaper, de som leder till mobbning eller till att man börjar lyssna för mycket på den som säger: det där kommer aldrig att lyckas. En sak som kan motverka detta är att ha bredare nätverk – prata med fler människor, säger Lagerspetz.

Till vänster Benjamin Sandell (foto: Emelie Wikblad) som är församlingspastor i Petrus församling och till höger Mikko Lagerspetz (foto: Else Lagerspetz) som är professor i sociologi vid Åbo Akademi.

Enligt Benjamin Sandell är gemenskap mindre självklart i dag än den var för några generationer sedan när många levde i storfamilj.

– Jag tror att det är något vi tappat och fortfarande längtar efter.

Därför erbjuder Petrus församling inte bara gudstjänstgemenskap utan också hemgrupper som kan vara lite som en utvidgad familj.

Samma upplevelse på olika plats

I dag ingår många i en gemenskap över nätet – kanske med andra som spelar samma spel eller som diskuterar ett gemensamt intresse.

– Gemenskapen på nätet måste alltid bottna i en delad erfarenhet, man känner inte gemenskap bara genom att man kopplas samman av tekniken, säger Lagerspetz.

Han tror ändå att det alltid är något som uteblir i en gemenskap på nätet jämfört med den som uppstår ansikte mot ansikte. Men gränsen är inte solklar. Man kan också känna en gemenskap med människor som till exempel sett samma film som en själv, även om man sett den vid olika tillfällen.

– Det är lätt att känna nostalgi och tänka att precis allt var bättre förr. Men allt var säkert inte bättre förr, och det går hur som helst inte att vända tillbaka till den tiden. Vi måste i stället utgå från den tid vi lever i och se vad som går att återskapa nu.

Benjamin Sandell tror att vi småningom börjar lära oss att vi inte måste klara allt på egen hand.

– När jag ser på dem som är yngre än mig märker jag att sårbarhet har fått ett större värde. Man märker det också på våra superhjältehistorier, det är ingen av dem som har allt på det klara längre utan alla har någon form av inre demoner de kämpar med.

Erika Rönngård



Många församlingar dras med långsamma och dåligt planerade webbplatser. Det här ska Kyrkostyrelsens nya webbtjänst Klockaren råda bot på. 1.4.2015 kl. 13:14

Fontana Media. Malin Klingenbergs barnbok tävlar om prestigefylld utmärkelse. 1.4.2015 kl. 12:00

Även om hon fortfarande såg mycket elände bland flyktingarna i Turkiet och i barnhemmet i Azerbajdzjan så var Gunilla Luther-Lindqvist lycklig när hon kom hem från sin senaste resa. Jag upplever att vårt mål med att hjälpa dem är uppnått, säger hon. Livet segrar. 1.4.2015 kl. 10:24

kyrkans utlandshjälp. Kyrkans Utlandshjälp har öppnat en ettårig kampanj mot radikalisering både utomlands och i Finland. 26.3.2015 kl. 13:41

Esbo tar in portade missionsorganisationer. Kyrkans avtal ställer alla missionsorganisationer på samma streck. 26.3.2015 kl. 10:58

Kistor tillverkade enbart i naturmaterial är det enda som duger i Vasa från och med 2016. 26.3.2015 kl. 09:58

Terazzohörnet var en central punkt i Jakobstadsungdomarnas liv gör fyrtio år sedan. Där satt man på café eller hängde utanför på gatan på kvällarna. 26.3.2015 kl. 09:16

alexandra äng. Alexandra Äng är Ålands yngsta präst. Hon vill vara en församlingsledare som tar sig tid och är närvarande i stunden. 26.3.2015 kl. 00:00

utskrivningar. Antalet inskrivna medlemmar i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland överskred antalet utskrivningar i februari 2015. 23.3.2015 kl. 14:59

åland. Lars-Runar Knuts, som utsetts till specialutredare för en eventuell församlingssammanslagning på Åland, besökte ögruppen förra veckan. 23.3.2015 kl. 15:13

själavård. Bekymrad? Nu kan du skicka brev till kyrkan och få svar. 23.3.2015 kl. 15:11

riksdagsvalet 2015. Får man tala om Jesus på skolans julfest? Vad anser partierna om att pojkar omskärs? Ofta är partierna eniga – ibland inte alls. 20.3.2015 kl. 08:58

Med några få undantag har kyrkans servicecentral Kipa inte ännu gett församlingarna några inbesparingar. Snarare tvärtom. Övergången tar fem år. 19.3.2015 kl. 10:52

sibbo. Kyrklandskapet i Sibbo har i nästan två decennier frammanat bilder och idéer hos Putte Frisk. I år föll pusselbitarna på plats och på långfredagen ledsagar ensemblen i det nyskrivna påskspelet Kärlekens väg publiken genom påskens händelsen. 18.3.2015 kl. 00:00

julia korkman. Förra veckan ordnandes två seminariedagar i Vasa och Helsingfors med temat bemötande och förbyggande av sexuella övergrepp och trakasserier i kyrkan. 16.3.2015 kl. 11:15

TJÄNSTER. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har inte inom utsatt tid fått någon sökande. Kaplanstjänsten i Karleby fick en sökande från Kemi. 15.8.2022 kl. 15:24

SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53