Måste julklappen vara något man kan paketera?

Våga prata om julklapparna!

julklappar.

Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga.

12.12.2019 kl. 15:11

Julia Degerth driver bloggen Grön i Åbo där hon skriver om hur man kan göra bättre val för miljön. Själv har hon inte gett eller fått julklappar på flera år.
– Julklappar har fått en negativ klang i mina öron. Jag skulle vilja ändra på innebörden.

En orsak till att hon ser julklapparna som problematiska är att så mycket fokus ligger på att man ska ge något och så lite fokus på vad man ger.
– Det leder lätt till att man köper något oetiskt.

Om man ändå vill ge något tipsar hon om att man kan ge bort sånt som mottagaren ändå skulle ha köpt – till exempel något ätbart.
Allt man ger måste inte vara nytt.
– Det finns jättemycket fint på loppis, eller så kan man ge bort något man har hemma men inte använder. Det kan nästan kännas lite tabubelagt att göra så, men egentligen är det ju fantastiskt om någon annan kan få användning för det!

Om man känner att man inte vill eller orkar ge något materiellt kan man ge upplevelser eller tjänster.
– För att göra det mer som en julklapp kan man göra ett presentkort där man skriver att du får boka in mig för den här typen av hjälp. Jag skulle bli jätteglad om någon kom hem till mig och städade! Man kan också ge barnpassning till småbarnsfamiljer.

Vissa julklappar ger mottagaren känslan av att ha hjälpt någon annan.
– Min pojkvän har till exempel köpt en julklapp anonymt till en elvaårig pojke via en insamling. Man kan också stöda någon organisation som hjälper familjer som har det ekonomiskt svårt.

Prata om julen

Trots att Degerth drivs av ett starkt miljöengagemang säger hon att julklapparna är en bredare fråga.
– En orsak till att jag vill prata om det här är att det finns människor som lever i en situation där de faktiskt inte har råd att köpa julklappar.

Julia Degerth har inte gett eller fått julklappar på flera år. (Foto: Privat)

Hon tycker att vi borde prata mer om hur olika julen kan se ut.
– Inför jul möts vi av budskap om vad vi ska ha på julbordet och vad vi ska ha på oss. Det handlar inte bara om pengar, utan det kan också handla om att man inte har någon att fira med.

För henne känns det som en stor lättnad att inte få eller ge julklappar.
– Det tar bort mycket av stressen inför julen. Men jag förstår att det kan vara svårt för andra, att julklappar kanske gör att man känner sig älskad och känner att någon tänkt på en.

Svårast tänker hon att det är i en barnfamilj där barnen kanske jämför julklappar med sina kompisar.
– Jag vill ju att alla barn ska känna sig älskade och sedda under julen. Om det går att ordna med hjälp av de här tipsen är det jättefint, men de fungerar knappast för alla.

– Det finns absolut en glädje och överraskning i att ge julklappar. Det behöver inte vara något dåligt, och alla måste inte sluta ge julklappar, fast det kanske låter som om jag tycker det.

Här kan du läsa Julia Degerths tips på 59 miljövänliga och etiska julklappar.

Erika Rönngård



teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06