Thomas Rosenberg tycker att församlingsrådet i Agricola svenska församling borde tänka om.

Rosenberg tar strid för Kyrkpressen i Agricola

agricola församling.

Thomas Rosenberg, viceordförande i gemensamma kyrkofullmäktige i Agricola svenska församling, försöker få en ändring i församlingsrådets beslut att säga upp prenumerationen på Kyrkpressen för sina medlemmar 2020.

31.10.2019 kl. 18:28

– Diskussionen har förts i en liten krets men den berör hela Svenskfinland, säger han.

Det var under bokmässan i Helsingfors senaste veckoslut som Rosenberg fick höra om församlingsrådets beslut. Beslutet tog rådet redan i september.

– Ingen har sagt ett smack om det fast det gått nästan två månader och jag har träffat flera av medlemmarna i olika församlingsorgan sedan dess.

När Thomas Rosenberg fick höra om beslutet tog han genast pennan och skrev en insändare som ingick i Nya Östis i dag (se nedan). Han skrev också ett brev till samtliga medlemmar i församlingsrådet med en förhoppning om att beslutet ska tas till ny behandling.

– Men det är inte lätt då beslutet redan är fattat, säger han.

Beslutet att säga upp prenumerationen fattade rådet av ekonomiska orsaker och sviktande medlemsunderlag. På så sätt sparar församlingen 52 000 euro på den totala budgetsumman på drygt 785 000 euro. Efter lönekostnaderna kvarstår 200 000 euro för församlingens verksamhet.

Församlingen har drygt 6 000 medlemmar och Kyrkpressen har gått till 2 900 hushåll. Prenumerationen kostar församlingen 17,30 euro per hushåll och år.

– Beslutet var enhälligt och vi gjorde det med stor sorg. 52 000 euro är mer än en tjänst. Vi hoppas att vi kan återuppta prenumerationerna ett annat år, säger kyrkoherde Stina Lindgård.

Också församlingsrådsmedlemmen Mia Aitokari beklagar att man man måste säga upp Kyrkpressen.

– Vi kan inte skära ner på skriftskolan eller på barnverksamheten, säger hon. Och det är inte meningsfullt att säga upp folk.

Enligt Aitokari belastas Agricola, som bildades av församlingarna i Lovisanejden i januari i år, av gamla löner. Trots att man han en kyrkoherde har man flera anställda med kyrkoherdelön. Även om kyrkoherden blir kaplan i samband med sammanslagningen kan man inte sänka någons lön.

– 86 procent av vår budget går till personalkostnader.

Aitokari säger att hon själv inte var med på septembermötet. Enligt Rosenberg var också många andra ordinarie medlemmar frånvarande.

Rosenberg har förståelse för att församlingen är trängd ekonomiskt. Men han oroar sig för den kollegiala solidariteten och vill se frågan ur ett större perspektiv.

– Det här är en fråga som berör hela stiftet och och i förlängningen hela Svenskfinland. Kyrkpressen är den enda tidningen som läses i hela Svenskfinland och förutom radion det enda massmedium som når ut över området.

– De senaste 20 åren har Kyrkpressen lyckats nå en position där den också läses av många som inte är intresserade av kyrkan. Trots olika åsikter i kyrkan så är det ett organ som binder ihop stiftet. Om en efter en församling säger upp säger upp prenumerationen så dras mattan undan hela Kyrkpressen.

Men han har inget svar på hur församlingen borde prioritera.

– Jag ser det som min uppgift att peka på Kyrkpressens betydelse i ett större perspektiv. Någon måste se de stora helheterna och inte bara tro att det handlar om lokala problem. Jag är jätteorolig för att man inte inser konsekvenserna av beslutet. För många som inte är församlingsaktiva är Kyrkpressen den enda kontakt de har till kyrkan. De som är förtroendevalda och församlingsaktiva inser kanske inte alltid det här.

Enligt Stina Lindgård kommer rådet knappast att ta upp frågan till ny behandling i församlingsrådet.

– Besvärstiden har redan gått ut. Den enda orsaken att vi skulle ta upp frågan på nytt är om någon kommer på en bra lösning.


Har ni försökt hålla beslutet hemligt när det varit tyst om det?

– Nej, det har vi inte. I Början av december hade vi hade tänkt berätta för alla församlingsmedlemmar samtidigt hur församlingens information ska skötas nästa år. En arbetsgrupp jobbar med det som bäst. Den tidtabellen gäller fortfarande.

I nästa års budget har församlingen reserverat 7 000 euro för information till sina medlemmar.


Tycker du att församlingsrådet är en för liten krets att besluta om den här saken?

– Församlingsrådet har mandat att besluta om församlingens budget. Då är kretsen inte för liten. Det finns heller inga pengar på stiftsnivå.

– Det är klart det är en förlust för Svenskfinland och för våra församlingsmedlemmar. Men finns det inga pengar så finns det inte. Vad annat kan vi göra?

Det är inte första gången som Thomas Rosenberg är besviken på hur besluten fattas i kyrkan och församlingarna.

– Det finns allmänt en odemokratisk beslutskultur där man inte är intresserad av någon öppenhet och offentlig diskussion. Till det bidrar också lokaltidningarnas ointresse för besluten. Det är länge sedan jag sett en reporter från lokaltidningen på kyrkofullmäktiges möte.

Thomas Rosenbergs insändare:

Vi får inte mista Kyrkpressen!

Församlingsrådet inom Agricola svenska församling har enligt uppgift nyligen av ekonomiska orsaker fattat beslut om att avstå från att prenumerera på Kyrkpressen åt sina medlemmar, dvs. vi som tillhör den svenska församlingen i Lovisanejden. En sparåtgärd man funnit nödvändig, även om den varit smärtsam. Men den är också kortsynt. Och djupt olycklig inte bara för mig och många andra i vår församling utan också, och framför allt, för hela det svenska stiftet – och i förlängningen hela Svenskfinland.

Om vi börjar med det sistnämnda har Kyrkpressen länge haft en unikt sammanbindande funktion i Svenskfinland. I takt med att den tryckta tidningspressen tappar terräng framstår Kyrkpressen allt tydligare som den enda regelbundet utkommande tidning som läses över hela det svenska Finland. En ställning och betydelse som inte kan underskattas. Hit hör också det faktum att Kp under sina senaste chefredaktörer lyckats förvånansvärt väl med att balansera mellan de olika åsikterna inom kyrkan, och med att bereda utrymme också för sådant som intresserar en större läsekrets. Det bekräftas av gjorda läsarundersökningar, enligt vilka Kp av väldigt många upplevs som det viktigaste de får för sin kyrkoskatt. Tidningen lyckas alltså nå den stora majoritet inom kyrkan som i övrigt står utanför det kyrkliga livet. Eller omvänt: förlorar man också Kyrkpressen finns det inte mycket som håller en kvar inom kyrkan.

Men inte är det väl vår församlings uppgift att rädda hela stiftet, än mindre hela Svenskfinland? Givetvis inte, men omvänt gäller att om alla resonerar lika får det sammantaget stora konsekvenser. Jag förstår att Agricola svenska är tvungen att spara, men vi måste kunna se lite längre, både i tid och rum. Kyrkpressen står och faller med den kollegiala solidariteten inom stiftet. Ju fler församlingar som väljer att spara desto snabbare rasar alltihopa. Försvinner Kyrkpressen blir stiftet en ödsligare plats, och den svenska sammanhållningen i vårt land ännu svagare.

Jag vädjar därför till församlingsrådet om att ta beslutet till ny prövning. Jag vet att man inom Kyrkpressen gör vad man kan för att gå församlingen till mötes, för att hitta inbesparingar – och samtidigt rädda tidningen.

Thomas Rosenberg
viceordf. i gemensamma kyrkofullmäktige i Agricola sv församling

Johan Sandberg



Kyrka. I 40 år har Kyrkans forskningscentral försett kyrkan med uppgifter om hur det står till internt, hur omvärlden ser ut i ett kyrkligt perspektiv och hur omvärlden ser på kyrkan. 5.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ett fyra meter långt hus uppbyggt av parförhållandets olika delar, står på torget i Lahtis 6–8 mars. 3.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. Under det närmaste året grundas ett antal IT-centraler för församlingarnas bruk. 3.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ärkebiskop Jukka Paarma föreslår att den evangelisk-lutherska kyrkans del av samfundsskatten utökas.   2.3.2009 kl. 00:00

Insändare. Då jag var liten bad jag aftonbön. Av rädsla naturligtvis, annars skulle det gå åt illa. (Åt h-e bokstavligen skulle man kunna säga). Det var vad vi lärde oss i söndagsskolan. Så jag kämpade på kväll efter kväll.  Så småningom märkte jag att bönen aldrig hjälpte. Det vill säga, det jag bad om slog aldrig in. Jag vågar påstå att en önskan i en bön har aldrig slagit in för någon på jorden levande människa någonsin. Så kanske bönen är något annat. Det kanske inte är en bön utan en slags ”lovsång”? Skulle det vara mera rimligt om det hette lovsång. I bönen finns det och en anda av att Gud är lite oberäknelig och småelak och kan rätt som det är komma med hemska straff om humöret inte är på topp. Därför gäller det att blidka Gud med bönen så att det inte händer något. Men man är aldrig riktig på säkra sidan. Vad som helst kan hända. Som ni förstår är jag inte troende, därav dessa lite naiva funderingar.     1.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Under våren väljs två nya kyrkoherdar i Borgå stift. I dag provpredikar den första inför valet i Johannes församling. 1.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Hundrastning på begravningsplatser har väckt negativ respons eftersom  det anses som en skymf mot de döda när hundarna rör sig mellan gravstenarna. 28.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kandidatnomineringen i biskopsvalet i Borgå stift inleds fredagen den 6 mars och pågår i två månader. 27.2.2009 kl. 00:00

Människa. Mikael föddes på Luciadagen 2007. När han var två dagar gammal upptäcktes ett biljud i hans hjärta och han fick diagnoserna Fallots Tetralogi, ASD och PDA. 26.2.2009 kl. 00:00

Människa. – Jag ville jobba i församlingen men med vad? Att  bli diakonissa var inte min grej, då återstod teologi. 26.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Hur kan församlingarna stöda folk som permitterats eller sagts upp? 26.2.2009 kl. 00:00

Insändare. Efter att ha läst diverse blogginlägg undrar jag om det finns  någon som kan uttrycka en egen tanke utan att rada upp en hop med bibelcitat.  Känns det otryggt och skrämmande att släppa den fasta och statiska bibelklippan och kasta sig ut i havet och simma på egen hand?  25.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har beviljat sammanlagt 4 634 514 euro i sammanslagningsunderstöd för åren 2009-2011. 25.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum gav på tisdagen på begäran av justitieministeriet ett utlåtande om lagförslaget om upplösning av gemensamt hushåll när ett samboförhållande upphör. 25.2.2009 kl. 00:00

Teologi. Namnet "askonsdag" kommer från seden att strö aska i håret som ett tecken på botgöring. Detta var en symbol för ånger och bättring. 25.2.2009 kl. 00:00

folkhögskola. Det finns en framtidstro på Efo i Vasa när den ny- och ombyggda skolan tagits i bruk. Men eleverna på de allmänna linjerna lyser ännu med sin frånvaro. 31.8.2018 kl. 08:27

penningbekymmer. I Borgå erbjuder diakonin en träff med frivilliga rådgivare som kan hjälpa klienterna att få sin ekonomi på fötter. 30.8.2018 kl. 16:10

profilen. Hon är diakonen som älskar att studera och kriminologen som är ointresserad av deckare. Hon uppskattar kommunitetsliv, lever nyfiket och vill se andra människor. 30.8.2018 kl. 15:45

utnämning . Gemensamma kyrkorådet i Helsingfors beslöt vid sitt möte på torsdagskvällen att föreslå att Stefan Forsén blir ny direktör för det gemensamma församlingsarbetet vid samfälligheten i Helsingfors. Det slutgiltiga beslutet fattas av gemensamma kyrkofullmäktige den 6 september. 23.8.2018 kl. 21:11

äktenskap . Att förhindra barnäktenskap och trygga barnets bästa är syftet med den 18 års åldersgräns Kyrkostyrelsen förespråkar i sitt utlåtande. 22.8.2018 kl. 14:59