Anna-Pia Svarvar bor en del av veckan i Åbo, där hon studerar teologi.

"Nu måste himlen finnas, på riktigt"

Förändring.

När Anna-Pia Svarvar fick ett barn med ett handikapp förändrades precis allt, också hennes åsikter. Idag studerar hon teologi med målet att bli präst.

30.10.2019 kl. 15:28

– Min tro har alltid varit självklar, ändå tvivlar jag varje vecka, säger Anna-Pia Svarvar.
Vi sitter på ett café vid åstranden i Åbo, Anna-Pia Svarvars studiestad. Varje vecka pendlar hon från hemmet i Larsmo till Åbo, där hon två nätter i veckan delar lägenhet med sin äldsta dotter Wilma, som också börjat studera i Åbo i höst.

Hon är tandskötare, och hon trodde alltid att när hon studerar vidare så ska studierna handla om munhälsa. Men nu studerar hon teologi.
– När min brorsdotter blev konfirmerad för några år sedan slog det mig: jag ska bli diakon.

Men eftersom hon inte är student var det inte alldeles lätt att komma in på socionomutbildningen. På uppmaning av en vän sökte hon också till teologiska fakulteten, och där kom hon in.
– Jag är fortfarande lite i chock – jag hade aldrig tänkt studera teologi, och jag hade aldrig trott att jag skulle kunna tänka mig att bli präst. Men nu vet jag att jag kommer att välja prästinriktningen. Jag har fått så mycket bekräftelse från så många håll, människor som sagt: Absolut, det där kommer att bli jättebra.

Anna-Pia Svarvar började i söndagsskola som fyraåring och sedan dess har hon varit med i olika församlingssammanhang. Innan hon fick barn var hon och maken Mikael intensivt aktiva med att leda lovsång, främst i Missionskyrkan.
– Vi blev också väldigt trötta. Det finns en viss liturgi också i frikyrkor, fast den ser annorlunda ut än i den lutherska. Det var skönt att just då flytta till Sverige och få lite avstånd. Där någonstans tror jag att min tro förändrades.

Tidigare, säger hon, var hon väldigt svartvit. Hon var mot kvinnliga präster. Det var absolut fel att skilja sig. Homosexualitet var ett stort nejnej.
– När vi bodde i Sverige träffade jag för första gången personer som tillhörde en sexuell minoritet och märkte att de var alldeles normala.

Men det mest omvälvande var att deras första barn, dottern Mathilda, föddes. Förlossningen var svår, och när Anna-Pia Svarvar vaknade upp efter att ha legat nedsövd fick hon veta att Mathilda levde men hade fått en cp-skada.
– Att få ett barn med ett svårt handikapp ändrade på precis allt. När man går igenom något sådant förändras ens förhållningssätt, hur man tänker.

Hon insåg att det enda som var viktigt var att Mathilda fanns.
– Det var aldrig ett problem att hon hade ett handikapp. När hon dog som femåring tappade vi vår identitet, för vi hade varit handikappföräldrar. Sen var vi bara vanliga föräldrar till våra två barn. Det var jättekonstigt.

Var du arg på Gud för att Mathilda dog?
– Nej, det var jag inte. Men jag har många gånger tänkt att skulle jag inte haft Gud, så … Vi kände att vi klarar det för att det fanns något att luta sig mot. När hon dog tänkte vi: Nu måste himlen finnas, på riktigt. Nu måste den finnas. Det kan inte finnas ett sådant alternativ att vi inte ser Mathilda igen.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



HÖSTDAGARNA. I år reste hela 600 ungdomar från olika håll i Svenskfinland till Höstdagarna i Toijala. Elis Storsjö från Mariehamn var en av dem. 20.11.2023 kl. 12:54

KYRKLIGA VAL. Kandidatnomineringen inför kyrkomötesvalet och valet av stiftsfullmäktige avslutades i onsdags. Här följer en preliminär sammanställning av listorna och kandidaterna. 17.11.2023 kl. 16:10

ETT GOTT RÅD. Då artisten Jukka Leppilampi var 20 år hittade han de vägar i livet som han traskat på sedan dess. Han ångrar nästan ingenting. 16.11.2023 kl. 11:42

sibbo. Sibbo svenska församling har fyra manliga medarbetare, och alla är duktiga sångare. De bildar kvartetten Vaneo, och nu övar de inför julkonserter i Sibbo gamla kyrka. 15.11.2023 kl. 16:08

RELIGIÖST TRAUMA. Hon har vuxit upp i en religiös miljö, där hon utvecklade en posttraumatisk stress. Men trots att hon försökt har Jennifer Granqvist inte förlorat sin tro. Tvärtom – tron har blivit starkare. 15.11.2023 kl. 15:17

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00

podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42