Benjamin Laustiola är den konkreta länken mellan butikernas överblivna matlager och de matserveringar och -utdelningar som församlingarna i Helsingfors ansvarar för.

Du behöver inte skämmas

mathjälp.

Benjamin Laustiola misstänker att det finns många hungriga stadsbor som inte söker mathjälp fastän de borde. Nu hoppas han på bättre logistik och mindre skam kring brödköerna.

11.7.2019 kl. 00:01

– Egentligen är det ju inte brödköer vi har utan matköer. Från butikerna kommer allt från kött och fisk till grönsaker och frukt vars sista försäljningsdatum gått ut, säger Benjamin Laustiola som jobbar som chaufför i ett pilotprojekt kring mathjälp som församlingarna och staden startat tillsammans.

De senaste veckorna har han följt med matutdelningen i Kvarnbäcken och lunchrestaurangerna Waste & Feast som tillreder förmånlig lunch på svinnmat. Han har varit i Vanda och sett hur man arbetar med en egen matterminal och besökt affärer där överbliven mat upphämtas.

– Efter dryga tio matbutiker har vi en paketbil full, från golv till tak, lastad med mat. Mängden överbliven mat från affärerna har nog överraskat mig.

Men också mängden människor som söker mathjälp i Helsingfors är stor: Cirka 800 personer kommer dagligen till Kvarnbäcken, bara diakonicentret Snellu har knappa 100 matgäster per dag.

– Ändå misstänker jag att det är många som inte kommer eftersom de skäms över sin situation, säger Laustiola som hoppas att det ska bli ändring på den saken.

Som en del av det tvååriga projektet funderar man också aktivt över hur matutdelningen kunde omformas till en slags verksamhet, ett ställe dit man inte enbart kommer för att fylla ett basbehov utan kanske för att umgås, lyssna på musik eller gå en kurs.

– Men i samband med verksamheten skulle det alltid finnas möjlighet att plocka åt sig mat.

Jag tror absolut att det finns potential att bredda konceptet kring matutdelningen, de människor jag mött där söker mening och innehåll i sina liv, också fastän vardagen är tuff.


Spjutspets framåt
Som chaufför är det Benjamin Laustiolas uppgift att agera en slags spindel i nätet mellan butiker, kök, restauranger och matutdelningar. Butikerna vill att han kommer en viss tid, råvarorna behövs i tid för lunchen, det är rusning, kylkedjor och avstånd som ska beräknas.

– Jag planerar flera olika rutter bara för en månads arbete, sedan testar jag och ser hur det löper. Mycket handlar också om kommunikation med butikspersonal, hur man sorterar maten smidigt, på utrymmenas och bilens storlek.
Egentligen handlar hela matprojektet till stor del om logistik och koordinering, om att få överblivna resurser att möta obesvarade behov.

– Och om att bemöta människor på ett positivt sätt. Jag tror att man hjälper mer om man själv är motiverad och hoppas att vårt projekt ska bli en spjutspets som banar väg för något nytt.

FAKTA

Bättre mathjälp
Helsingfors stads och den kyrkliga samfällighetens gemensamma tvåårsprojekt.
Målet är att hjälpa helsingforsarna att komma i kontakt med matjhälp och service.
För den som är intresserad erbjuds också möjlighet till gemenskap.

Här kan du äta under sommaren
Diakonihuset Hermanni, Tavastvägen 73. Diakonilunch för 1 € onsdagar kl. 11.30–13.
Munkshöjdens kyrka, Raumovägen 3. Torsdagar kl. 18. Frivillig avgift.
Sockenbacka kyrka, Skinnhandlargränden 4. Gemensam måltid tisdagar kl. 11.30–13, 2 €, barn 7–12 år 1 €.
Se hela listan på helsingforsforsamlingar.fi.

Här kan du hämta mat under sommaren
Livsmedelshjälp i Kvarnbäcken, Mjölgränden 3. Mån–fre kl. 8–11.
Diakonihuset Hermanni, Tavastvägen 73. Måndagar och torsdagar cirka kl. 12.
Paavalinkirkko, Sammattivägen 5. Tisdagar kl. 10.
Malms kyrka, Kommunalvägen 1. Brödutdelning torsdagar kl. 11.30.
Se hela listan på helsingforsforsamlingar.fi.

Nina Österholm



I en jämn omröstning beslöt kyrkofullmäktige i Esbo att inte återuppta understöden till Slef och Sley. 13.3.2014 kl. 14:09

En kombination av lokal och global spiritualitet, kallas för glokal. Man utgår från sin egen tradition och öppnar sig för andra verklighetsuppfattningar. – Här finns nyckeln till fred i världen, tror emeritus professor Antoon Geels. 12.3.2014 kl. 14:55

Visst får journalister ha en tro. 12.3.2014 kl. 13:20

Å. Den teologiska utbildningen vid Åbo Akademi uppgår i en gemensam fakultet med psykologer, humaniora och religionsvetare. Inbesparingarna sköts genom pensioneringar. Prefekt Antti Laato är nöjd. 10.3.2014 kl. 14:03

Livets ord. Vid söndagens gudstjänst på Livets Ord i Sverige berättade rörelsens grundare pastor Ulf Ekman att han och hans hustru Birgitta under våren kommer att upptas i den Katolska kyrkan. 10.3.2014 kl. 13:59

påven. Registrerat partnerskap inte omöjligt i katolska kyrkan Påven Franciskus har i en intervju låtit förstå att katolska kyrkan kan komma att erkänna någon form av registrerat partnerskap i framtiden, skriver Dagen. 7.3.2014 kl. 14:46

Han är författare, programledare, bloggande fotbollsfantast och känd kristen krönikör i Sverige. – För att få in min första krönika om tro i Expressen krävdes det en hel del övertalning, berättar Marcus Birro. Nu har han gett ut ett eget evangelium. 6.3.2014 kl. 09:00

Patrik Hagman. Mia Bäck och Patrik Hagman ger i ett långt diskussionsinlägg fram sina tankar kring kyrkans framtid. Varje kris är också möjlighet, konstaterar de. 5.3.2014 kl. 09:05

sexuella minoriteter. Nytt nätverk för förföljda Ett interreligiöst nätverk för personer av olika kön, sexuella inriktningar, identiteter och uttrycksformer grundades i Sydafrika i januari (GIN-SSOGIE). 5.3.2014 kl. 08:59

Ukraina. I lördags vädjade kyrkorna i Ukraina om hjälp och reaktioner på Rysslands inblandning i krisen i landet. 3.3.2014 kl. 15:16

Karleby. I en skrivelse riktad till både det svenska församlingsrådet i Karleby och till domkapitlet i Borgå, uttrycker dryga 150 församlingsbor sitt djupa missnöje över valprocessen inför kyrkoherdevalet i Karleby. 3.3.2014 kl. 15:00

björn vikström. Både staten och kyrkan inser att det börjar vara dags att frångå det gamla systemet, där kyrkan ersätts med den andel ur samfundsskatten. Så kommenterar Björn Vikström ekonomin kring de uppgifter kyrkan sköter åt samhället. 28.2.2014 kl. 12:25

slef. Sedan 2007 har de finska Esboförsamlingarna inte beviljat budgetmedel åt Svenska lutherska evangeliföreningen (Slef) och dess finska motsvarighet, på grund av organisationernas bibelsyn. Nu föreslår Esbo samfällighets gemensamma kyrkoråd, med rösterna 7–6, att bidragen ska återinföras. 28.2.2014 kl. 10:51

dialekt. Våra svenska dialekter kan vara många saker: ett modersmål, ett uttryck för komik eller varför inte ett känslospråk i kyrkan? 28.2.2014 kl. 10:24

idrott. I framtiden ska John Vikström-priset årligen delas ut. Det är kyrkans delegation för motion och idrott som tagit initiativ till priset, som ska tilldelas personer och organisationer som verkat för samarbete mellan kyrka och idrott. 27.2.2014 kl. 10:49

Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39

BÖN. Den lutherska kyrkans biskopar kom i morse överens om att uppmana alla kyrkoherdar att ikväll öppna sina kyrkor för bön för fred med anledning av kriget i Ukraina. 24.2.2022 kl. 09:41

JÄMSTÄLLDHET. – Våra föreningsmedlemmar har lika stor rätt att vistas överallt som andra människor, säger Muluken Cederborg som jobbar som koordinator för DUV Mellersta Nyland. Föreningen fyller 50 år i år. 1.3.2022 kl. 11:00

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, är under våren frivilligarbetare inom Slef och undervisar på en bibelskola i Asella, Etiopien. 15.2.2022 kl. 15:18

vrede. Som 27-åring vågade Tabita Nordberg äntligen möta sin sorg. Hon har brottats med Gud – och vreden förde dem närmare än någonsin förr. 16.2.2022 kl. 08:00