En grönare livsstil var något Ida Haapamäki strävade efter redan som tonåring; hon använde mormors gamla kläder, pappas flanellskjortor och köpte kläder på loppis – massor av kläder.
– Då köpte jag mig bara ett gott samvete, samtidigt som jag ändå köpte nyproducerade kläder. Det mest ohållbara var att det var så kopiösa mängder.
För några år sedan började hon verkligen ifrågasätta sin klädkonsumtion.
– Mina egna värderingar spelade in, men också tanken på miljön och att jag vet under vilka förhållanden kläderna produceras. De förhållandena tål inte dagsljus överhuvudtaget och jag vill inte vara med och stöda det.
Förutom att köpa begagnat började hon ännu oftare reparera och modifiera kläder hon redan ägde.
– Det mest ekologiska plagget är det du redan har hemma.
Den viktigaste insikten var att det inte går att köpa sig ett grönt och hållbart liv.
Vad innehåller en hållbar garderob?
– Jag ser det ganska radikalt: kläder eller saker eller vad som helst som du inte använder är ohållbart. Det spelar ingen roll hur etiska eller ekologiska produkterna är om du inte använder dem.
Hur en fungerande basgarderob ser ut är väldigt olika för olika människor, beroende på jobb och livsstil.
– Man måste komma fram till vad som är viktig för en. Och helst satsa på de plaggen och anstränga sig för att ta reda på vad som skulle vara hållbart.
En av de viktigaste sakerna är att plaggen inte blir oanvändbara efter några tvättar. Att satsa lite mer pengar på god kvalitet gör också att det känns mer motiverat att ta hand om kläderna – något som spelar en stor roll för hållbarheten.
"Köp mindre, köp bättre, använd längre, tvätta mer sällan – det är en ganska bra början."
Hon förstår varför valen kan kännas betungande. När du fördjupar dig i ämnet upptäcker du snart att en mängd faktorer spelar in: Vad är materialet? Var har plagget producerats? Hur dyrt har det varit – vem i tillverkningsprocessen får sin del?
Vad tittar du efter när du köper kläder?
– Det allra första jag kollar är: vad är det för material? Och så kollar jag vilket märke det är. Jag har antagligen haft tusentals plagg; jag har rört vid många material, så jag har fått en viss känsla för vilka material som är behagliga och funkar för mig.
Akryl väljer hon bort direkt. Det är ett material som inte går att återvinna, och som snabbt noppar sig och blir fult. Lite akryl blandat i ett ylletröja kan fungera; samtidigt är problemet med blandtextilier att de är nästan omöjliga att återvinna som råvara. Polyester undviker hon, förutom i en del sportkläder, på grund av mikroplasten som materialet ger ifrån sig.
En existentiell fråga
Ida Haapamäki tror att vi ofta har svårt att skilja på behov och begär.
– Om jag nu skulle köpa ett nyproducerat plagg kan jag vänta ganska länge, tills jag hittat det rätta och tagit reda på vad som är ett bra köp.
Hur våra val påverkar miljön och de människor som producerar varorna vi konsumerar är en stor existentiell fråga. Att prata om och uppmuntra till en mer hållbar livsstil utan att ställa krav på människor är svårt, tycker Haapamäki. Hon har märkt att det är ett ämne som väcker mycket känslor.
"Vi ska inte säcka ihop under trycket och strunta i allt – men vi behöver nog kämpa på mer."
Vi kan inte tro att vi genom att leva ekologiskt på ett område kan kompensera för resten, påpekar hon. Att börja med små steg är bra – så länge de följs av fler steg.
– Det börjar vara lite bråttom.
Enligt henne handlar det också om global rättvisa. Varför ska vi i Finland ha rätt att köpa saker billigt på bekostnad av människorna som arbetar med att producera dem?
– Min process har varit ganska lång. Jag förstår att om du inte alls har tänkt på det, då är det tufft. Men det finns mycket information att få. Du behöver inte ta reda på allt på egen hand.
Om jag vill tänka över min klädkonsumtion under ekofastan, vad kan jag göra?
– De flesta kan ta ett beslut att ha ett köpstopp. Du behöver med största sannolikhet inte gå omkring utan kläder bara för att du inte köper nytt på en tid. Det kan vara ett gott tillfälle att se över impulsen att konsumera.
Därtill tänker hon att är det bra att ha koll på sin garderob, vad som finns i den, vilka kläder du inte längre använder. Hon tipsar om att ordna klädbytardag med sina vänner.
– Om du verkligen vill ha förändring kan det vara bra att undvika frestelser: gå inte i affärer, avprenumerera nätbutikernas nyhetsbrev.
Ida Haapamäki tycker också att vi kan öva oss i att känna tacksamhet för våra ägodelar – och uppskattning för de resurser som använts för att vi ska kunna ha dem.
Vad är Ekofasta?
- Hållbar klädkonsumtion är temat för årets Ekofastakampanj som pågår 6.3–20.4.
- Lyssna på ekofastapodden, med bland annat Ida Haapamäki som gäst: ekofasta.fi/poddar.
- Klädbytarjippo i biskopsgården i Borgå 9 april. Kolla om din lokala församling vill ordna klädbytartorg.
