Mikael Lindfelt är professor i systematisk teologi och dekanus för fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid ÅA.

Teologer forskar i vaccinattityder

Vaccin.

Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt.

15.2.2018 kl. 10:11

– Vi är intresserade av hur det kommer sig att vaccin blivit en eldfängd fråga som delar människor väldigt starkt, säger professor Mikael Lindfelt som leder projektet.

Forskarna vill försöka förstå varför hälsa blivit ett så centralt värde i människors liv – och om hälsa som värde tillåts åsidosätta andra värderingar.

– I vaccinfrågan är det här intressant eftersom människor hänvisar till rätten att bestämma över sin och sina barns hälsa, säger Lindfelt.

Han säger att vi ser samma fenomen också när det gäller till exempel kost och dieter.

– Det finns etablerad kunskap, men så finns det många sammanhang där man inte alls vill kännas vid den.

Människor kan välja sin egen diet utan att påverka andra, men när det gäller vaccin ställs de individuella rättigheterna mot ett kollektivt tryck, eftersom vaccin kräver en gemensam åtgärd för att gruppimmuniteten ska fungera.

– Därför är det här ett väldigt bra case för att diskutera den här sortens fenomen. Den stora spänningen mellan individ och grupp, mellan självbestämmande och solidaritet, sätts på prov.

Attityderna i en fråga som den här säger samtidigt något om samhället och om förändringar som skett när det gäller respekt för auktoriteter och myndigheter.

Fokus på Jakobstadsregionen

Det treåriga projektet genomförs av en grupp forskare och doktorander från den teologiska etiken och den tillämpade psykologin vid Åbo Akademi och Åbo universitet. De kommer att jobba med enkäter, intervjuer och instrument som ska ringa in människors etiska värdeprofiler och livsåskådningsprofiler.

Materialinsamlingen görs i tre omgångar: Först skickas enkäter till dem som jobbar inom sjukvården i elva olika sjukvårdsdistrikt, senare till småbarnsfamiljer i Åboland och möjligen på Åland. I höst görs en mer kvalitativt inriktad studie i Jakobstadsregionen, som i medier utmålats som en region med utpräglad vaccinskepticism.

– Vår mål är att få djupinformation på regional nivå. Den här typen av regionstudie har inte gjorts tidigare, därför är det också intressant för dem som gör globala studier, säger Lindfelt.

Frågan upplevs som viktig i regionen. Samarbetsnämnden i Pedersörenejden beslöt förra veckan att delta i finansieringen av projektet med 10 000 euro.

Tidigare forskning om attityder till vaccin har gjorts i flera europeiska länder, också i Finland, inom ramen för Institutet för hälsa och välfärds (THL) myndighetsansvar. Lindfelt betonar att projektet han leder är helt oberoende av myndighetsperspektiv.

– De flesta studier tittar på faktorer som påverkar vaccinbeteendet. Vi vill förstå fenomenet i ett mycket bredare perspektiv, som en fråga om hälsoförståelse och en fråga om grundläggande rättigheter och skyldigheter. Vi vill också förstå hur dessa slags hälsorelaterade övertygelser fungerar och spiller över till andra övertygelser.

Vag koppling till religion

Det finns några studier som visar på en vag koppling mellan religion och vaccinattityder. Lindfelt tror inte att ett sådant samband är speciellt relevant för att förstå det större mönstret, men givetvis är det en fråga som forskargruppen kommer att undersöka.

Kopplingen mellan religion och vaccinmotstånd verkar främst gälla HPV-vaccinet, som nu ges till flickor i tolvårsåldern med målet att förebygga livmoderhalscancer.

– HPV-vaccin uppfattas som signal för något som vissa religiösa riktningar inte gillar, men det är viktigt att inte låta ett avgränsat exempel bli betecknande för allt som berör attityder till vacciner eller hälsobeteende i stort.

Med på ett hörn finns också de rättsliga aspekterna.

– Ur ett rättsligt perspektiv är det öppet huruvida föräldrar kan hänvisa till religiös övertygelse när det kommer till att låta vaccinera sina barn. Mig veterligen har det inte heller använts som argument i Finland, men nog i vissa andra länder, säger Lindfelt.

Emelie Wikblad



Kultur. Tio års väntan är slut – de finlandssvenska beväringarna har fått en ny soldatpsalmbok. 9.6.2010 kl. 00:00

Samhälle. Finlands största kristna bokhandel Kotisatama går till motvärn mot fritänkarnas nyaste kampanj. 9.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Övermark och Pörtom församlingar har nu kommit igång med fusionsplaneringen. Målsättningen är att bilda en församling från år 2013 då kyrkoherden i Pörtom Lars-Erik Björkstrand går i pension. 8.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingsrådet i Munsala har lämnat in ett initiativ om samgång med Nykarleby och Jeppo församlingar till domkapitlet. 8.6.2010 kl. 00:00

Samhälle. De religiösa samfunden protesterar mot planerna att skära i religionsundervisningen, men experterna menar att det kunde ha varit mycket värre. 8.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kari Mäkinen installerades på söndag som ny ärkebiskop för lutherska kyrkan i Finland. Installationen i Åbo domkyrka förrättades av biskop Eero Huovinen, assisterad av biskopar från andra stift och från utländska kyrkor.  6.6.2010 kl. 00:00

Kultur. Per Erik Floman har bott i Helsingfors i nästan 70 år men hjärtat finns längre österut – i hans barndomsstad Viborg. 5.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Jag kan inte räkna dem alla. De viktkilogram som jag rönt. O, ville de blott av mig falla, min vikt skulle minska. Va’ skönt. Ett kärleksbevis kan man kalla den läskunnighet vi vill ge. 4.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens föregående chefredaktör Stig Kankkonen avtackades på tisdagen för sina tio år på tidningen. Se bilder från festen! 3.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Irja Askola valdes till biskop i Helsingfors stift. 3.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Karleby samfällighet har förnyat sina logotyper och sina webbsidor. Logon bygger på en kompass som är den gemensamma nämnaren medan bilden i kompassens mitt är unik för varje församling. 3.6.2010 kl. 00:00

Människa. Nancy Wang-Hedström fick på ett konkret sätt uppleva de kristnas kärlek och blev nyfiken på dess källa.  3.6.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. När värmen kom till Helsingfors för några veckor sedan skyndade jag ut i skogen. I skuggan av några björkar tog jag några glädjeskutt och utstötte ett glädjevrål, lite som Ronja Rövardotter efter att vintern gett vika i Mattisskogen: Aaaaah! 3.6.2010 kl. 00:00

Ledare. På trappan till en solbelyst farstukvist, tidigt 80-tal. Lokaltidningen är upptagen, men den yngsta läsaren tilldelas den tidning som lika självklart hör till familjen som lokaltidningen. Bläddrandet i den då svartvita tabloiden är min första minnesbild av tidningen Kyrkpressen. 3.6.2010 kl. 00:00

Samhälle. Enligt en färsk undersökning har Hufvudstadsbladet flest kritiska kyrkliga nyheter. Chefredaktör Hannu Olkinuora erkänner att tidningens rapportering ibland är för händelseorienterad. 2.6.2010 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51