Sackeusgemenskapen hyr sedan många år in sig i Adventskyrkans lokaliteter i Björneborg. Arrangemanget är vanligt bland de konservativa gudstjänstgemenskaperna vilkas präster är anställda av Lutherstiftelsen. FOTO: Rolf af Hällström

Vi tror som kyrkan alltid trott

Lutheraner som tänker gammaldags har hamnat i onåd hos biskoparna. Nu ska deras gudstjänstgemenskaper betraktas som främmande samfund. Många av dem firar mässan i Adventskyrkans lokaler som står tomma på söndagarna.
2.5.2013 kl. 13:56
– Ett win-win-läge, säger Vesa Vaahtoranta från Sackeusgemenskapen som samlas i Björneborg. Vi får en lokal, de får en hyresgäst.

Det är full rulle i församlingssalen i Adventskyrkans källarvåning på söndagsmorgonen. Trettiotalet frivilliga förbereder högmässan i fem-sex grupper, tejpar fast papper för söndagsskolans ritbord, plockar fram koppar för kyrkkaffet eller fixar tekniken som ska göra predikan tillgänglig på nätet.

– Klockan tre ska vi vara ute igen, säger en av männen i städgruppen med stadigt grepp om borsten.

Uppe vid ingången hälsar pastor Miika Nieminen i vit mässhake välkommen tillsammans med Vaahtoranta, Folk strömmar in, klockan är strax elva.

Det går att klämma in ytterligare folk i de grönklädda bänkarna, men kyrkan ser välbesatt ut. De bakersta bänkarna i den gula tegelkyrkan med lutherskt 70-talsstuk är reserverade för barnfamiljer. Tre bröder sitter försjunkna i Kalle Anka, lillebror håller i psalmboken.

Söndagens tema är ”Guds folks hemlängtan”, enligt vår lutherska kyrkas handbok. Den följs i detalj med kyrie, gloria och collecta som textläsningen heter. Predikan handlar om Guds folk på väg. Fader vår sjungs på gregorianskt sätt. Knorrarna sitter perfekt, det hörs att det är vana mässbesökare som sjungit den förr.

Först den allmänna förbönen då pastor Nieminen ber för ”vår biskop Risto Soramies” gör klart att det här inte är någon av de lutherska församlingarna i Björneborg som firar nattvardsmässa utan en samling  lutheraner som hamnat i onåd just för sin biskops skull.

Den slutliga lösningen
Markku Sumiala var kaplan i Teljä församling i Björneborg i 26 år. I många år höll han ”traditionella” gudstjänster en gång i månaden i Väinölä kyrka på området där han själv var distriktspräst, med den tidigare kyrkoherdens tillåtelse. År 2006 presenterade Esbobiskopen Mikko Heikkas kommitté den slutliga lösningen på turerna i kvinnoprästfrågan som pågått sedan 1988.

– Det förändrade atmosfären i kyrkan, vi konservativa kände oss rättslösa, säger Sumiala.

Det stör honom att liberala präster som för fram  åsikter som i hans ögon är villoläror nog kallas till samtal med sin biskop men får fortsätta som förr. När konservativa präster inkallas är det ofta början till ett slut på prästkarriären.

Sumiala har varit inkallad till biskopen i Åbo som då hette Kari Mäkinen och tillfrågats om han inte kunde ändra åsikt. Det kunde han inte.

– Vi tror exakt som den lutherska kyrkan säger i sin bekännelse, säger han.

Han påminner om att också biskop Heikka medger att traditionell ämbetssyn inte är någon villolära. Statsmakten har gjort ett specifikt undantag för religionsutövning i sin jämställdhetslag. Det är kyrkans eget beslut att visa trogna kyrkobesökare på dörren. Frågan om kvinnliga präster är en bisak, menar Sumiala.

– Det är fråga om Guds ord är den översta auktoriteten i kyrkan.

En herde och hans får
Efter Heikkas betänkande kom förbudet att använda Väinölä kyrka som brev på posten. År 2007 stod Sumiala utan lokal men med folk som ville fira gudstjänst på gammalt sätt.

– Det fanns som man brukar säga en social beställning, säger han.
Övergångstiden sträckte sig över flera månader. Hans hustru avled i cancer under den här tiden och han gissar att ingen ville pressa honom onödigt mycket.

Lokalfrågan löstes enkelt och genialiskt. Adventskyrkan firar sin gudstjänst på lördagen och kyrkan står tom på söndagen. En form som går igen i de flesta gemenskaper inom det som kallas Lutherstiftelsen.
Prästfrågan löstes så att Sumiala gick i deltidspension och kallades till herde för den informella gudstjänstgrupp som senare tog namnet Sackeusgemenskapen.

Sedan dess har man firat gudstjänst här varje söndag. För Sumiala har det varit en stor upplevelse att rent fysiskt få känna sig som herde för en flock där han känner alla. 150 medlemmar skulle vara optimalt, säger han. Det går inte i en församling med 20 000 inskrivna medlemmar och mängder av anställda där den ena river ner det som den andra bygger upp.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Rolf af Hällström



kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47