Därför väckte Maria Magdalena debatt

Kyrka. Mårten Wallendahl har skrivit en pro gradu-avhandling om pjäsen Maria Magdalena som uppfördes och debatterades våren 2006.
1.7.2008 kl. 00:00

Christa Mickelsson

Mårten Wallendahl säger att det är en kombination av många element som gjorde att diskussionen om pjäsen Maria Magdalena blev så omfattande.

– Ska människor vända sig till kyrkan endast för bröd? Eller kan skådespel tillföra något? Det här finns det helt klart olika åsikter om, säger Mårten Wallendahl och syftar på diskussionen om pjäsen Maria Magdalena.

Bara sättet på vilket debattörer omnämnde pjäsen, som uppfördes våren 2006, vittnar om åsiktsskillnader – allt från teater, dialog, passionsdrama och föreställning användes för att beskriva monologen.

Avhandlingen Bröd och skådespel åt folket? - Mediediskussionen om monologen Maria Magdalena ger ett svar på varför pjäsen blev så omdiskuterad. Wallendahl har kommit fram till att det är flera faktorer som ledde till att diskussionen tedde sig som den gjorde. Fem element i kombination orsakade debatten.

– Hade ett enda av de fem saknats hade inte diskussionen sett ut som den gjorde eller kanske inte ägt rum över huvudtaget, säger Wallendahl.

De fem elementen är kvinnan, sexualiteten, den sakrala lokalen, tolkningen och media.

– Hade en pjäs om en manlig lärjunge väckt samma problem? Eller är det frågeställningen om att Jesus kan ha väckt åtrå hos en kvinna som ledde till problem, funderar Wallendahl.

Han fortsätter med att fråga sig om samma känslor väckts om pjäsen inte framförts i kyrkorum och församlingssalar. Eller låg problemet i att en berättelse som uppfattats som helig satts in i en vidare kontext?

– Får man dra egna slutsatser och göra antaganden?

Medieuppbåd

Slutligen lyfter han fram medierna. Hade debatten alls ägt rum om pjäsen inte tagits upp av dem?

– Via media fick många människor en bild av pjäsen och de största åsiktsutbytena ägde rum innan de flesta ens sett pjäsen. Praktiskt taget alla finlandssvenska tidningar samt tv och radio tog upp problematiken och flera finska hakade på. Fokus låg på konflikterna.

Han sammanfattar och säger att alla faktorer tillsammans formade debatten och gjorde den så omfattande.

– Sedan kan man ju fråga sig om det var lyckligt eller olyckligt att det blev som det blev. Några egentliga konsekvenser för kyrkan fick pjäsen inte. Men den hade knappast blivit en sådan publiksuccé om det inte var för uppståndelsen.

Läs mera i Kp 27/2008.

Christa Mickelsson



Människa. Gustav Björkstrand besöker Rom och Vatikanen under den ekumeniska böneveckan. 14.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ett par tusen demonstranter slöt upp i Helsingfors centrum i går kväll för att uttrycka sitt stöd för Israel. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Varför saknar förtroendeorganen i Väståbolands församling representation från skärgårdsförsamlingarna? 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. – I det stora hela mår kyrkomusiken och musikerna bra, säger stiftsekreterare Jan Hellberg som ledde kyrkomusikdagarna. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkostyrelsen i Sverige föreslår i en remiss att ordet “äktenskap” ska tas bort från den framtida vigselordningen. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. En av de kliniker som Kyrkans Utlandshjälp understöder i Gaza har förstörts av Israeliska missiler. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälp är en av de organisationer som samlar in medel för de krisdrabbade i Gaza. 12.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ett snökapell kommer inom kort att byggas vid skidstadionen i Ruka. 11.1.2009 kl. 00:00

Världen. Delstatsregeringen i den indiska delstaten Orissa går med på att den kristna minoriteten får ersättning för skadade kyrkor och kapell. 10.1.2009 kl. 00:00

relationer. När föräldrar skiljer sig måste de gräva fram all den mognad de har inom sig och till och med visa generositet. – Om man klarar av att lägga undan sina egna känslor och i första hand tänka på barnet ångrar man det inte efteråt, säger Heli Pruuki som skrivit en bok om barn och skilsmässor. 13.9.2017 kl. 20:38

ärkebiskopval 2018. Biskopen i Esbo stift, Tapio Luoma, har meddelat att han står till förfogande i ärkebiskopsvalet nästa år. 13.9.2017 kl. 17:05

äktenskapsfrågan. ”Allvarligt klander” (vakava moite). Det blev konsekvensen för att prästen Kai Sadinmaa, mot Helsingfors domkapitels rekommendationer, vigt två samkönade par. 13.9.2017 kl. 11:31

kyrkoherde. Igår kväll valde församlingsmedlemmarna i Mariehamn Mari Puska till ny kyrkoherde. Hon fick 340 röster, medan motkandidaten Monica Cleve från Ekenäs fick 153 röster. 11.9.2017 kl. 12:50

livsmedel. Vackra bilder från den grekiska ön Santorini ska hjälpa till att sälja grekisk yoghurt för livsmedelskedjan Lidl. Men korsen som finns på kyrkorna på bilderna som livsmedelskedjan använder får inte vara kvar. De har redigerats bort digitalt, vilket en belgisk kund upptäckte och klagade över. 7.9.2017 kl. 18:59