På barrikaderna för handikappades rättigheter

Människa. Ge upp? Begreppet finns inte i Gunilla Sjövalls vokabulär. Hela sitt liv har hon strävat framåt – om det sedan gällt studier eller handikappades rättigheter. – Någon måste ju gå först, varför inte jag? 22.2.2008 kl. 00:00

Ge upp? Begreppet finns inte i Gunilla Sjövalls vokabulär. Hela sitt liv har hon strävat framåt – om det sedan gällt studier eller handikappades rättigheter. – Någon måste ju gå först, varför inte jag?


Gunilla Sjövall är van att kämpa för sin sak. Handikappades rättigheter är ett tema hon jobbat för i hela sitt liv.

– Jag hade en underbar barndom. Mina föräldrar ville att jag skulle få samma upplevelser som andra barn. Kanske var det därför som åren i Invalidskolan i Brunakärr blev så jobbiga för henne. Skolan var en egen värld, där eleverna behandlades som patienter och vårdades.

– Det var alldeles hemskt. En gång hade vi maskerad och jag hade tagit mammas smink för att jag ville vara fin. Resultatet blev som du kan tänka dig. Personalen reagerade med att tvätta våra ansikten med tvål och nagelborste, minns hon. Och fast det inte var något egentligt fel på undervisningen fick hon nog på fem år. Efter det sökte hon in till läroverk och kom in på ett års prövotid.

– Det var mitt livs skola! Där lärde jag mig vad äkta jämlikhet är. Ingen retade mig och jag var med överallt. När kompisarna på rasten klättrade på berget invid skolan drog de mig med i min rullstol. Och när de fick kvarsittning satt också jag kvar, skrattar hon.

Fördomar stängde dörrar

Efter gymnasiet blev Gunilla den första personen med gravt talhandikapp som ville börja studera språk. Att hon fick back tolkar hon i dag som ett fall av ren och skär fördomsfullhet, en rädsla för något som var nytt och skrämmande.

– I dag skulle det inte längre gå igenom. Speciellt efter den nya grundlagen som förbjuder diskriminering. Till slut kom mamma Hagars professor i fonetik på en lösning. Gunilla ville studera engelska, men fick nej med hänvisning till sina talsvårigheter. Den här regeln gällde enligt universitetet främmande språk, men den kunde inte tillämpas på en persons modersmål. Så efter avklarat inträdesprov blev Gunilla antagen till studier i nordisk filologi och svensk litteratur. Och även om hon mötte motgångar fick hon också uppleva positiva förändringar.

– Hela institutionen för svensk litteratur flyttades till Porthania för min skull, för där var det lättare att röra sig med rullstol, berättar hon.

Från elektrisk dörr till lagförnyelse

För att bana väg för andra handikappade i studier och samhälle var hon år 1973 med om att grunda föreningen Kynnys ry - Tröskeln r.f., där hon senare jobbade som utbildningssekreterare i sjutton år. Föreningen började som en studentförening i den andra grundaren, Kalle Könkköläs, anda.

– Han brukade säga att världen inte förändras om vi inte förändrar den. Och på den tiden var vår värld Helsingfors universitet. Vårt första mål var att få en elektrisk dörr och invalidtoaletter till universitetets huvudbyggnad. Det var de synliga trösklarna som lätt kunde åtgärdas.

Värre var det med de osynliga trösklar som ännu i början av 1970-talet bland annat innebar att handikappade utbildades till sömmerskor och tv-installatörer även om deras händer inte fungerade. Men på sikt har Tröskeln r.f. haft stor inverkan.

 – Vi kunde påverka Finlands lagstiftning. När offentliga byggnader byggs eller renoveras måste man numera ta handikappade i beaktande.

– Kalle Könkkölä satt i riksdagen när lagen om service och stöd på grund av handikapp stiftades. Med sin egen verksamhet kunde han visa vad det betydde för en människa att ha en assistent.

Det viktigaste de gjorde på 1970- och 1980-talen var enligt Gunilla att visa att ett handikapp inte är ett hinder, utan en utmaning.

– Vi visade att det är omgivningen som gör oss handikappade, inte den skada vi råkar ha.

Som exempel nämner hon sina sex år som frilansredaktör med ett eget program på Rundradion.

– Jag var troligtvis den enda redaktören i världen som inte kunde använda sin egen röst i sina program. Men med hjälp av mina utomstående ”röster” var det inget problem.

Läs mera i Kp 8/2008.

Mira Strandberg



kyrkostyrelsen. Martina Harms-Aalto från Helsingfors blir Borgå stifts nya ledamot i Kyrkostyrelsens plenum. 16.5.2024 kl. 16:23

STATSSTÖD. Kyrkan lägger om modellen för hur 124 miljoner euro i stöd från staten fördelas på annat sätt. Församlingar på Kimitoön, i Raseborg och Lovisa hör till vinnarna. 30.11.-0001 kl. 00:00

KYRKOMÖTET. Liberala storstadspräster öppnade debatten om samkönad vigsel i kyrkomötet. Biskoparnas kompromiss om dubbel äktenskapssyn fick stöd – men också kritik från både regnbågsfronten och de konservativa. 15.5.2024 kl. 10:35

musik. De närmaste dagarna många båten eller flyget till Sverige inför Taylor Swifts konserter i Stockholm. Varför börjar man lyssna till världens bästsäljande artist, Taylor Swift? Sofia Torvalds skriver om hur hon trillade ner i kaninhålet. 16.5.2024 kl. 11:51

Bok. Våra kroppar behöver föda. Vi behöver också föda för vårt själsliga liv. Birgitta Udd kombinerade behoven och skrev boken "Det smakar liv – Vardagstankar och recept". 15.5.2024 kl. 15:27

INGERMANLANDS KYRKA. Inom maj månad ska två av kyrkans missionsorganisationer förklara varför flera av deras anställda har prästvigts i en luthersk kyrka i Ryssland. Biskop Ivan Laptev i den ingermanländska kyrkan tycker ståhejet är märkligt. 14.5.2024 kl. 10:00

KYRKOMÖTET. Många nya delegater i kyrkomötet. De tunga frågorna som samkönad vigsel eller organisationsreform i kyrkan kommer upp på onsdag. 13.5.2024 kl. 20:10

FOTOGRAFI. När fotografen Kasper Dalkarls pappa dog blev hans relation med mamma Åsa Dalkarl Gustavsson tätare. De började gå i bastu tillsammans, de blev vänner. Kaspers fotoutställning ”Mor och son” är deras gemensamma projekt. 13.5.2024 kl. 14:36

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52

kyrkoherdeinstallation. Kristi himmelsfärdsdagen blev en festdag i Vörå församlingen då nya kyrkoherden Samuel Erikson installerades av biskop Bo-Göran Åstrand under högtidliga former. Och Vöråborna slöt upp, både kyrkan och församlingshemmet var välfyllda. 9.5.2024 kl. 16:15

folkmusik. Genom folkmusiken har Amanda Harald och Jacob Sundström fått kontakt med sina rötter. I en värld som präglas av snabba förändringar och ett globalt klimat märker de att också andra unga intresserar sig för det förflutna. 10.5.2024 kl. 13:15

ETT GOTT RÅD. Kristina Stenman önskar att hon som 20-åring förstått att alla människor bär på bekymmer. 10.5.2024 kl. 13:55

Tyskland. Kyrkan i DDR råkade under 40 år få möjligheten att vara ett rum där man kunde andas lite friare i kommunistregimen. Prästen Markus Meckel var med och byggde upp en opposition – och blev till sist den utrikesminister som lade ner DDR. 2.5.2024 kl. 19:00

SOMMARREPRISEN 2024. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 29.7.2024 kl. 10:00

HBTQ. Metodistkyrkan har tagit ett världsomspännande beslut om att montera ner sin praxis om att homosexualitet "inte är förenlig med kristen lära". Men kyrkan sprack på kuppen. 2.5.2024 kl. 22:32

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55