Recensioner

Film: Hobbit – Smaugs ödemarker

Krister Uggeldahl
Det är resan, inte målet, som är huvudsaken. Det är en princip man med fördel kan applicera på Peter Jacksons Hobbit-filmer, ett stycke fantasy i det klassiska roadmovieformatet.

Men där man i den första filmen packade väskorna i all oändlighet vankas det nu något rakare rör. Inte för att det sker på bekostnad av de mera lyriska aspekterna. Visst, här finns nappatag som får blodet att isa sig. Men det bjuds också på stunder av absolut skönhet, komplett med vyer och naturstudier som får det mesta på Geography Channel att blekna.

Då har vi inte sagt ett ord om de högst mänskliga, rentav humanistiska, kvaliteter som präglar materialet. Talande är att det är en ”hobbit”, en liten puttefnask, som står i händelsernas centrum.

Det är fråga om den gode Bilbo (Martin Freeman) som tillsammans med Thorin Ekensköld (smaka på namnet, lika keltiskt som fornnordiskt) och tolv andra dvärgar sätter kurs på det mytomspunna Ensliga berget.

Det behöver knappast sägas att det är en odyssé av det vådligare slaget. Här lurar yttre faror, såsom orcher och jättespindlar, men också svek och misstänksamhet de olika folkslagen emellan.

Hobbit-pappan J.R.R. Tolkien (1892–1973) var själv en hängiven katolik och inte helt överraskande har de allegoriskt spetsade ”konspirationsteoretikerna” försökt läsa in både ett och annat i hans texter. Poängen är att där bluesbrodern, Narnia-krönikören C.S. Lewis ibland har svårt att dölja den religiösa symboliken uppvisar Tolkien – i tolkning av maestro Peter Jackson - en helt annan integritet.

I den nya Hobbit-filmen finns mycket gott och ont, det förstås, men det är sällan renodlat eller utstuderat. Och även när regissören tar i är det inte så byxorna spricker. Trots att de yttre ramarna är närmast gammaltestamentliga – riken faller och folk går under - är filmen innehållsmässigt mera ödmjuk.

Mycket av styrkan i Smaugs ödemark ligger i detaljerna, i de med pietet och stor kärlek framkallade miljöerna. Här kunde man förstås dra en trall om den digitala bildestetiken – en fin dräng men dålig husbonde – men faktum är att man på den punkten börjar närma sig en nivå som gör att fantasin förvandlas till verklighet. Skönheten ligger inte längre blott i betraktarens öga, så att säga.

I den meningen kanske filmen snarare handlar om tro än om tvivel, låt sen vara att man även i detta fall får lust att varna för falska profeter. Jag syftar på det nya sköna HFR-filmformatet som tar mera än det ger. Alternativ finns.


Kyrka. Den här veckan pågår den kristna bokens vecka. Temat är Talar Gud? och ställer bland annat frågan ifall Gud kan tala till människor genom böcker. 11.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Björn Vikström har inte för avsikt att fortsätta som biskop fram till sin pensionering. Det framgick när han talade med skolelever under visitationen i Tenala och Bromarv förra veckan. 11.4.2011 kl. 00:00

Kultur. Sommarteatern vid Frank Mangs Center i Närpes ger sex föreställningar av pjäsen Mästarens väg i juli. 11.4.2011 kl. 00:00

Världen. Sedan en vecka tillbaka finns en ”sekulär bibel” till salu i brittiska bokhandlar. 11.4.2011 kl. 00:00

Kultur. Laudate Eum är något så ovanligt som en laestadiansk ungdomskör. 9.4.2011 kl. 00:00

Människa. Hon har alltid vetat att hon ska bli präst – någon gång. När hon väl fattat beslutet åkte prästkragen runt halsen på rekordtid. 8.4.2011 kl. 00:00

Kultur. Här finns den korrekta bottnen. 7.4.2011 kl. 00:00

Kultur. Oratoriemusikalen African Madonna komponerades på 80-talet då det var hungersnöd i Etiopien. Nu uppförs den i Finland för första gången. 8.4.2011 kl. 00:00

Samhälle. Med undantag för Vänsterförbundets Paavo Arhinmäki, svarar partiledarna att de tror på Gud i Kyrkpressens valgallup. 7.4.2011 kl. 00:00

Världen. Fem dagar i Sudan påminde Pia Kummel-Myrskog om värdet av det oumbärliga vattnet. 7.4.2011 kl. 00:00

. Ungefär 3 000 gånger, grovt uppskattat, har jag gjort det. Tagit bussen till stan. Resorna följer sitt tydliga, förutsägbara mönster. Det är alltid skumpigt och oftast trist. Tala är silver, men tiga är guld. Vem hade trott att min tretusenförsta bussresa i Helsingfors skulle bjuda på en överraskning? 7.4.2011 kl. 00:00

Ledare. ”Lägg tidningen åt sidan!”, uppmanar Kyrkans Tidning de rikssvenska församlingarna på ledarplats under fastan. Svenskarna är så hårt bombarderade av intryck från medierna varje dag att den mediefasta som uppmuntras av församlingarna skulle landa rätt i deras vardag – ja, i själva verket anser ledarskribenten Brita Häll att svenskarna aldrig har behövt ett avbrott så mycket som nu. 7.4.2011 kl. 00:00

Teologi. Peter Halldorf säger att gudstjänstens sekularisering är ett av de allvarligaste hoten mot kristendomens överlevnad i dag. 6.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans forskningscentrals undersökning visar att röstning på webben skulle öka ungas deltagande i församlingsvalet. 6.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Tammerfors svenska församling kvarstår som en liten självständig enhet då de tio finska församlingarna i samfälligheten föreslås bli fyra. 6.4.2011 kl. 00:00

Personligt. Kocken Mattias Åhman är en tävlingsmänniska. Vad han än gör strävar han efter att bli bra på det. Nu satsar han på att fortsätta bygga upp restaurang Hejm som fått öppna igen. 4.6.2020 kl. 11:11

Depression. För känslig, för högljudd, för hudlös. Efter flera svåra depressioner har Heidi Finnilä lärt sig att se på sig själv med nåd. – Jag skäms inte för att jag är en liten ömklig varelse, inte tuffare än så här. 3.6.2020 kl. 15:08

mission. Om Gud vill och flygen går återvänder Chamilla och Kristian Sjöbacka till Kenya så snart de kan. ”Får man trivas så här bra på missionsfältet?” har de ibland frågat sig. Landet och arbetet har förändrats sedan de första gången åkte ut som missionärer. 4.6.2020 kl. 09:19

mathjälp. Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten. 2.6.2020 kl. 15:51

Coronapandemin. Tillsvidare ska man undvika körsång, rekommenderar biskoparna. 2.6.2020 kl. 14:23