Äktenskapet som kom bort?

28.11.2017
LEDARE.

Häromveckan lanserades ett tungt inlägg i kyrkans processande av äktenskaps- och vigselfrågan. Det handlar om en samling vetenskapliga artiklar som Kyrkans forskningscentral ger ut i volymen Perhe ja avioliitto muutoksessa (ung. Familjen och äktenskapet i förändring). Den är ett tvärsnitt av kunniga och engagerade röster just nu, allt ifrån de som många år fått brottas med frågan ur alla dess kyrkokonstitutionella och internt slitande synvinklar, som biskopsmötets generalsekreterare Jyri Komulainen, till röster från dem som lever vardagsliv i de familjekonstellationer som diskuteras.

I bänkraderna satt en hel rad teologer, familjerådgivare, församlingsmedarbetare. Spannet skvallrade om den långa väg som ingen riktigt ser någon lösning på. Intill professor emerita Eila Helander – som skrivit en utredning på biskopsmötets begäran – satt hennes egen emeritusprofessor, lika intensivt lyssnande på inläggen, lika bekymrad över hur man har hamnat här. Nej, trasslet med det könsneutrala äktenskapet börjar inte i mars 2017. Nystanet har långa trådar, där början kanske handlar om att den evangelisk-lutherska kyrkan aldrig riktigt rett ut vad den menar med ”äktenskap”.

I diskussionen framstod teologen Emma Audas bidrag som ett nytt grepp att se på frågan. Samtidigt var det också ett som får den teologiska jordskorpan att skälva till: Är det så att kyrkan inte har klart för sig varför den välsignar dem som vill ingå äktenskap just i kyrkan? Att det inte finns en väl underbyggd äktenskapsteologi – och att det är just därför kyrkan har kört in i något som tycks vara en återvändsgränd i frågan?

Audas pekade på hur uppfattningar som förs fram inte syns i någonstans kyrkans egna vigselformulär. Är tanken till exempel att förbundet mellan två människor ska vara en trygg ram för de eventuella barn som föds, så är det häpnadsväckande att det inte talas om barnen i de officiella dokumenten. Vad hände? undrar Audas. Försvann de av hänsyn till de frivilligt eller ofrivilligt barnlösa? I stor respekt för den gruppen påpekar Audas att det är bara ett exempel på hur äktenskapet som något som har betydelse för kyrkans liv försvinner.

Och det är här poängen ligger: Äktenskapet kan ses som ett uppdrag. I samma ljus får välsignelsen också sin naturliga plats. Man välsignas till ett uppdrag, en tjänst. Nu är det kyrkliga äktenskapet i stället något som riskerar att stöda det individualistiska tänkandet, där sådant som sammanhang, gemensamheter och kollektivt tjänande inte har någon plats. Och då förtvinar kyrkan, vilket konkret kan mätas i minskande dopfrekvens och ett allt längre mentalt avstånd.

Vad kan alltså äktenskapet bidra till för kyrkan? Vem bjuds in att axla uppdraget? Vem bjuds inte in? Varför? De här frågorna väcker helt nya perspektiv, blottar äktenskapets teologiska potential och utmanar kyrkan att ta itu med grunden i stället för att ta till halva lösningar.

May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06