En molande oro i systemet

24.10.2017
LEDARE.

Församlingsreportaget i veckans tidning är ett besök i marginalen. Det är ett faktum att notera, av två skäl.

Dels är What You See inte What You Get, för att travestera den gamla IT-termen. Den församlingsgemenskap som presenteras med kyrkkaffe, nattvardsbord, präst med skrud och allt – är inte vad en högst vanlig, lagom oinsatt luthersk folkkyrkomedlem skulle kalla en ”vanlig” församling. En del går så långt att de inte ens kallar den en ”riktig” sådan. Halvar Sandells församling ställer absoluta krav på sina medlemmar i vissa tros- och åsiktsfrågor. Hur medlemmarna ställer sig till dem har konkreta följder för hur de tas emot i gruppen, till exempel vid nattvardsbordet. Hårt? Ja. Kärlekslöst? Stor risk. Konsekvent? Definitivt.

För det andra är det en marginaliserad grupp. Det här tycker den etablerade kyrkan varken om att höra eller erkänna. Men det är rejält att tala rentut. De här människorna ryms inte längre in i den stora och tillåtande gemenskapen. Det är ett resultat av deras obekväma åsikter och trosövertygelser, och eftersom detta är en självvald hållning så gör marginaliseringen dem inte till martyrer (vilket många i kyrketablissemanget är rädda för). Men devisen ”kom som du är” gäller likväl inte dem, åtminstone inte i folkkyrkan. De fasas ut. Inte bara med sitt bagage av otidsenlig kvinnosyn och sträng pietism – utan också med sin hängivenhet till kyrkan, sitt omsorgstagande och brinnande engagemang – ofta förvaltat i generationer. Borde inte det bekymra det sammanhang de lämnar mer än så här? Den vanliga kommentaren från de konservativa är att de inte blir hörda.

Nu vållar oliktänkarna snarast en oro i systemen och ett hotfullt bakgrundsmuller av medlemstapp, som gör att avhopp åtföljs av tigande tystnad.

Folkkyrkorna i Norden har brottats med sin trosopposition länge. Den är brokig, också hos oss. Det finns olika sätt att inte passa in i den breda mittenfåran. Lokalt kan det snabbt skära sig med församlingen om en grupp börjar prioritera karismatisk tro. Läromässigt skär det sig när vissa typer av högkyrklig ämbetssyn krockar med en kyrka som öppnar ämbetet för både män och kvinnor. Sinsemellan skär det sig också mellan de olika fraktionerna – så det är inte givet att en utbrytare finner en annan. På senaste tid har finländska grupperingar sakta hittat varandra. Det sker till exempel inom ramen för Finlands teologiska institut, där också de svenska laestadianerna gick med som nya medlemmar i våras. För folkkyrkan är det illa.

Utåt sett är allt bara tragiskt. En församlingsmedlem kan med fog känna sig både förvirrad och lurad. Sandell har själv verkat som präst i fyra decennier i en kyrka vars lära han ifrågasätter. Det är renhårigt att han erkänner att jobbade för lönen. Men hur håller då folkkyrkokritikernas angrepp på en kyrka som sägs göra detsamma för att behålla skattebetalare?

May Wikström

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41