Nåd i två olika dimensioner

21.05.2017
När Finlands president och Helsingfors emeritusbiskop möts går världarna nästan ihop – men ändå inte helt.

Passar det att vi sätter igång? undrar emeritusbiskopen Eero Huovinen medan han lojt tar av sig kavajen och bligar mot president Niinistö i fåtöljen mitt emot. ”Jag får svettigt”. ”Aj, jaha!” replikerar motparten. ”Det verkar som om du tänkt få mig att svettas också”. Tonen är familjär, de bägge duar varandra. Samtalet som följer är till synes ostrukturerat, skenbart oskyldigt – men helt klart på väg mot brännpunkter som visar hur tunn skorpan är mellan det himmelska och det jordiska. Vid de bägges fötter sitter en tusenhövdad publik och följer spänt med det hela.


Scenintervjun på de finska kyrkodagarna mellan den pensionerade och något buttra Helsingforsbiskopen och en president som i sin strama självkontroll sällan viker ut sig själv var en miniföreställning om den komplicerade men ändå så nära relationen mellan kyrka och stat, andligt och världsligt. Detta är det postreformatoriska, postsekulära Finland år 2017. Samtidigt som parterna bevisade varandra den respekt de känner, både personligen och som representanter för sina respektive världar, finns det också punkter där världarna inte korrelerar, och där de glider allt längre ifrån varandra.

En av dem handlade om rättvisekänslan, ett av de två teman som Sauli Niinistö betonat sedan tillträdet år 2012 – vid sidan av att framhålla nationens enhet. Att internalisera rättvisa går utöver den formella rättvisan, det kräver också känsla för vad som är rätt och fel, menade presidenten. Emeritusbiskopen dansade varsamt mot det senaste samtalsämnet i relationen kyrka-stat: Så hur mycket kan en domare åsidosätta lagen, speglat mot rättvisekänslan? Svaret, repliksnabbt: Att åsidosätta lagen är tjänstebrott. Lagstiftning kan ändras, men bara på parlamentarisk väg och i den tidtabell det kräver.

Även om president Niinistö visade förståelse för att människor i väntan på beslut om huruvida de får stanna i Finland kunde och borde få tillfälliga arbetstillstånd, vidhöll han att myndigheterna måste hålla fast vid EU:s gemensamma strävanden att stoppa en okontrollerad ström av asylsökande och i stället höja kvoterna överlag. Att kyrkan i det här fallet har handlat utifrån andra premisser sade han sig förstå – men betonade att det statliga maskineriet måste se till helheten.
I det här avseendet möttes inte kyrka och stat.

Som slutvinjett kommenterade presidenten med katekesen i hand både budord och trosbekännelse. Hans analys är att den himmelska lagstiftningens krav är betydligt strängare än de jordiska, där saken är ur världen när straffet är avtjänat. Presidenten stod kvar med den fråga som i sin mest avskalade form gäller för många finländare: Räcker vi till när det är dags för domen? Något garanterat ”ja” kan kyrkan inte utlova. Men att frågetecknen hänger kvar också på högsta nivå visar att den lutherska förkunnelsen om nåden inte är helt färdigtuggad ännu.

May Wikström är chefredaktör för Kyrkpressen.

May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06