Utanförskap, ålder och vishet

28.03.2017
LEDARE.

Det finns människor med en mogenhet och vishet som de förvärvat redan tidigt i livet. Den insikten slår en i mötet med Alaric Mård i veckans profilintervju. Han avfärdar elegant allas eventuella tycka-synd-om-känslor på ett sätt som öppnar ögonen för bredare reflektioner kring vad som är normativt. Eftersom varje individ är unik, varje livshistoria likaså, borde inte heller frågan om ålder få definiera oss. Tyvärr är det ändå så.

Åldersdiskriminering är ett faktum i Finland, i så hög grad att den har identifierats som en störande faktor på arbetsmarknaden. En doktorsavhandling (Varttuneet ja ikäsyrjintä työelämässä) vid Tammerfors universitet för ett par år sedan lyfte fram att just Finland av någon orsak har mer åldersrelaterad diskriminering och av flera olika slag än andra länder. Trots att grundlagen utgår från medborgarnas lika värde, trots internationella fördrag, är åldersdiskriminering det vanligast förekommande slaget av diskriminering på jobbet.

Urtypen för den som blir förbigången är en 55-årig kvinna i huvudstadsregionen. Attitydgallupar avslöjar att uppfattningen om bäst-före-datum i yrkeslivet rent av sjunkit på bara ett par år. När gränsen tidigare gick vid 49 år närmar sig deadline numera 45. Formerna är många och katastrofala på individplanet.

En privatföretagare berättar förtvivlad i ett socialt forum att hans uppdrag tog slut när femtistrecket var passerat. Åldersrasismen förstörde hans företag. När den negativa spiralen var ett faktum var det svårt för kunderna att få ihop att någon kunnat bli utan uppdrag ofrivilligt och utan orsak – och de valde hellre någon annan. Hur den här trista verkligheten går ihop med kravet på att arbetstagarna faktiskt ska hållas kvar på jobbet högre upp i åldrarna än förut är en märklig paradox.

Stämplarna slår till också i andra ändan av yrkeslivsbanan. Är man inte för gammal är man kanske för ung. Åldergruppen 55–64 år följs tätt i hasorna av dem under 25 som kan vittna om åldersrelaterad segregering.

Förutom att en stor grupp unga i dag inte kommer in i arbetslivet överhuvudtaget är det inte ovanligt att de yngsta på jobbet utsätts för segregering. En del av de unga växer naturligt ur problemet. Men det gäller långt ifrån alla, särskilt inte dem som aldrig fick in foten i dörrspringan. Evenemanget Nuori2017 i Tammerfors, där församlingarna hade en synlig roll, synliggjorde i veckan, lagom till nationens hundrårsfest, bland annat den hårdnande konkurrensen om jobb. Också i kyrkan handlar det om att ge unga röst och plats i det centrala beslutsfattandet.

Ju bredare åldersspektrum, desto rikare och mindre sårbart. Det gäller på jobbet och i kyrkan. Ung och klok. Gammal och kreativ. Fullt möjligt. Läs Alaric!

May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06