Stympad präst eller prutad lön?

11.01.2017
LEDARE.

En blogg där prästen Freddi Wilén skriver om sin vardag i Östnyland har väckt liv i en långkörare. Det handlar om prästernas extra jobbuppdrag eller ”keikkor” och lönen – eller den uteblivna – för dessa. När det behövs en dop-, vigsel- eller jordfästningspräst går tankarna kanske till den präst som döpt de andra barnen. Kruxet är bara att den rätta inte jobbar i ens egen församling, utan i grannförsamlingen – eller kanske inte alls.

Många frågar ändå. Många får ett jakande svar, och tar emot sin ombedda präst utan att ha en aning om att de därmed stiger in i en lucka i systemet, där prästen är gäst och främling och inte har rätt att ta betalt för sin insats. Samtidigt tackar en stor del av prästerna ja utan att tveka, därför att frågan landar direkt i den hjärterot som gör att en präst är en präst. Alltid är en präst. I stället för att pruta på kallet som präst prutar prästen på sin lön eller ger upp den helt och hållet.

Vackert så, tills realiteterna kommer emot. Ibland går det att ordna. Men systemet ger också upphov till fickor där enskilda individer hamnar i kläm. Om den populära jobbar i grannförsamlingen och gör insatserna under sin arbetstid blir det snabbt gnissel bland kollegerna ifall keikkorna resulterar i att jobbet i den egna församlingen blir oskött och faller över dem som inte är lika eftertraktade.

Om prästen gör det på sin fritid, kanske är arbetslös, har han eller hon inte rätt att få lön för sin frilansinsats, om inte den församling på vars revir gästspelet sker inte har gett grönt ljus för att de betalar det hela. Honoraret rör sig kring en hundralapp plus reseersättning. Efter skatt blir det inte så mycket i handen, mätt mot flera timmar jobb och en uppoffrad fritid och tillsammanstid med egen familj. Dessutom händer det att församlingen i fråga faktiskt inte alls vill betala för någon utsocknes.

Grundproblemet är kollisionen mellan majoriteten av medlemmarnas syn på kyrkan och kyrkans egen självförståelse. För folkkyrkomedlemmen är kyrkan en tjänsteproducent bland andra, där man snabbt tar till argumentet ”har rätt till”. För kyrkan handlar förvaltandet av sakramenten: dop, nattvard och förrättningarna om att prästerna förmedlar något som är bundet till deras ämbete – inte till deras person.

Uppdraget går utöver individen, gemenskapen går framom det individuella. Bland annat därför skyggar kyrkan för personfixerigen och slår vakt om församlingens integritet. Men försöket att sätta punkt för en diskussion som ”rimmar illa med kyrkans väsen” med gammellutherska argument kommer att mötas av en axelryckning. Det som ska vara en förklaring är fullkomligt betydelselöst för de flesta dem som hör den. Det här är den stora utmaning som folkkyrkan borde förstå, måste förstå och gå i dialog med. Låter man bli reagerar medlemmarna precis så som de numera reagerar inför alla ansiktslösa kollektiv.

May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54