Fem hundra år nära Luther

03.11.2016
LEDAREN. I helgen sparkade reformationsåret med anledning av Martin Luthers teser igång på allvar.

Det inledes med en gudstjänst i Åbo domkyrka, med både den allmänna gudstjänstfirande församlingen och inbjudna gäster. Med var också, i den ekumeniska anda som genomsyrar märkesåret, bland annat den ortodoxa och katolska kyrkans representanter.

Biskopen i Åbo stift Kaarlo Kalliala lyfte i sin predikan fram förhållandet mellan kejsare och Gud. Ge åt kejsaren det som tillhör kejsaren och åt Gud det som tillhör Gud, lydde Jesus uppmaning till de skriftlärda som ville snärja honom till att antingen bli anklagad för gudsförakt eller myndighetsuppror.

Kalliala töjde bibelordets språkdräkt till en modernare variant, kompletterad med det dubbla kärleksbudet: Ge åt samhället det som tillhör samhället, åt Gud det som tillhör Gud och åt människan det som tillhör människan. Ibland sammanfaller dessa och samverkar. I många fall har tanken på människans bästa gått hand i hand med samhällets bästa. Och lutherdomen susar genom det finländska samhällsbyggets artärer, enligt Kalliala som en av grundstenarna för såväl Finland, som det finska språket – med hänvisning till bibelöversättaren Mikael Agricola.

Målet, att ingen människa ska lämnas ensam i nöd, har rimmat väl både med den sociala välfärdsstatens etos och den kristna tron. Men ibland skär det sig. Och då gäller det att vara klar över vad som hör vart.

Här går tanken osökt till ärkebiskop emeritus John Vikström och den nyutkomna biografi som Gustav Björkstrand skrivit. Vikström uppehöll sig tidvis i sina tal vid den lutherska regementsläran och hittade poänger i att hålla skiljeväggarna mellan det andliga och världsliga regementet intakta.

Visserligen verkar Gud i bägge. Medborgare och kristna rör sig över gränserna och förenar dem i sin person, var och en på sitt sätt. Men det som går snett är när och om någon gör anspråk på att förena dem i kollektiv, till exempel så att Gud blir garanten för ett visst parti – något som i Vikströms fall syntes i hans restriktiva hållning till Finlands Kristliga förbund.

Hans åsikter skar sig med rörelsen, som gärna hade involverat hela kyrkan i sin verksamhet. Det blir illa, menade han, om pastorskanslierna blir liktydiga med partiets lokalkanslier. Lika illa om kyrkan i människors ögon likställs med ett visst parti och dess ställningstaganden.

Gud har ingen partifärg. Att han hade en poäng är tydligt. Folk gör egna tjuvkopplingar ändå: det syns inte minst i hur reaktionen på Päivi Räsänens partipolitiska utspel i teve blev något som kyrkan oförskyllt fick betala för för några år sedan.

Integritet trots närhet gör att kyrkan kan vara den röst som talar när andra borde, men tiger. Det är den som hörs när kyrkklockor ringer för Aleppo, i en aktion som föddes spontant och spreds långt utanför landets gränser. Då talar evangelium. Det är den kraft som författaren Jari Tervo kände igen, när han i en saftig tweet utnämnde kyrkan till republikens för tillfället radikalaste aktör.

May Wikström

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41