En bra jul, också med färre klappar

När den här tidningen landar i postlådorna är det ännu ett par veckor till jul och i många hem pågår julförberedelserna för fullt. Ingen helg bär på så höga förväntningar som julen. Även om man traditionellt tänker att julen är barnens högtid så är det kanske ändå föräldrarnas förväntningar som är högst ställda. I alla fall är det ofta föräldrarnas ansvar att se till att de egna, barnens samt far- och morföräldrars högt ställda förväntningar infrias.

Även om man traditionellt tänker att julen är barnens högtid så är det kanske ändå föräldrarnas förväntningar som är högst ställda.

Utöver barn och vuxna finns det en grupp till som eventuellt har ännu högre ställda förväntningar på julen – handeln. Även om vi vet att mer konsumtion inte är det den här planeten behöver har julen i stigande takt blivit konsumtionens förlovade högtid. Och får man tro handeln kommer julen 2023 inte att utgöra något undantag – snarare tvärtom. I ett pressutskick säger branschorganisationen Finsk handel att man i år är mer positiv gällande förväntningarna på detaljhandeln i december (läs: julklappskonsumtionen) än vad man var ifjol.

Den allmänna inflationen samt höjda bränsle- och energipriser påverkade julhandeln negativt för ett år sedan. Med tanke på att samma faktorer fortfarande påverkar finländarnas ekonomi kan man fråga sig om handelns positiva förväntningar är realistiska.

I synnerhet som stigande räntor i högre grad än ifjol påverkar många finländares köpkraft. Men något behov av att lätta på ”förväntningstrycket” på ekonomiskt pressade finländare verkar handeln inte ha. I stället har man tidigare år konstaterat att ”en stor optimism är avgörande för hur julhandeln lyckas”.

På basis av en gatugallup som Yle gjort bland vanliga finländare kunde man dra slutsatsen att handelns förväntningar är onödigt högt ställda. Flera av de svarande konstaterar att pengarna sitter hårdare åt i år. Någon har redan diskuterat med barnen och förberett dem på att det inte kan bli så många klappar i jul. De ekonomiska förutsättningarna är helt enkelt sådana.

I ett pressutskick från Vasa svenska församling konstaterar också diakonitjänsteinnehavare Hanna-Maria Hakala att julen inte är en glädjens högtid för alla. ”För många innebär det en ökad stress och en tid med extra utgifter”, säger hon.

Det här är säkert en utopi, men tänk om också andra än de som tvingas till det kunde ta en diskussion om mängden julklappar i år.

Det här är säkert en utopi, men tänk om också andra än de som tvingas till det kunde ta en diskussion om mängden julklappar i år. Att vi kollektivt skulle kunna stå emot handelns tanke att den här julen konsumtionsmässigt måste överträffa den förra för att anses lyckad. Att det till och med kunde ses som en seger om detaljhandeln i december i år minskade istället för ökade. Att vi i större utsträckning, som Kajsa Sjöström här på samma uppslag, kunde konstatera att det räcker långt med att släkten är samlad och firar tillsammans med varm stämning och gemenskap.