6 000 röster är borta – nu tätnar mystiken i kyrkan

22.11.2022
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

43 MILJONER euro omsätter maskineriet per år. Det är församlingarna i Borgå stift som ett normalår levererar 4 500 dop, vigslar, begravningar och andra förrättningar, konfirmationer i 2 700 familjer eller 5 500 gudstjänster.

Medlemsavgiften för detta är i snitt 290 euro. Men få av medlemmarna är intresserade av det annars så vanliga follow the money – "Dina Pengar", som det med stor förstabokstav heter i svenska kvällstidningar. Hur kyrkskatten används, dessa miljoner.

När församlingsvalets röster hade räknats i söndags hade ungefär bara var sjunde finlandssvensk medlem av den evangelisk-lutherska kyrkan gått och röstat. Och valt ett namn på en kandidat som ens en vag mening om åt vilket håll, eller med vilken stil församlingen kunde utvecklas i framtiden.

"Det riktigt rejäla bekymret är att närmare 6 000 röster är borta i år. Det är röster som aldrig har avgetts."

DET STORA bekymret i Borgå stift är inte röstningsprocenten. Den kryper vart fjärde år ner någon procentenhet, som kvicksilvret en kulen kväll.

Det riktigt rejäla bekymret är att närmare 6 000 röster är borta i år. Det är röster som aldrig har avgetts. Dels hålls det inte längre några val i var tredje församling i stiftet, dels har har medlemsantalet sjunkit. År 2018 röstade närmare 25 000 finlandssvenska medlemmar. I år hade antalet avgivna röster sjunkit till 19 000.

Kyrkans kommunikationssakkunniga Lucas Snellman är någonting på spåren när han till Kyrkpressen säger att ett minskat antal kandidater betyder mindre räckvidd i hur det i det lokala talas om kyrkans angelägenheter. Det blir färre ringar på vattnet och i stället en tystnad som snabbt förökar sig. Olja på vattnet; en glansig, matt, stillastående yta, under vilken det inte är så mycket rörelse.

De största passivitetsförlusterna sedan senaste val är, enligt en snabb översikt av Kyrkpressen, är i Esbo och Kimitoöns församlingar. I vardera församlingen lämnades omkring tusen människor som röstade 2018 utan val i år.

Ett sämjoval blir ofta en väckarklocka. Och så skärper församlingen sig och kommer igen fyra år senare. Det gjorde flera församlingar i år.

I andra medelstora församlingar – Grankulla, Hangö eller Nykarleby – är sämjoval redan är det nya normala. Om man blott som intresserad kandidat övertygar ett valombud – så är man vald.

MAKTEN OCH INFLYTANDET försvinner ju inte fast valivern kollapsar. Det är bara någon annan som har dem. Men mystiken tätnar. Vem bestämmer sedan i kyrkan, om de invalda inte har klara väljarströmmar och opinion i ryggen?

Många förtroendevalda, omvalda som avhoppade, säger att beslutsfattandet i kyrkan är trögt och långsamt, och möjligheterna att påverka små.

Troligt är att makten försvinner till de anställda i kyrkans kanslibyggnader, till kyrkoherdar och förvaltningschefer, till ecklesiastikråd och kantorer. Sedan är det de som utformar kyrkan som de själva finner personligt stimulerande, eller i värsta fall bara bekvämt.

"I Åbo svenska, Ekenäsnejdens och i Helsingfors-Matteus församlingar hade en större andel tonåringar än vuxna och äldre gått och röstat."

SKILLNADERNA mellan kandidatfältet och dem som till slut blev invalda i söndags var inte stor. Detta mätt enligt de drygt 400 svar som hade lämnats in i valkompassen.

Folk valde överlag varken mera modernt-populärt eller mera klassisk-konservativt. Det som snarare förenar olika läger är den stora majoritet om 80 procent av de invalda som anser att möjligheterna att påverka i kyrkan borde förbättras.

Ett särskilt stöd verkar de kandidater ha fått som anser att valsystemet borde ändras och kyrkans högsta ledning, kyrkomötet, väljas direkt av medlemmarna. Det ansåg också några av de populära invalda kandidater som Kyrkpressen har talat med. – Länk här och här.


EN RIKTIG FIN SAK är också att det finns församlingar där de riktigt unga hade röstat riktigt mycket. Det får man ju i kyrkan så snart man fyllt 16. I Åbo svenska, Ekenäsnejdens och i Helsingfors-Matteus församlingar hade en större andel tonåringar än vuxna och äldre gått och röstat.

Då har någonting gjorts rätt i församlingen. Sexton- och sjuttonåringar vill påverka sin församling och därmed tidigt ta ett ansvar. Nu gäller det att ta reda på vad det är som har blivit rätt där, och odla det. Och se om det kan gå att tillämpa på mera garvade och blaserade medlemmar i kyrkan.

- - -

Korrigerat måndag 28 november kl. 12.15: andelen församlingar med sämjoval.

Jan-Erik Andelin

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42