På sidorna 8–9 i denna tidning dyker vi ner i den amerikanska presidentvalsrörelsen som är i startgroparna i Iowa i den amerikanska mellanvästern. Valåret i USA inleds med att demokraterna ska vaska fram en motkandidat till Donald Trump till höstens presidentval. Vårt nedslag i demokraternas primärvalsrörelse bekräftar den bild de flesta säkert redan har – USA är ett väldigt splittrat land.
Ur ett europeisk och kristet perspektiv ter sig den amerikanska kristna högerns starka stöd för Trump som väldigt märkligt. Hur kan man med bibehållen kristen stolthet stöda någon vars moraliska kompass kan tyckas peka så långt från det klassisk kristen tro står för? I artikeln motiverar den evangelikala Trump-väljaren Dave Lyons sitt stöd för den sittande presidenten med att Trump stöttar kristna värderingar. Dock med tillägget att han är tveksam till huruvida Trump tror på dem själv. Sedan retirerar Lyons ytterligare och konstaterar att man ibland får nöja sig med det bästa av två dåliga alternativ.
I senaste val stödde hela 81 procent av USA:s vita evangelikala kristna Trump. Under sina tre år vid makten har han regelbundet friat till denna grupp väljare i ett antal nyckelfrågor gällande allt från abortmotstånd till den amerikanska ambassadens placering i Jerusalem. Dessa ”punktinsatser” gör märkligt nog att många evangelikala kristna har förvånansvärt stort överseende med Trumps avigsidor (exempelvis lögner och vulgära personpåhopp).
»Risken är att vi får ytterligare fyra år av såpopera.«
Men stödet på den på den kristna högerkanten är inte kompakt. I december tog ansedda Christianity Today avstånd från Trump då avgående chefredaktören Mark Galli i en ledare menade att Trump borde fällas i den nu pågående riksrättsrättegången gällande hans agerande i Ukraina. I hela väljarkåren är Trumps stöd vacklande. Enligt sajten Fivethirtyeight, som kontinuerligt sammanställer resultat från många olika väljarundersökningar, ligger Trumps understöd för tillfället på endast 42 procent. Men även om understödet är lågt och Trumps år vid makten haft mer karaktär av såpopera än storpolitik ska man vara försiktig med att räkna ut honom. Historien visar att amerikanska presidenter brukar bli omvalda. Ser man på Trumps understöd i enkäter nu är det inte lägre än Barack Obamas understöd vid motsvarande tidpunkt under hans första mandatperiod.
Men framför allt: en lärdom från senaste val var att väljarundersökningar bör tas med en nypa, för att inte säga en skopa salt. Trots den turbulens som kantat Trumps första period som president är risken överhängande att vi får ytterligare fyra år av såpopera.
