En präktig fasad är ett problem i många sammanhang, men den är ett särskilt stort problem i kyrkan

12.12.2019

En av redaktörerna på Kyrkpressen har minnesbilder av Matti Aspvik från ungdomssamlingar på 90-talet. Hon minns att han hade starka åsikter, att han alltid hade rätt, och att han argumenterade outröttligt tills motparten tystnade.

I Kyrkpressen berättar han om hur depression och utmattning tvingade in honom i ett hörn där han var tvungen att säga att han inte förstår, att han inte vet. Han tvingades sluta bygga sitt liv på kunskap, vetande och beundran. I dag efterlyser han sammanhang av genomskinlighet och verkliga möten i stället för präktiga fasader.

En präktig fasad är ett problem i många sammanhang, men den är ett särskilt stort problem i kyrkan. Problemet blir aktuellt för var och en som kommer till kyrkan med sin svaghet och sin brist bara för att märka att det inte alltid finns plats för en livsberättelse där såret aldrig blir helat och sprickorna aldrig blir lappade.

Frälsningens fasadberättelse är svår att värja sig mot. Nya testamentet är fyllt av historier om helande och omvändelse. Också i många av Kyrkpressens personintervjuer är dramaturgin liknande: mitt liv såg inte bra ut men sedan mötte jag Gud och nu är jag hel och framme.

Nadia Bolz-Weber grundade en luthersk kyrka för amerikaner som hon själv, sådana som kände att de inte platsade i en kyrka. I en intervju säger hon att hennes erfarenhet är att unga känner sig dragna till Jesus, till traditioner och till trasighet. Bolz-Weber efterlyser exakt samma sak som Aspvik: ett kristet sammanhang dit man kan komma för att berätta sanningen om sig själv, ett ställe där man inte behöver låtsas. Hon efterlyser också liturgi som ett välbehövligt element för människor som ofta lever ett liv i kaos.

Våra församlingar har redan allt Bolz-Weber efterlyser: Jesus, traditioner, liturgi, svaghet och trasighet. Men hur ska trasigheten ta sig uttryck? Ska svaghetsberättelsen höras ur predikstolen? Ska den delas i kyrkan?

I Jakobstad finns det en pub mittemot kyrkan. Den heter Black Sheep. Johan Sandberg, redaktör på Kyrkpressen, föreslog en gång att kyrkan skulle byta namn till Svarta fårets kyrka. Då skulle kyrkan vara lättare att hitta och vägen från puben till kyrkan kännas lite kortare.

Sofia Torvalds
Mari Valjakka har återvänt till hemtrakterna i Ivalo.

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16
Biskop Bo-Göran Åstrand och Johan Bärlund, professor i nordisk rätt, kommenterar HFD:s beslut för Kyrkpressen.

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25
I skogen hittar Nina Lindfors tröst och frid.

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20
Finland har handlat proaktivt, och det är bra, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet.

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45
Ulrika Hansson är redaktör på Kyrkpressen. Jaktlaget är hennes första bok.

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30
Katarina Gäddnäs har varit präst i två år. 
– Men jag började läsa teologi genast efter gymnasiet med inriktning på att bli sjukhuspräst.

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12
Helene Liljeström tycker att citatet vid domkyrkan
är väldigt väl valt. På svenska lyder motsvarande bibelställe: ”Jag skall ge er en framtid och ett hopp.”

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01
Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling. Hans favoritplats i stan: olika kaféer runt järnvägsstationen.

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01