Flera gick i gudstjänster i fjol än än året innan, visar statistiken

Sex församlingar i Borgå stift växte - det finns ljuspunkter i statistiken

MEDLEMMAR.

Dopsiffrorna i 24 församlingar var år 2025 högre än året innan och kurvan för dem som lämnar kyrkan planar ut. Det är ljuspunkter. Men i stort tappar den evangelisk-lutherska kyrkan, liksom också svenska Borgå stift, fortfarande många medlemmar i statistiken.

17.3.2026 kl. 19:00

Tre svenska Helsingforsförsamlingar och församlingarna i Larsmo, Pedersöre och Åbo växte i medlemsantal under år 2025. Flera medlemmar nu än i fjol har Johannes, Petrus och Olaus Petri i Helsingfors.

Det är ljuspunkter i den stora helheten i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Summa summarum är nettot för församlingarna i Borgå stift, som i kyrkan i stort, att man tappar i medlemsantal. Men flera än året innan går i gudstjänsterna, och flera döps.

I över hälften, 24 av stiftets församlingar, döptes fler barn, och ibland någon nytillträdd ungdom eller vuxen, som nya medlemmar i kyrkan.

I det känt barnrika Larsmo är trenden stadig från år till. Här döptes i fjol 115 barn. Efter år med svagare siffror har många andra församlingar en tydlig vändning uppåt. I Petrus och i Åbo svenska var det tiotals fler dop än året innan.

– Vi vet att vi har många barnfamiljer på vårt område och vi har också varit med i en dopkampanj, säger Pamela Granskog som är viceordförande i församlingsrådet i Petrus.

Också den nya barnkörssatsningen Jubla tillsammans med andra församlingar i Helsingfors, som Petrus har organiserat, tror hon tilltalar familjer i huvudstadens norra stadsdelar.

Att den karismatiska, konservativare Puls­gemenskapen 2024 gick ur Petrus och startade eget tror hon inte har haft stor inverkan på medlemstalet.

– Så många var medlemmar i också andra församlingar och samfund, säger Pamela Granskog.

Borgå stift 2025:
1 700
döpta
1 400 valde medlemskap
2 250 lämnade kyrkan
2 900 döda

Död och hög ålder största faktorn

I medierna får de som aktivt väljer att lämna kyrkan oftast de stora rubrikerna. Men åldersstrukturen, och döden, är fortfarande den största enskilda faktorn kring medlemstalet.

De äldre generationerna, där det var vanligt att så gott som alla hörde till kyrkan, går nu bort. Närmare 3 000 avlidna i kyrkans svenskspråkiga församlingar begravdes ifjol. Särskilt berördes församlingarna i Ekenäsnejden, Sibbo och Borgå nu hårt kring den siffran.

Men också den boomen i åldersdemografin kan småningom vara förbi. Särskilt i de större städerna hade flera församlingar en nedgång i antalet döda från året innan.

Många lämnar kyrkan – och andra går med

Näst efter de skaror som har gått bort berör ändå utskrivningarna kyrkan starkt. I Borgå stifts församlingar tog omkring 2 200 personer under fjolåret beslutet att inte längre vara med.

Men också den negativa spiralen håller på att plana ut. Drygt 1 400 beslöt nämligen samtidigt i fjol att gå in och bli medlemmar i en svenskspråkig församling.

En huvudstadsförsamling som Matteus eller den lilla utlandsdominerade Tyska församlingen hade i fjol fler som valt medlemskapet än trätt ur. Plusset är visserligen bara en handfull personer.

I Petrus, Esbo svenska och i stadsförsamlingar i Österbotten som Jakobstad och Nykarleby avtog utskrivningarna tydligt under fjolåret.

Mycket gratis av flyttrörelsen

I folkkyrkan har den allmänna flyttrörelsen en stor inverkan. Vi flyttar inåt mot Helsingforsregionen, Åbo och Vasa, vilket syns i församlingsstatistiken. Helt och hållet ut ur det svenska Finland och Borgå stift flyttar också en liten ström, men också den avtog.

Stora Johannes församling i Helsingfors med drygt 11 000 medlemmar ökade mest i stiftet, med över 90 medlemmar, men i huvudsak genom inflyttning. Johannes gick 2025 om Domkyrkoförsamlingen i Borgå som tredje största svenskspråkiga församling i landet.

Som ”inflyttare” räknas också de som, ofta i tvåspråkiga familjer, väljer den svenskspråkiga församlingen på orten.

Förre domkapitelsnotarien Gunnar Grönblom, som har intresserat sig för stiftets medlemsutveckling under 100 år, säger att det har betydelse. Det går fler från en finsk församling till en svensk än i motsatt riktning.

– Ungefär i relationen 2:1, säger han.

Förlorare i flyttrörelsen är små församlingar som i Solf eller Kvevlax, men också villaenklaven Grankulla eller Väståboland har på kort tid tappat många avflyttare.

Artikeln fortsätter efter grafiken

”Hoppsan, såna siffror”

– När jag satt och gjorde verksamhetsberättelsen såg jag plötsligt att hoppsansa, här var siffrorna inte som de senaste tre åren! säger Sara Grönqvist, kyrkoherde i Väst­åboland.

Väståbolands vidsträckta skärgårdsförsamling drabbas just nu av alla negativa trender på en gång. Både skärgården och centralorten Pargas sägs tappa invånare inåt mot Åbo.

– Men vårt största minus är skillnaden mellan döpta och döda, omkring hundra personer på ett år, säger Sara Grönqvist.

Församlingen hon leder tappade totalt över 220 medlemmar i fjol. Några går in i kyrkan här, ofta för att kunna gifta sig eller vara faddrar, eller så är det den allmänna oron för världsläget, säger hon. Men varför 80 personer i fjol valde att gå ur församlingen kan Sara Grönqvist inte svara på.

– Jag brukar ibland ringa och hälsa de nya välkommen. Men till dem som skriver ut sig har jag inte brukat höra av mig. Vi kanske borde. Jag ska tugga på det, säger Sara Grönqvist.


Jan-Erik Andelin


DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10