– I Fältskärns berättelser är det katoliker, judar, muslimer, utövare av folktron. Också samer och ortodoxa kristna utesluts helt ur nationen, lyser med sin frånvaro eller betraktas inte som fullvärdiga medlemmar av nationen.

”Jag blev överraskad hur mycket 1800-talets nationalism återkommer i dagens samhälle”

Topelius.

På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije.

2.3.2026 kl. 19:49


Erika Boije säger att Topelius gav Finland en egen berättelse och identitet.

– Min studie visar att Topelius låter den lutherska tron få en avgörande roll i hur Finland formas och legitimeras som nation. Han formade också hur vi ser på Sveriges och Finlands gemensamma historia och kyrkohistoria.

Berätta mer om din forskning om Topelius och det lutherska hushållet.

– Han använder det lutherska hushållet som modell för hela samhällsbygget, med utgångspunkt i hustavlan i Martin Luther lilla katekes.

Hushållet sätter ramar för allt från könsroller och fertilitet till tolerans och auktoritet, men det markerar också vilka olika minoritetsgrupper som inte får vara med i den nationella gemenskapen.


Är det något i din forskning som överraskade dig?

– Jo, framförallt hur mycket 1800-talets nationalism återkommer i dagens samhälle. Och i rätt så liknande frågeställningar och idéer.

– Topelius tangerar frågan om fertilitet genom att gestalta skillnaden mellan hur idealiska, finländska lutheraner får många barn. Topelius tillåter inte olika minoritetsgrupper att bidra till nationsbygget genom reproduktion.


Vilka minoritetsgrupper?

– I Fältskärns berättelser är det katoliker, judar, muslimer, utövare av folktron. Också samer och ortodoxa kristna utesluts helt ur nationen, lyser med sin frånvaro eller betraktas inte som fullvärdiga medlemmar av nationen.


Du har umgåtts med lutheranen Zacharias Topelius i många år. Har du själv blivit mer luthersk?

– Som kristen hoppas jag också kunna leva enligt liknande ideal. Men jag har förstås reflekterat över hur idealen förändras över tid. Jag har forskat om nationalism och ser allas lika värde och mänskliga rättigheter som något väldigt viktigt. Om det sedan gör mig till specifikt luthersk eller kristen låter jag någon annan avgöra.


Du har ett nytt jobb i Svenska kyrkan. Berätta lite om jobbet!

– Jag är ny handläggare för mänskliga rättigheter på nationell nivå inom Svenska kyrkan.

– En viktig del av mitt arbete är Svenska kyrkans försoningsarbete med det samiska urfolket. Jag arbetar också med minoriteterna tornedalingar, kväner och lantalaiset, liksom med sverigefinnar och teckenspråkstalande inom kyrkan.

– En del av jobbet hänger tydligt ihop med min forskning. Jag har jobbat mycket med frågor om exkluderande mekanismer i samhällsbygget.


Du hör till en minoritet i Finland, men också en minoritet i Sverige. Hur känns det?

– Jag har alltid haft en minoritetsidentitet, så den förändrades faktiskt inte så mycket när jag flyttade till Sverige för tio år sedan. Jag talar också finska och upplever att finskan är ett känslospråk för mig.

– I Sverige saknar jag finskan och hör den alltför sällan men gläds över den sverigefinska gemenskapen där jag har möjlighet att prata finska.

–Eftersom finska är ett nationellt minoritetsspråk i Sverige har mina barn också rätt att läsa finska i skolan. Språk är en viktig bärare av kultur och identitet. Jag är glad att kunna ge den gåva som är det finska språket vidare till mina barn, samtidigt som de också får lära sig mer om sin finlandssvenska bakgrund.


Erika Boijes avhandling En ny luthersk nation : Ideal och motbilder i Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius lades fram vid Uppsala universitet i januari 2026.


Erika Boije

GÖR: Handläggare i mänskliga rättigheter i Svenska kyrkan.

FAMILJ:
Man och två barn.

INTRESSEN: Språk, poddar, slalom på sportlovet och ljusa sommarkvällar i Oravais på sommaren.

Christa Mickelsson


ylivieska. Kyrkostyrelsen har fastställt Ylivieskas kyrkoråds beslut om att bygga ny kyrka efter omröstning. 21.8.2019 kl. 13:42

församlingsfusioner. Kyrkostyrelsen har gett grönt ljus för församlingsfusionerna i Kronoby och Pedersöre. 21.8.2019 kl. 12:27

förlåtelse. Vår digitala kommunikation kryddas med bilder och symboler som förmedlar känslor och kompletterar de skrivna orden. Det finns idag över 3 000 sådana emojier. Ändå finns det i utbudet av symboler ingen som betyder ”Jag förlåter dig”. Det vill kyrkan råda bot på. 19.8.2019 kl. 11:18

Flytt. Kirkkopalvelut sålde huset – det innebär flytt för Kyrkpressen och Fontana Media senast i januari 2020. 13.8.2019 kl. 11:57

Utmärkelse. Karolin Wargh, kantor i Solfs församling, är årets kantor. – Det känns helt otroligt och väldigt roligt. Jag hoppas att jag genom den här utmärkelsen kan föra fram hur viktigt det är med orgelpedagogik, säger hon. 8.8.2019 kl. 16:23

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05

teater. Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden. 28.9.2023 kl. 14:00

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon Prosjekt Åpenhet. – Jag kände sådan skam, som om jag var en felaktig vara, som om min man gjorde fel när han valde mig. Idag är hon femtio. Hon har skapat sig ett liv som inte kretsar kring en kärnfamilj utan är hennes eget bygge. 27.9.2023 kl. 19:56