Museiverket inventerar kontinuerligt kulturhistoriska värden i gamla kyrkor. Bilden visar Museiverkets 3D-mätningar av träkyrkan i Petäjävesi från 1763. Kyrkan ingår i Unescos världsarv sedan 1994.

Hur ska kyrkan skydda kulturarvet i väpnade konflikter?

KULTURHISTORIA.

Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid.

21.1.2026 kl. 06:52

Den civila beredskapen trappas upp i takt med att det ryska krigshotet kryper allt närmare. Hur förbereder sig den evangelisk-lutherska kyrkan på ett scenario där ett eventuellt krig hotar kulturhistoriskt värdefull egendom?

– Vi har anvisningar för församlingarna som preciserar hur man gör upp en beredskapsplan i samband med krissituationer. Enligt kyrkolagen är det domkapitlet i respektive stift som övervakar och koordinerar det arbetet, säger Saana Tammisto, expert på kulturarvsfrågor vid Kyrkostyrelsen.

Församlingarna har en skyldighet att göra upp planer för vad som ska göras ifall det bryter ut ett krig. Planerna ska utarbetas i tätt samarbete med stiften. Vid Kyrkostyrelsen jobbar endast två personer med ansvar för kulturarvsfrågor. Tammisto är en av dem.

– Det är en vacker tanke att stiften ska ansvara för beredskap och krishantering också när det gäller kyrkans kulturarv. I praktiken fungerar det ändå inte eftersom domkapitlen oftast saknar experter på kulturarvsfrågor. Vi behöver mera samarbete inom kyrkan och med räddningsverken, säger Tammisto.




I praktiken fungerar det inte att stiften har ansvar för krisberedskap, säger Saana Tammisto. FOTO: Petteri Kivimäki


Åbo ärkestift ett föredöme

Det finns trots det några positiva undantag. Enligt Tammisto har till exempel Åbo ärkestifts domkapitel god sakkunskap om det kyrkliga kulturarvet i vårt land.

– Museiverket har utarbetat mycket värdefulla instruktioner för skyddet av kulturhistoriskt värdefull egendom i krissituationer. Instruktionerna har uppdaterats rätt nyligen.


Vem bär ansvaret för att kulturhistoriska dyrgripar skyddas i väpnade konflikter?

– Det är alltid egendomens ägare som bär det yttersta ansvaret för att kulturhistoriskt värdefulla föremål och byggnader består. När det gäller kyrkan sker det praktiska skyddsarbetet i samarbete med Kyrkostyrelsen, församlingarna och räddningsverken, säger Tiina Mertanen, direktör för museitjänsterna vid Museiverket.

Mertanen understryker att församlingarna är skyldiga att göra listor på till exempel de konstföremål, skulpturer, träsniderier, krucifix och altarskåp som ska prioriteras om evakueringen och räddningsoperationerna blir verklighet. Museiverket hänvisar till Unescos riktlinjer i de instruktioner som har skickats till församlingarna.

– Vi har i samarbete med domkapitlen, Undervisnings- och kulturministeriet och räddningsverken övat hur skyddsoperationerna ska gå till i krissituationer, säger Mertanen.

Hon betonar att kulturarvet också gäller arkiverad dokumentation.

– Det är lika viktigt att skydda de kyrkliga arkiven. Tyvärr brister den statliga finansieringen av arbetet för att dokumentera och arkivera vårt kulturarv, säger hon.

Enligt Kyrkostyrelsens bedömning finns det över 140 000 värdefulla historiska föremål som har registrerats i landets församlingar i samband med en lång rad inventeringar.

Har enskilda församlingar fört värdefulla föremål till tryggt förvar som en preventiv åtgärd redan nu?

– Nej, jag har inte hört att församlingar skulle ha tillgripit sådana åtgärder. Det viktigaste är att församlingarna gör upp planer på vilka föremål som ska skyddas och vem som gör vad ifall det uppstår en krissituation, säger Tammisto.


Inga svenska församlingar deltog

I oktober i fjol ordnades ett möte på Kyrkostyrelsens initiativ för att ge handfasta råd och instruktioner kring skyddet av kulturhistoriskt värdefull egendom i krissituationer. Mötet samlade representanter från tiotals församlingar. Enligt Kyrkostyrelsens uppgifter deltog inga representanter från svenskspråkiga församlingar i mötet.

Tammisto värjer sig mot tanken att församlingarna skulle frakta sina sakrala dyrgripar till tryggt förvar under fredstid.

– Jag anser att det skulle ge fel signaler och skapa otrygghet. Vår kapacitet att uthärda kriser bygger ju på principen att vi fortsätter att leva så normalt som möjligt i fredstid och att vi inte låter krigshotet påverka oss.

Enligt Tammisto kan det ändå löna sig för församlingarna att förbereda sig mentalt på att även kyrkor kan bli måltavlor för militära angrepp ifall det utbryter ett krig. Detta trots att folkrätten förbjuder krigförande parter att förstöra kulturhistoriskt värdefulla byggnader i väpnade konflikter.


Kyrkor kan bli måltavlor

– Haagkonventionen från 1954 ger ett folkrättsligt skydd av kulturhistoriskt värdefull egendom i krig. Ryssland har tyvärr struntat i Haagkonventionen i sitt anfallskrig mot Ukraina och bombat kyrkor och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader med ödesdigra följder, säger Tammisto.

Hon anser att det vore viktigt att utreda i hur stor utsträckning det finns ritningar och dokumentation på alla de kyrkor och kapell som landets församlingar förfogar över.

– Då den 230 år gamla träkyrkan i Ylivieska brann ned på grund av en mordbrand 2016 gick allting förlorat. En viktig tröst i den stora förlusten var att församlingen hade dokumenterat alla värdefulla föremål och förevigat dem i fotografier. Kunskapen och kännedomen om kulturarvet skapar kontinuitet, säger Tammisto.


Borde man ha byggt en kopia på den gamla kyrkan i Ylivieska utifrån de ursprungliga ritningarna?

– Församlingen i Ylivieska beslöt att bygga en ny kyrka som inte var en kopia på den gamla kyrkan. Varje enskild församling avgör hur man går vidare efter sådana tragiska händelser. Då den gamla kyrkan från 1770 i Kiihtelysvaara i Joensuu förstördes i en mordbrand 2018 beslöt församlingen att låta bygga en likadan kyrka på samma plats. Det finns inget rätt svar på den frågan.


Ingen större oro i Dragsvik

Kulturell beredskap handlar också om konsten att hantera krigshotet i våra sinnen i vardagen. Enligt militärpastor Markus Weckström på Nylands brigad har Rysslands vapenskrammel och den militära upptrappningen i Europa inte satt vardagen i gungning i Dragsvik.

– Jag upplever inte att det ryska krigshotet skulle vara ständigt närvarande bland beväringarna här på Nylands brigad. Förstås diskuteras Rysslands anfallskrig i Ukraina, men frågan är inte först på listan. Å andra sidan går ju Försvarsmaktens verksamhet ut på att förbereda sig för ett eventuellt krig. Tematiken finns alltså på ytan hela tiden, säger Markus Weckström.


Hur ser du på Jesus uppmaning att vända andra kinden till om någon slår dig på höger kind?

– Jag tolkar Jesus bergspredikan som en uppmaning att inte låta sig uppviglas av förolämpningar. De flesta konflikter uppstår som reaktioner på provokationer och då är det viktigt att ha is i magen och inte bli provocerad.

Det femte budet och uppmaningen att inte dräpa sin nästa är likaså ett återkommande tema i Weckströms kontakt med beväringarna.

– Det femte budet handlar om avsikten att mörda. Enligt kristen etik är självförsvar tillåtet. Martin Luther skilde mellan det världsliga och andliga regementet. I det världsliga regementet är det tillåtet att upprätthålla ordningen med svärdets hjälp.


Jesus säger att vi ska älska våra fiender och be för dem som förföljer oss. Hur förhåller du dig till ordet fiende?

– Om en militär fiende hotar oss till livet måste vi bekämpa det hotet. När hotet uteblir är fienden också en medmänniska.

Text: Mikael Sjövall


diakoni. Runebergs dikt om bonden Paavo och president Kyösti Kallios bön under vinterkriget formulerar den teologi som Leif Galls förespråkar. 4.1.2022 kl. 11:14

FÖRLUST. Mitt under coronapandemin dog Lotta Keskinens syster. – När inser man att någon inte kommer tillbaka? Har jag insett det än? 2.1.2022 kl. 09:14

FÄNGELSEPRÄST. Hanna Backman har gjort resan från en frikyrka i Österbotten via journalistik i Helsingfors och kriminologstudier i England till jobbet som fängelsepräst i Stockholm. Hon har hittat sitt kall. – Det var som att något ploppade ner från huvudet till hjärtat – det här vill jag göra. 31.12.2021 kl. 15:40

NYANSTÄLLNING. Från den 1 februari 2022 förstärker Kyrkpressen den redaktionella bemanningen då Jan-Erik Andelin ansluter till tidningen. Jan-Erik Andelin kommer närmast från KSF Media där han jobbat sedan 2004, bland annat som chefredaktör på Borgåbladet, på Hufvudstadsbladets ledaravdelning samt som tidningens korrespondent i Stockholm. 28.12.2021 kl. 19:34

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59

anpassning. Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter. 15.12.2021 kl. 10:32

Personligt. För knappt två år var Lillemor Asplund-Haapasaari på botten av sitt liv. Då sa hennes pastor: "Gud har förlåtit dig – men det är du själv som inte har förlåtit dig". 14.12.2021 kl. 15:00

film. I höst kom den – filmatiseringen av Kjell Westös bok Den svavelgula himlen. Regissören Claes Olsson berättar hur det kom sig att just han fick det ärofyllda uppdraget att göra romanen till film. 9.12.2021 kl. 08:54

jul. Ärkebiskop emeritus John Vikström minns både barndomens härliga jular och en julandakt i Kakolafängelset, då några fångar planerat att ta ärkebiskopen som gisslan. 9.12.2021 kl. 08:35

teater. Musikalen Next to Normal på Svenska teatern klär i ord och musik den sorg och de förluster många känt att pandemin inneburit för dem. Musikalen handlar om bipolär sjukdom och om medberoende. – Mannens sorg är totalförnekelse, han pratar inte om sorgen alls, säger skådespeladen Alexander Lycke. 8.12.2021 kl. 08:07

HBL. Vem är du? Erja Yläjärvi är ny chefredaktör på HBL. Vad tycker hon är det bästa och sämsta med finlandssvenskhet? 8.12.2021 kl. 07:55

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen inleder samarbetsförhandlingar. 8.12.2021 kl. 07:46

Coronapandemin. I domkyrkoförsamlingen i Borgå infördes coronapass vid De vackraste julsångerna, något som drog ner på deltagarantalet. Men de som kom visade villigt sina pass vid kyrkdörren. 8.12.2021 kl. 07:35

Coronapandemin. De nya coronabegränsningarna ställer till det för församlingarna inför jul. 8.12.2021 kl. 07:41

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00