Museiverket inventerar kontinuerligt kulturhistoriska värden i gamla kyrkor. Bilden visar Museiverkets 3D-mätningar av träkyrkan i Petäjävesi från 1763. Kyrkan ingår i Unescos världsarv sedan 1994.

Hur ska kyrkan skydda kulturarvet i väpnade konflikter?

KULTURHISTORIA.

Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid.

21.1.2026 kl. 06:52

Den civila beredskapen trappas upp i takt med att det ryska krigshotet kryper allt närmare. Hur förbereder sig den evangelisk-lutherska kyrkan på ett scenario där ett eventuellt krig hotar kulturhistoriskt värdefull egendom?

– Vi har anvisningar för församlingarna som preciserar hur man gör upp en beredskapsplan i samband med krissituationer. Enligt kyrkolagen är det domkapitlet i respektive stift som övervakar och koordinerar det arbetet, säger Saana Tammisto, expert på kulturarvsfrågor vid Kyrkostyrelsen.

Församlingarna har en skyldighet att göra upp planer för vad som ska göras ifall det bryter ut ett krig. Planerna ska utarbetas i tätt samarbete med stiften. Vid Kyrkostyrelsen jobbar endast två personer med ansvar för kulturarvsfrågor. Tammisto är en av dem.

– Det är en vacker tanke att stiften ska ansvara för beredskap och krishantering också när det gäller kyrkans kulturarv. I praktiken fungerar det ändå inte eftersom domkapitlen oftast saknar experter på kulturarvsfrågor. Vi behöver mera samarbete inom kyrkan och med räddningsverken, säger Tammisto.




I praktiken fungerar det inte att stiften har ansvar för krisberedskap, säger Saana Tammisto. FOTO: Petteri Kivimäki


Åbo ärkestift ett föredöme

Det finns trots det några positiva undantag. Enligt Tammisto har till exempel Åbo ärkestifts domkapitel god sakkunskap om det kyrkliga kulturarvet i vårt land.

– Museiverket har utarbetat mycket värdefulla instruktioner för skyddet av kulturhistoriskt värdefull egendom i krissituationer. Instruktionerna har uppdaterats rätt nyligen.


Vem bär ansvaret för att kulturhistoriska dyrgripar skyddas i väpnade konflikter?

– Det är alltid egendomens ägare som bär det yttersta ansvaret för att kulturhistoriskt värdefulla föremål och byggnader består. När det gäller kyrkan sker det praktiska skyddsarbetet i samarbete med Kyrkostyrelsen, församlingarna och räddningsverken, säger Tiina Mertanen, direktör för museitjänsterna vid Museiverket.

Mertanen understryker att församlingarna är skyldiga att göra listor på till exempel de konstföremål, skulpturer, träsniderier, krucifix och altarskåp som ska prioriteras om evakueringen och räddningsoperationerna blir verklighet. Museiverket hänvisar till Unescos riktlinjer i de instruktioner som har skickats till församlingarna.

– Vi har i samarbete med domkapitlen, Undervisnings- och kulturministeriet och räddningsverken övat hur skyddsoperationerna ska gå till i krissituationer, säger Mertanen.

Hon betonar att kulturarvet också gäller arkiverad dokumentation.

– Det är lika viktigt att skydda de kyrkliga arkiven. Tyvärr brister den statliga finansieringen av arbetet för att dokumentera och arkivera vårt kulturarv, säger hon.

Enligt Kyrkostyrelsens bedömning finns det över 140 000 värdefulla historiska föremål som har registrerats i landets församlingar i samband med en lång rad inventeringar.

Har enskilda församlingar fört värdefulla föremål till tryggt förvar som en preventiv åtgärd redan nu?

– Nej, jag har inte hört att församlingar skulle ha tillgripit sådana åtgärder. Det viktigaste är att församlingarna gör upp planer på vilka föremål som ska skyddas och vem som gör vad ifall det uppstår en krissituation, säger Tammisto.


Inga svenska församlingar deltog

I oktober i fjol ordnades ett möte på Kyrkostyrelsens initiativ för att ge handfasta råd och instruktioner kring skyddet av kulturhistoriskt värdefull egendom i krissituationer. Mötet samlade representanter från tiotals församlingar. Enligt Kyrkostyrelsens uppgifter deltog inga representanter från svenskspråkiga församlingar i mötet.

Tammisto värjer sig mot tanken att församlingarna skulle frakta sina sakrala dyrgripar till tryggt förvar under fredstid.

– Jag anser att det skulle ge fel signaler och skapa otrygghet. Vår kapacitet att uthärda kriser bygger ju på principen att vi fortsätter att leva så normalt som möjligt i fredstid och att vi inte låter krigshotet påverka oss.

Enligt Tammisto kan det ändå löna sig för församlingarna att förbereda sig mentalt på att även kyrkor kan bli måltavlor för militära angrepp ifall det utbryter ett krig. Detta trots att folkrätten förbjuder krigförande parter att förstöra kulturhistoriskt värdefulla byggnader i väpnade konflikter.


Kyrkor kan bli måltavlor

– Haagkonventionen från 1954 ger ett folkrättsligt skydd av kulturhistoriskt värdefull egendom i krig. Ryssland har tyvärr struntat i Haagkonventionen i sitt anfallskrig mot Ukraina och bombat kyrkor och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader med ödesdigra följder, säger Tammisto.

Hon anser att det vore viktigt att utreda i hur stor utsträckning det finns ritningar och dokumentation på alla de kyrkor och kapell som landets församlingar förfogar över.

– Då den 230 år gamla träkyrkan i Ylivieska brann ned på grund av en mordbrand 2016 gick allting förlorat. En viktig tröst i den stora förlusten var att församlingen hade dokumenterat alla värdefulla föremål och förevigat dem i fotografier. Kunskapen och kännedomen om kulturarvet skapar kontinuitet, säger Tammisto.


Borde man ha byggt en kopia på den gamla kyrkan i Ylivieska utifrån de ursprungliga ritningarna?

– Församlingen i Ylivieska beslöt att bygga en ny kyrka som inte var en kopia på den gamla kyrkan. Varje enskild församling avgör hur man går vidare efter sådana tragiska händelser. Då den gamla kyrkan från 1770 i Kiihtelysvaara i Joensuu förstördes i en mordbrand 2018 beslöt församlingen att låta bygga en likadan kyrka på samma plats. Det finns inget rätt svar på den frågan.


Ingen större oro i Dragsvik

Kulturell beredskap handlar också om konsten att hantera krigshotet i våra sinnen i vardagen. Enligt militärpastor Markus Weckström på Nylands brigad har Rysslands vapenskrammel och den militära upptrappningen i Europa inte satt vardagen i gungning i Dragsvik.

– Jag upplever inte att det ryska krigshotet skulle vara ständigt närvarande bland beväringarna här på Nylands brigad. Förstås diskuteras Rysslands anfallskrig i Ukraina, men frågan är inte först på listan. Å andra sidan går ju Försvarsmaktens verksamhet ut på att förbereda sig för ett eventuellt krig. Tematiken finns alltså på ytan hela tiden, säger Markus Weckström.


Hur ser du på Jesus uppmaning att vända andra kinden till om någon slår dig på höger kind?

– Jag tolkar Jesus bergspredikan som en uppmaning att inte låta sig uppviglas av förolämpningar. De flesta konflikter uppstår som reaktioner på provokationer och då är det viktigt att ha is i magen och inte bli provocerad.

Det femte budet och uppmaningen att inte dräpa sin nästa är likaså ett återkommande tema i Weckströms kontakt med beväringarna.

– Det femte budet handlar om avsikten att mörda. Enligt kristen etik är självförsvar tillåtet. Martin Luther skilde mellan det världsliga och andliga regementet. I det världsliga regementet är det tillåtet att upprätthålla ordningen med svärdets hjälp.


Jesus säger att vi ska älska våra fiender och be för dem som förföljer oss. Hur förhåller du dig till ordet fiende?

– Om en militär fiende hotar oss till livet måste vi bekämpa det hotet. När hotet uteblir är fienden också en medmänniska.

Text: Mikael Sjövall


gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50

riksdagsvalet. Kyrkpressen träffade SFP:s Anna-Maja Henriksson och KD:s Peter Östman, vars partier är de populäraste inom kyrkan på svenska. Dubbelintervjun slutade i att regeringens företrädare gav oppositions­ledamoten en kram. 20.3.2023 kl. 19:00

FINANSFÖRVALTNING. Förvaltningsdirektören kan inte svara på varför Helsingfors kyrkliga samfällighet förvaltar medel genom finansvärdepapper i Schweiz. 16.3.2023 kl. 16:10

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02