Gott nytt valår 2026: Vad vill vi att vår kyrka ska stå för i en tid då så många känner sig vilsna?

Kolumn.

Inkommande höst går vi till val i församlingarna runtom i landet. Det kan låta avlägset men det är nu samtalen och kandidatsökandet börjar. Vem vågar och vill ställa upp? Vem vill och kan ta ansvar? Deltagandet i församlingsvalet spelar en viktig roll. Församlingen behöver dig!

19.1.2026 kl. 10:36

Det är kanske bara ett val i församlingen. Några lappar, ett par namn, ett beslut som känns litet jämfört med allt annat som händer i världen. Men varje gång jag hör någon säga ”det spelar ingen större roll, det är ändå någon annan som bestämmer”, tänker jag: det gör det visst!

Församlingsvalet handlar väl inte enbart om vem som får och ska sitta i församlingsrådet, kyrkorådet eller kyrkofullmäktige – det handlar om vilka värden vår egen församling ska jobba för och hur vi vill tänka på samarbetet mellan vår församling och andra. Och ja, det handlar förstås också om vilka ekonomiska resurser och personresurser som står till förfogande.


Att rösta och kandidera i församlingsvalet är viktigt. Det krävs inte att man är expert på teologi eller van vid god mötesteknik. Det kräver bara att man bryr sig om. Kanske om barnen som sjunger i kör varje torsdag. Kanske om äldre som finner gemenskap i dagträffarna. Om personalens bästa. Kanske om att kyrkan ska fortsätta stå där som en trygg plats när livet ler eller gör ont.

Demokratin i församlingen behöver höras och synas. Om ingen ställer upp, om ingen röstar – då tystnar musiken. Det är lätt att glömma att vi också i kyrkan bygger all förändring på att någon säger: ”Jag vill vara med.” Så när valaffischerna börjar dyka upp nästa höst, hoppas jag att du får vara med om en livlig valdiskussion i just din församling. Jag hoppas att vi då minns att vi alla kan bidra till en positiv utveckling. Och att varje röst är ett viktigt uttryck för tro, hopp och ansvar.


Ställ upp som kandidat. För tillfället är jag själv viceordförande i församlingsrådet i Matteus församling, medlem i gemensamma kyrkorådet och gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. För mig har detta varit en mycket fin tid. Jag har lärt mig mycket. Det handlar även om att se det nätverk som finns kring just din egen församling.

Ja, deltagandet i församlingsvalet spelar en viktig roll. Församlingen behöver dig!

Jag önskar alla läsare ett gott nytt valår 2026.

Jan-Anders Salenius är fil.mag. och lektor i matematik


Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00