Hilkka Olkinuora blir glad av tanken att få fira advent tillsammans med så många.

Där sitter den, på kylskåpsdörren!

Helsingfors.

Hilkka Olkinuora har med sina julkalendertexter försökt nå fram till alla – också dem som får panik av pepparkaksdoft och julminnen.

19.11.2025 kl. 13:57

Julen är ett sinnestillstånd. Det tycker prästen och ordbrukaren Hilkka Olkinuora, som i år har fått hedersuppdraget att skriva texter till den julkalender som kommer som instick till till regioner i denna tidning.

– Julen är min vän och jag närmar mig den gärna sakta med hjälp av en julkalender. Men man ska inte vara för tidigt ute: jag avskyr julsånger i oktober!

Det roligaste med uppdraget tyckte hon var att tänka på alla dem som ska öppna kalenderluckorna.

– Där ska den sitta, på folks kylskåpsdörrar! Jag tänkte att nu får jag fira advent med alla de här människorna. Jag blev glad av det. Svett och tårar kom senare.


Varför kom svett och tårar?

– Det var begränsningen: i en lucka ryms bara så många tecken. Det var inte alltid lätt att inte amputera bibeltexterna.


Viktigt att inte inkludera på fel sätt

Hilkka Olkinuora definierar sig inte som en ”evangeliserande präst”. Men när hon ville hitta en utgångspunkt för sitt arbete bestämde hon sig för att börja med de bibeltexter kyrkan har för adventstiden.

– Jag sätter alltid kyrkan lite på prov. Jag tänkte att här kan jag också undersöka om vårt bibliska, fromma liv har någon riktig anknytning till människornas liv.

Det var som ett dominospel eller en serie av tankar som blev till nästan av sig själv.

– Där satt jag med kyrkohandboken och kalendern och pysslade.

Hon skrev de svenska texterna först, sedan de finska. Där rök en del material som hon först hade på svenska.

– För att få texterna att rimma fick jag plocka bort typ lussekatterna. Att lära sig svenska handlar om att lära sig en ny kultur, inte bara språket. Det går inte att översätta direkt.

Lärde du dig något nytt?

– Jag lärde mig att kyrkan måste vara uppmärksam på att inte inkludera på fel sätt. Man ska inte utgå från att alla har bråttom inför jul, till exempel. Det är viktigt att ta människans olika öden på allvar. Det är många som är rädda inför julen. Många får panik av pepparkaksdoft och julminnen.

Hon utgår från att kalendertexterna riktar sig mest till vuxna, som kan läsa dem för barnen om det känns rätt.

– Jag tänker att en vuxen människa bär ansvar för sitt julfirande. Det är både goda och dåliga nyheter: julen förbarnsligar oss på ett härligt och grymt sätt.

Hur brukar du fira jul?

– Vi har en nyfamilj, så i trettio år har vi haft två–tre julaftnar, beroende på var barnen är. Då min hockeyspelande son har haft matcher i USA kan vi ha haft julafton på Stefanidagen. Och då man är präst får man ofta komma till färdigt bord efter prästsysslorna. Mitt julbord har ofta börjat hos de hemlösa.


Hilkka Olkinuora

– Prost, ordbrukare.

– Bor i Västnyland.

– Firar vegansk jul. ”Men det ska vara choklad på natten.”

– Längtar efter på julen: ”Jag har sett en renässans för midnattsmässan, men nu skulle jag gärna se en renässans för julottan.”

– Har i år skrivit både de svenska och finska texterna i församlingarnas julkalender. Den delas ut till församlingsmedlemmar i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla i detta nummer av Kyrkpressen.

Text: Sofia Torvalds


AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33