– Ibland är det som om samer inte hade hört till kyrkan sedan 1500-talet, säger Lovisa Mienna Sjöberg.

Samisk teolog: Allt är väl tills det blir politik

SAMER I KYRKAN.

Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg.

2.6.2025 kl. 10:00

– I forskningen har det funnits en tendens att i hög grad beskriva vad kyrkan har gjort och inte gjort. Men var är de samiska aktörerna? frågar Lovisa Mienna Sjöberg, teolog och same.

Varför lär vi inte i skolan vad den första samiska prästen hette? Eller att 17 procent av prästerna i den svensk-finska lappmarken på 1600-talet sägs ha varit vara samer? Men man känner till missionärers namn och vet hur de brände trummor, säger hon.

– Jag tycker inte om när man talar om vad ”kyrkan ska göra för samerna”. Kyrkan har förstås ett kolonialt arv, men samerna har varit en del av kyrkan sedan 1500-talet, säger hon.

Lovisa Mienna Sjöberg leder den praktiska teologutbildningen i norska Tromsö, men bor i Guovda­geaidnu (Kauto­keino) inte långt från riksgränsen mellan Norge och Finland.

Att sameområdet Sápmi sträcker sig över fyra länder tar man bara lite hänsyn till i de sannings- och försoningsprojekt som pågår, eftersom processerna är nationella, anser hon.

"Man vill ge sina barn någonting annat än den där skammen."

I Norge har staten haft ansvar för en försoningsprocess, där också kyrkan varit en del, medan kyrkan och staten i Sverige och Finland har jobbat var för sig.

I Finland har kyrkan precis i samband med kyrkomötet haft en ångerceremoni och bett det samiska folket om förlåtelse. I den finska kyrkans antologi Sämmiliih kirhoost (2025) beskriver i stor utsträckning samer själva sin identitet, sin tro och sin historia.

Förlåtelse är också att rätta till

– Men jag tror att få samer kanske har fokus just på för­låtelse, utan mera på hur ska man räta upp skevheter. Som teolog förstår jag inte ens riktigt vad förlåtelse betyder här. Många har förlorat sina språk och det är mycket skam. Men det är ett par generationer bakåt. Nu handlar det mer om att ge sina barn något annat, säger Lovisa Mienna Sjöberg.

Försoning är praktisk, anser hon. För kyrkan handlar det inte bara om att beklaga det förflutna, utan att också stå på samernas sida när det handlar om deras mark och vatten.

– Nu drabbar mycken grön kolonialism nordliga områden, speciellt vind- och vattenkraftverk. Förr högg man ner skog och byggde gruvor – hela tiden på någon annans mark. Kyrkan vill gärna ha det samiska med när en talar om relationen mellan djur, marker och människa. Det är mindre rum för det samiska när det anses bli politiskt eller ställer krav.

Små ord som ständig välsignelse

Lovisa Mienna Sjöberg disputerade 2018 i Oslo på en avhandling om sivdnidit, en samisk förståelse av välsignelse i vardagen, ofta inför naturen. Det är små ord och gester, ofta som en kristen praxis, men inte alltid.

– När man plockar bär, hugger ved, slaktar eller styckar en ren … Det handlar om kommunikation med skapelsen, om tacksamhet.

Kan teologer från majoriteten i Norden diskutera samisk teologi och livssyn?

– Religionsforskare och teologer är ibland fortfarande upptagna av när samisk religion ”står bakom”, precis som man ibland kan fråga vad som är ”lutherskt” eller ”katolskt”.

Som ung reste Lovisa Mienna Sjöberg till en del kyrkliga konferenser tillsammans med äldre människor hon såg upp till. Och ibland blev deras sätt att vara kristna eller se på kristen tro förlöjligade.

– Det kan kännas sårande att ens kristna tro inte uppfattas som en helhet. Ska allt mätas mot kristendom som utövas i Helsingfors. Oslo, Stockholm eller Uppsala? Samisk praxis och samiska berättelser har beskrivits som primitiva och det har lett till skam. I mitt arbete har jag velat skriva fram teologi från en samisk utgångspunkt, som en helhet, säger Lovisa Mienna Sjöberg.

Lovisa Mienna Sjöberg medverkar vid sommarens Francis­kusdagar på Kökar den 4–6 juli.

Text: Jan-Erik Andelin
Foto: Aslak Mikal Mienna


livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40