Flyktingbarn från Venezuela någonstans i ett latinamerikanskt grannland.

Lagen ger ingen förtur för flyktingar från kristna länder

flyktingar.

Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.
Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar.

12.5.2025 kl. 19:00

Hösten 2024 var inrikesminister Mari Rantanen (Sannf) borta från jobbet i tio veckor. Hennes vuxna dotter som har en svår funktionsnedsättning var allvarligt sjuk. Som hennes vikarie hoppade trafikministern Lulu Ranne från samma parti in.

Ministeriet hade sedan våren berett från vilka länder Finland skulle ta emot årets 500 kvotflyktingar. År 2024 hade de största grupperna varit afghaner från flyktingläger i Iran och kongoleser strandsatta i Rwanda.

Vid ministeriet började powerpointar cirkulera om att mottagningen av ”kristna” skulle ökas radikalt, enligt uppgift som styrning från ministern.

Av de 500 skulle 370 vara flyktingar från den större av de två Kongo-staterna, och Venezuela, båda traditionellt kristna länder. Strömmen från muslimskt dominerade Syrien och Afghanistan skulle stramas åt.

Under ministerns tjänstledighet ska en ministermedarbetare – enligt medieuppgifter Maria Paaso, tidigare anställd vid migrationsverket Migri och Skyddspolisen – ha tagit saker i egna händer och gett direktiv om omfördelningen.

”Inga objektiva skäl”

Omfördelningen avvek mycket från vad ministeriets egna tjänstemän hade jobbat fram, och läckte till medierna i november 2024.

Diskrimineringsombudsmannen Kristina Stenman (DO) och enhetschefen Robin Harms vid hennes byrå ansåg att Sannfinländarna i regeringen aktivt sållade bort flyktingar av annan religiös bakgrund än den kristna. DO började utreda frågan som diskriminering och hade i mars grundade orsaker att pricka ministeriet.

– Det var ju inte bara powerpointarna från augusti–september. Inrikesministeriet har ingenstans i processen på ett trovärdigt sätt fört fram juridiskt godtagbara skäl varför man så starkt valde att prioritera flyktingar från Venezuela och Kongo, där kristendom är en klar majoritetsreligion, framför flyktingar från i huvudsak muslimska Afghanistan och Syrien, säger Kristina Stenman.

Justitiekansler Tuomas Pöysti som på valborgsmässoafton gav ett utlåtande om processen ansåg anklagelserna om diskriminering var allvarliga och att beredningen hade varit ”misslyckad”.

Integrerar kyrkan kristna nykomlingar?

Frågan är ändå inte entydigt så enkel att Finland blint tar emot just de flyktingar i världen som för stunden är de absolut mest utsatta.

Utlänningslagen stadgar att man ska bedöma vilka som har de bästa förutsättningarna att integreras. Man ser alltså också om det finns till exempel tolkar eller vårdresurser för vissa nationaliteter. Man strävar därmed också efter att flera år i rad ta emot flyktingar från samma länder.

– De är ju ändå bland de flyktingar som (FN:s flyktingorgan) UNHCR har bedömt att har det största behovet att förflyttas hit, säger Kristina Stenman.

Kyrkor och samfund jobbar mycket med asylsökande. Kan inte en gemensam kristen livssyn kan hjälpa just kristna flyktingar att lättare integreras i Finland?

– Kyrkans och församlingarnas arbete är jätte­värdefullt och man har ju oftast integrerande verksamhet oberoende av flyktingarnas religiö­sa bakgrund, säger Kristina Stenman.

Att man är förföljd för sin religions skull är ett skäl att få flyktingstatus. Men det betyder inte att man kan få förtur framför andra enbart på basen av sin religion, förklarar hon.

"Bra för Guds rike om också muslimer och buddhister kommer till Finland."

"En religiös gemenskap viktig för många"

Samtidigt är religion viktig för många som kommer, säger Marianne Green, som leder MA Porvoo, en mångkulturell, opolitisk, och religiöst obunden förening i Borgå.

– Man vill ha en gemenskap att höra till. Det är ofta lite annorlunda än för många av oss som lite kommer och går i kyrkan, säger hon.

Marianne Green har precis talat med flera som har uppskattat det att kristendomen i Finland som friare än många andra religioner, där man enligt dem hon har talat "inte får göra det ena och inte det andra".

De som har en kristen bakgrund tycker Marianne Green efter sin egen erfarenhet att också verkar ha lättare att integrera sig i det finländska samhället.

– Det är nog vanligare att muslimer oftare blir sittande bland sina egna, säger hon.

”Unken nationalism av politiker”

Pastor Markus Österlund i Andreaskyrkan i Helsingfors ska precis skynda iväg till församlingens matutdelning. Församlingen har ett omfattande nätverk bland invandrare. Vid mathjälpen hjälper många unga från Sri Lanka till. Att de flesta av dem är buddhister spelar ingen större roll i den stora helheten, inte för dem och inte för församlingen.

Guds rike tar emot människor, säger Markus Österlund.

Den katolska kyrkan några kvarter bort närmast sprängs för att så många invandrare har fått ett socialt sammanhang i kyrkan så alla knappt ryms in.

I Markus Österlunds frikyrkoförsamling verkar en kristen grupp från Rwanda. På andra håll i landet har kristna karener, baptister från Burma, kommit fort till rätta genom stöd från små baptistförsamlingar på platser som Esse i Pedersöre.

– De har väl haft en viss fördel i Finland som kristna. Men som jag läser Bibeln kan man inte använda det som argument för att mest ta emot kristna flyktingar. Det är en unket nationalistisk, självisk politik, säger Markus Österlund.

De kristnas kärnuppgift är enligt honom att ta hand om alla och predika budskapet om Jesus Kristus.

– Då ser jag det för Guds rike skull som en stor fördel om det kommer också muslimer och buddhister till Finland. I vår kyrka har vi fått döpa flera muslimer, säger Markus Österlund.

Jan-Erik Andelin


KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22

JULHÄLSNING. Plötsligt bara hände det. Jag hade kommit in på domkapitelsgården här i Borgå. Jag hade bråttom med en arbetsuppgift och det hade börjat skymma. Den korta biten av stenläggning på gården hade blivit glashal. Jag snubblade och föll raklång med ansiktet mot marken. Det blev svart. 21.12.2024 kl. 16:41

protest. För vissa är Uppenbarelseboken kanske Bibelns mest motbjudande bok. Andra får något lystet i blicken då de pratar om odjurets märke och de yttersta tiderna. Forskaren Mikael Tellbe tror att Uppenbarelseboken egentligen är en bok av tröst, som manar till protest – mot materialism, rasism och konsumism. 1.1.2025 kl. 08:00

UTNÄMNING. Jakobstads svenska församlings kantor Lisen Borgmästars har tilldelats titeln director cantus. Borgmästars erhöll titeln i samband med kören Cantates julkonsert i Pedersöre kyrka på lördagskvällen. Cantate är en av de körer som Borgmästars dirigerar. 21.12.2024 kl. 19:14

FINLANDS SJÖMANSKYRKA. Elefteria Apostolidou från Borgå stift blir Finlands Sjömanskyrkas präst i Tyskland. Hon blir stationerad i Frankfurt och ledande präst i arbetet. 17.12.2024 kl. 16:01

julfirande. Olyckligtvis har siffrorna i telefonnumret där du kan anmäla dig till julaftonens firande kastats om i papperstidningen. Här hittar du rätt nummer: 050 568 65 98. 16.12.2024 kl. 12:07

BAGERI. I Ytteresse finns ingen historisk anknytning till Jeriko. Men på Jeriko Gård har man funnit en koppling till namnet. 14.12.2024 kl. 20:25

HEDERSTITEL. Biskop Bo-Göran Åstrand utnämnde den 12 december tre nya prostar. De är ledande sjukhusprästen i Karleby kyrkliga samfällighet Anne Peltomaa, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Lucas Snellman och militärpastorn vid Nylands brigad Markus Weckström. 13.12.2024 kl. 15:18

musik. Efter många år inom kristen musik vill Johannes Häger nu jobba utom kyrkornas väggar med sitt nya band. Men touchen i texterna av hans tro har inte försvunnit. 12.12.2024 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35