– Det finns många likheter mellan bastu och kyrka – till exempel hur man beter sig. Många upplever också båda platserna som heliga.

”No haa vi såmatiidin” – KAJ-hypen når Korso kyrka

BARA BADA BASTU.

Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt.

12.5.2025 kl. 14:30

– När jag såg KAJ uppträda i Melodifestivalen i Sverige tänkte jag att vi kunde kanske ordna något i bastun som vi har i Korso kyrka, säger kyrkoherden Tuomas Antola.

Resultatet blev den unika bastukvällen Pyhää höyryä, helig ånga. I samband med bastukvällen håller församlingen en andakt där de sjunger Såmartiidin, ber Fader vår och läser ur Bibeln. Den som vill får stanna i församlingssalen för att följa med semifinalen i Basel där KAJ uppträder.

Hittills ser intresset ut att vara stort, bastuturerna både i kyrkans bastu och den tillfälliga tältbastun som ska byggas på parkeringsplatsen är redan fullbokade. För att följa med semifinalen behövs ingen förhandsanmälan.

– I traditionen finns många likheter mellan bastu och kyrka. Till exempel hur man beter sig. Många upplever också båda platserna som heliga.

Tuomas Antola har studerat vid Åbo Akademi och har vänner i Österbotten, men någon närmare relation till Vörå har han inte.

– Vi kontaktade Vörå församling och frågade efter material på Vörådialekt. Vi fick ett entusiastiskt svar och orden till Den blomstertid nu kommer på dialekt.

Men hur dialekten ska uttalas har han inte fått nån nyckel till.

– Jag vet inget om uttalet. Det ska bli en överraskning hur det blir. Det kan hända att inte Vöråborna känner igen sig.

Antola är född i Savolax, men när han var sex år gammal flyttade familjen till Åbo, där han gått i skola.

– Jag ville inte flytta till Helsingfors utan jag valde att studera teologi vid Åbo Akademi.

Nu hoppas han på ett ökat intresse för svenska språket i sin församling.

– Men det här är ett engångsevenemang så jag vet inte om det får konsekvenser i framtiden. Det får vi se. Man har alltid nytta av språkkunskaper.

Han talar naturligtvis också svenska i den här intervjun.

När församlingen i Vörå kontaktades landade uppdraget att leverera något på Vöråmål hos diakonissan Gun-Britt Nyman.

– Texten till Såmartiidin är ursprungligen från Närpes där Lasse Eriksson och Anders Teir skrivit om psalmen till Närpesdialekt. Jag har omarbetat deras text till Vörådialekt, säger hon.

Det gjorde hon för flera år sedan. När förfrågan från Korso kom var det bara att plocka fram texten.

Några andra texter med andligt innehåll på Vörådialekt – förutom julevangeliet – har hon inte.

– Jag brukar be på dialekt, mitt hjärtemål. Jag har också tänkt göra en dialektversion på bönen Fader vår, men hittills har det stannat vid tanken.

I övrigt har hypen kring KAJ inte berört församlingen i Vörå nämnvärt.

– Vi har haft lite fler gudstjänstbesökare än vanligt för årstiden, säger kyrkherden Samuel Erikson.

Evenemanget i Korso kyrka börjar tisdagen den 13 maj klockan 18.


Såmartiidin (Den blomstertid nu kommer)


No haa vi såmatiidin

E je så schöönt ti sii

he tjööldin vitji ondan

natuurin liivar ii

Å såolin jevär värman

ot allt he som hadd döödd

An tjendär Gud je närman

å allt vaal återföödd



På ååkran å po engan

no vexär höij å seed

Å alla blomstäsengan

å valen båsk å tree

dem jär he vi vaal vaar e

he övä land å strand

E finns in kraft som tar e

på besta sett om hand



No gröönskar heila jåolin

no blåomar bärg å dal

Å fååglan ondä såolin

dem finns i tusentaal

Dem sjångär uut in helsning

me hondra sårtäs juud

Åm föödels å åm frälsning

åm kraft fron Herren Gud



Text: Johan Sandberg
Foto: Joona Raudaskoski


MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30