Vad har jag för uppfattningar om mig själv? Var har jag fått dem? Ofta härstammar de från den tidiga barndomen. De har mycket att göra med hurdana anknytningsmönster vi har till våra föräldrar.

Vi har alla en del i oss som exploderar oväntat – och den kan vi jobba med

psykologi.

När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med.

20.3.2025 kl. 10:01

Reagerar du alltid på samma sätt inför en liknande situation? Blir du arg, går du i lås och tystnar, drar dig undan, försöker blidka den andra eller ta skulden på dig själv? Då har du kanske stött på ett område där du kämpar med ett känslolås, ett destruktivt livstema.

– Du kan känna på dig att du kämpar med ett känslolås om du inte lugnt klarar av att diskutera en fråga med en person. Det är något med personens ord, sätt att vara eller handla som får ditt känslolås att aktiveras. Det kan leda till att du överreagerar och anfaller personen på ett aggressivt sätt, flyr eftersom du inte klarar av diskussionen, blir helt stum eller också skojar bort hela saken. Om du känner igen det här, och om känslan är stark och du inte finner en lösning själv, då rekommenderar jag samtal med en själavårdare som förstår sig på livsteman och hur man bearbetar dem.

Det säger Markku Veilo, lösningsfokuserad kristen terapeut. I mars leder han tillsammans med sin fru Teija en kurs om känslolås, destruktiva livsteman, vid Evangeliska folkhögskolan i Vasa.


18 destruktiva livsteman – vilket är ditt?

Termen ”lifetraps”, eller livsfällor, myntades ursprungligen av den amerikanske psykoterapeuten Jeffrey Young. Med livsfällor avsåg han svåra och kroniska psykologiska mönster som aktiveras i utmanande livssituationer. När den finska fackboksförfattaren Kimmo Takanen myntade begreppet i Finland använde han begreppet ”tunnelukko”, det vill säga ett emotionellt lås eller ett känslolås.

Markku Veilo har tillsammans med sin fru Teija länge föreläst om och arbetat med själavårdsklienter med hjälp av känslolås-metoden. Han tycker att ett bra sätt att börja arbeta med metoden är att göra ett gratistest på nätet, för att se vilka av de 18 olika känslolåsen som är mest aktuella för en själv.

– Vi har alla sådana här lås. Det är bra att veta vilket är det starkaste och vilket som är mindre problematiskt. När man vet mer är det bra att undersöka hurdana tankar man har om sig själv och sina medmänniskor. Vad har jag för uppfattningar om mig själv? Var har jag fått dem? Ofta härstammar de från den tidiga barndomen. De har mycket att göra med hurdana anknytningsmönster vi har till våra föräldrar. Många av de här uppfattningarna och beteendena är sådana som funnits i släkten, och som föräldrar för vidare till sina barn.

Ta snällhet, exempelvis.

– Den ”snälla” har redan som barn förstått att det är nödvändigt att vara snäll, för det har mamma och pappa sagt. ”Du måste sitta stilla, du får inte ha ljud, du får inte uttrycka dina känslor.” Så uppstår ett livstema, ett känslolås, säger Veilo.


Hur försvårar exempelvis snällhet en människas liv?

– Snällhet anses ofta vara en bra sak i kristna sammanhang, men en snäll människa blir lätt att manipulera och utnyttja. Hon fogar sig under andras auktoritet. Om den personen sedan hittar en äkta hälft med narcissistiska drag, då kan den snälla bli totalt undertryckt, vilket leder till ett väldigt olyckligt äktenskap.

Men också för en snäll människa kommer gränsen någon gång emot – som den gör för oss alla, vilket känslolås vi än kämpar med.

– Smärtan växer så småningom. I något skede står vi inte ut med trycket. De yttre omständigheterna och det inte trycket tvingar oss till att försöka hitta en lösning.


Den kristna metoden

Markku Veilo och hans fru jobbar med både en kognitiv metod och en kristen metod för att hjälpa sina klienter övervinna sina destruktiva livsmönster.

– Först går vi igenom livsteman och hur de uppstår, sedan går vi igenom varje känslolås, och sedan den bibliska modellen för att bli fri från dem. Jag ser att det finns enorma möjligheter att växa och bli helt fri. Som det står i Galaterbrevet 5:1: ”Till den friheten har Kristus befriat oss.” Sanningen gör oss fria på det sättet att vi börjar bli medvetna om den inre konflikt vi bär på. I Kristus är jag fri, men på grund av alla murar jag byggt i mitt sinne är jag ändå fortfarande bunden.

Han tänker att det givetvis är viktigt att arbeta metodiskt, att undersöka de modeller som vi bär på från barndomen, undersöka vilka relationer som utlöser starka känslor i oss och försöka hitta kopplingar till tidigare livshändelser.

Men sedan finns det också rum för Gud att gripa in.

– Man kan göra mycket själv. Som det står i Psaltaren 37: ”Var stilla inför Herren, vänta på honom.” En sak jag uppmanar folk att göra är att vara tysta. I tystnad och stillhet vänder man sig inåt, mot sig själv, och börjar möta sitt undermedvetna. Och därifrån stiger så småningom uppdämda känslor. När människan sedan hittar orsaker kan hon börja fundera på hurdana uppfattningar hon bär på och om de kunde bearbetas och byggas på nytt med hjälp av Guds ord.

Han har jobbat med sina egna känslolås på det sättet.

– Jag hade en pappa som var både kolerisk och melankolisk och hade väldigt stark vilja, och jag hade problem med att jag var för snäll. Jag sa aldrig emot min pappa, protesterade aldrig. När jag tänker på mig själv som förkunnare för 25 år sedan, när jag började, så var jag ganska ängslig och rädd. Det var något som försvann när jag upplevde en andlig tillväxt och vande mig vid att uppträda. Jag var tvungen att möta mina rädslor och svagheter. Idag känner jag inte att jag har något känslolås som försvårar mitt liv.

Hans råd är: öva dig på ett göra precis tvärtom. När du stelnar, tystnar och vill springa din väg, försök i stället våga stanna och säga hur det känns.

– Gör det även om det känns illa, även om alla röster inuti dig skriker ”var tyst, säg inte din åsikt”. Då gäller det att bara stiga fram och säga sin åsikt ändå, och då blir låset svagare.

När han studerade till kristen terapeut fick han en lista på hundra känslor i sin hand.

– Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att det fanns så många! Jag har märkt att människor ofta inte kan sätta ord på sina känslor. Att namnge en känsla är svårt. Ofta säger en klient: Jag känner rädsla eller ångest. Ångesten är en sorts primärkänsla som ligger över alla andra. Bakom ångesten finns tystare känslor, så kallade långsamma känslor. Det är viktigt att känna dem.


Och hur hittar vi våra långsamma känslor?

– Du kan hitta dem enbart genom att stanna upp och vara tyst. Därför är vår tidsålder inte bra för oss. Den uppmanar oss i stället till att vara där det finns mycket oljud och där det är bråttom. Det leder till att vi fjärmas från oss själva. I en ytlig kultur projicerar vi också vår egen skuld på andra och bort från oss själva. Därför vågar många av oss inte ens försöka vända oss inåt för att se vad där finns – då måste vi möta vår egen verklighet. Istället börjar vi fixa på ytan, genom att försöka vara så fysiskt attraktiva som möjligt. Men problemet finns inuti.

Markku Veilos tips: så kan du börja

Googla fram ett gratis ”tunnelukko”-test på nätet ifall din finska är tillräckligt bra för det. Testet tar upp 18 olika teman, bland dem övergivenhet, misstro och utsatthet, känslomässig försummelse, utanförskap, underkastelse och perfektionism.

Läs på om temat, undersök situationer i din barndom då du drabbats av liknande starka känslor som du ibland upplever som vuxen, situationer då du inte ”handlar vuxet”.

Erkänn att du har ett problem. Bestäm dig för att börja utmana dig själv att handla annorlunda – tvärt emot hur din kropp och alla dina rädslor säger att du borde handla.

Satsa mycket tid på tystnad och begrundan. Undersök dina känslor. Uppsök själavård, be och läs Bibeln för att få stöd.

Text: Sofia Torvalds 


Mest läst

    parrelation. Maria och Tomas Höglund har varit tillsammans i över 25 år. De är väldigt olika, men de är vänner. De har haft kriser i sitt äktenskap, men tillsammans känner de sig starkare. När de tävlade i Voice of Finland var det skönaste att inte vara ensam. 29.9.2021 kl. 09:22

    ansvar. Sarah Tiainen är ny koordinator för Ansvarsveckan. – Jag har en liten personlig dröm om att göra Ansvarsveckan och Ekumeniska Rådet lite mer kända på finlandssvenskt håll. 28.9.2021 kl. 18:48

    Åbo svenska teater. Markus Riuttu spelar Vanja i pjäsen Morbror Vanja av Anton Tjechov på Åbo Svenska Teater i höst. – Vanja bär på en stor, stor känsla av meningslöshet. 28.9.2021 kl. 18:33

    skrivande. "Är detta ordbruk i själva verket bara ett sätt att försöka fånga det ofattbara?" 29.9.2021 kl. 06:00

    domkapitlet. – Att kämpa mot en från början missanpassad kyrklig utredning tog mycket arbetstid och energi av alla domkapitel, säger Lars-Eric Henricson. 27.9.2021 kl. 09:38

    pris. Seta rf har gett enheten för Kyrkans fostran och familjeärenden sitt pris för saklig information. 24.9.2021 kl. 16:41

    HOUTSKÄR. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Houtskärs kapellförsamling i Väståbolands svenska församling har inom utsatt tid sökts av pastor Peter Blumenthal, tf. kaplan i Houtskärs kapellförsamling och av pastor Janette Lagerroos, redaktör vid Kyrkans central för det svenska arbetet. 24.9.2021 kl. 15:58

    ÖVERKONSUMTION. Vårt beroende av konsumtion och fossila bränslen kan liknas vid alkoholism, skriver ekoteologen Harry Månsus i sin senaste bok. 17.9.2021 kl. 18:39

    VÄNDPUNKT. Lasse Wendelin har alltid varit en presterare med en överfull kalender. Efter en hjärtinfarkt är hans hjärta så dåligt att han inte kan jobba heltid. – Först nu, när min kalender är tom, börjar jag inse hur mycket jag gjort för att få bekräftelse på att jag duger. 16.9.2021 kl. 14:31

    KÄMPAGLÖD. Anders Tanne Björkman har genomlevt fler motgångar än de flesta behöver erfara. Han har varit på absoluta botten, tappat hoppet, tron och humorn, men långsamt tagit sig upp till ytan igen. 16.9.2021 kl. 10:00

    NYTT LIV. Ända sedan Mikaela Ahola var barn har hon fått höra att hon behöver ett nytt hjärta. Hennes hjärta var var missbildat, ett så kallat enkammarhjärta. 15.9.2021 kl. 17:41

    MARTYRKYRKANS VÄNNER. Martyrkyrkans vänner har återupptagit sin verksamhet efter att myndigheterna återbördat pengarna som varit i kvarstad till föreningens konto. Föreningen har redan sänt ut pengar till projekt man understött tidigare. 14.9.2021 kl. 19:20

    CREDU. Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby. 14.9.2021 kl. 18:53

    JOHANNES FÖRSAMLING. – Nu sitter skägget löst! säger Johan Westerlund, Helsingforskyrkoherden som odlade ett coronaskägg för att han ändå bara satt hemma. I oktober bjuder han in till Mikaelidagsfest i Johanneskyrkan och hoppas att kyrkan blir så full som restriktionerna tillåter. 14.9.2021 kl. 18:38

    kyrkoherdeval. Biskop Bo-Göran Åstrand, vad gjorde att du bedömde att du behövde ställa in ditt program och åka till Pedersöre? 10.9.2021 kl. 14:28

    Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

    AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

    Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

    kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

    VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

    Mest läst