Den nya stugbyn på Klippan påminner om den gamla. Anki Dahlfelt har planerat stugorna.

Mjölkkon är såld men Slef satsar framåt

slef.

Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering.

2.2.2025 kl. 09:07

– Vi satsar där vi tror att människor idag och framöver behöver oss. Ett ständigt sparande och nedskärningar väcker inget engagemang utan människorna vill stödja något som är i rörelse och där det finns en framåtanda. Stödet handlar inte bara om pengar utan också om tid, engagemang och förbön som är ack så viktigt, säger Evangeliföreningens verksamhetsledare Albert Häggblom.

2023 sålde Svenska lutherska evangeliföreningen Slef industrifastigheten vars hyresinkomster täckt lejonparten av underskottet i föreningens verksamhet.

– Det var en riskplacering då så mycket av kapitalet varit bundet i en fastighet.

Då Slef riskerade bli utan hyresgäst valde man efter moget övervägande, experthjälp och analyser att sälja fastheten. Vid det laget började också renoveringsbehoven göra sig påminda.

– Nu har vi placerat kapitalet i aktier och fonder, men det tar tid att bygga upp en portfölj som ger avkastning. Vi betalade också bort de sista skulderna och är skuldfria idag.

Fördelen med hyresinkomster är att de kan budgeteras.

– Aktiemarknaden kan variera från den ena dagen till den andra, beroende på det världspolitiska läget och faktorer som är utanför vår kontroll. Den prövar tron mera.

Samtidigt inledde Slef en treårig ekonomisk anpassningsperiod som nu är inne på andra året.

– Vi sparar i utgifter där vi kan utan att det ska störa den löpande verksamheten.

Trots det satsar föreningen på utökad verksamhet. I Helsingfors, Åbo och Vasa ordnar Slef nu regelbundet egna gudstjänster, i Helsingfors varje söndag. För att svara på det behovet har man anställt Tuomas Rosqvist som präst för arbetet i Nyland. Dessutom har man anställt en ny medarbetare för flyktingarbetet i Grekland.



– Vi satsar där vi tror att människor idag och framöver behöver oss. Ett ständigt sparande och nedskärningar väcker inget engagemang utan människorna vill stödja något som är i rörelse och där det finns en framåtanda,
säger Evangeliföreningens verksamhetsledare Albert Häggblom.



– Verksamheten i Helsingfors har varit stabil i flera år. Men vi har hela tiden vetat att vi borde ta ett steg till och ordna gudstjänst varje söndag. Nu öppnades den möjligheten.

Albert Häggblom uppskattar att antalet besökare i mässan i Heliga Hjärtats kapell i Helsinfors ökat i medeltal med cirka tio personer per gudstjänst. Nu rör sig besökarantalet runt 35 personer per gudstjänst.

– En regelbunden verksamhet varje vecka attraherar människor mera för då fungerar det sociala samspelet och omhändertagandet bättre.

Ett ökat antal besökare med 10–15 personer per gudstjänst täcker ändå inte kostnaderna för en lön.

– Nej, det gör det inte. Men på sikt så kan det ha effekt. Vi behöver ekonomiskt understöd och vi är tacksamma för allt stöd vi får. Mycket av vår verksamhet bygger på frivilligarbete och förböner. Inget värderas mer än det andra. Det här är någonting vi gör tillsammans. De satsningar som är från Gud förser han med pengar.

Trots det behövs ändå en del anställda.

– Vi har sammanlagt ungefär 13 helårsverk i hemlandstjänst och ungefär nio utomlands. Senaste sommar anställde vi 19 unga lägerledare plus lägerområdespersonal för kök och städning. Det är ju också en rejäl satsning.

I och med de regelbundna gudstjänsterna har tyngdpunkten på orter som Helsingfors, Åbo och Vasa förskjutits från att ha kompletterat den lokala församlingens verksamhet till en ordinär egen verksamhet. Men speciellt på den österbottniska landsbygden är verksamheten fortfarande kompletterande.

– Det är svårt att nå nya människor med bara kompletterande verksamhet.

I och med satsningarna på gudstjänstgemenskaper i städerna har man nått människor som saknar tidigare anknytning till Slef.

– Det är människor som söker en kristen gemenskap där ett klart evangelium predikas. Många av dem är studerande och unga barnfamiljer.


Är det människor som känner sig desillusionerade i kyrkan som söker sig till Slef?

– Delvis är det så. Varje människa har ju sin egen historia. Men det finns de som börjat sakna en Kristuscentrerad förkunnelse i sin hemförsamling. Kanske de också saknar en gemenskap för det är inte lätt att hitta sin plats i de traditionella gudstjänsterna på en del orter.


Söker finansiering till ny stugby

Senaste höst beviljade byggnadsnämnden i Nykarleby tillstånd för Evangeliföreningen att riva stugbyn på lägerområdet Klippan och ersätta den med en ny. Men tillsvidare finns varken byggbeslut eller pengar för investeringen.

– Vi har gjort kostnadsberäkningar, men ingen vet vad offerterna kommer att landa på. Det beror också på hur mycket man kan göra på talko. Klippan har ju en lång tradition av talkobyggen men samtidigt har det blivit svårare då myndigheternas krav skärpts och allt flera byggnadsskeden kräver certifikat.

Slef har tillsatt en finansieringsgrupp som ska undersöka möjligheten till finansiering. Det behövs kapital utifrån för att fatta byggbeslutet.

– Just nu ser vi inte hur vi ska få det finansierat. På det sättet tar vi steg i tro. Vi kommer att ha insamlingar och det finns en stödring för Klippan.

Den nuvarande stugbyn byggdes i början på åttiotalet och stugorna saknar toalett och dusch. Nu planeras åtta stugor i tre olika storlekar. Det är två färre än idag, men med samma inkvarteringskapacitet.

– Den nya stugbyn ska vara mera ändamålsenlig och möjliggöra parallella läger eller evenemang på området. Varje stuga får både toalett och dusch och några stugor ett pentrykök.

Den nuvarande stugbyns form och karaktär kommer att bevaras.

Den enda tidtabellen som finns för projektet är bygglovets giltighetstid, tre år. Och det går att anhålla om förlängning.

– Om allt går väl så kanske vi kan börja bygga 2026. Teoretiskt kan vi kanske börja redan i år om vi plötsligt skulle få finansiering. Hösten skulle vara en bra tidpunk för byggstart, säger Albert Häggblom.

De nuvarande stugorna har börjat nå sin vägs ände. En del har renoverats de senaste åren, men inte alla. I nuläget är det ingen idé att fortsätta renovera om de ändå ska rivas.

– I samband med renoveringen av dem har betongplattan spärrats för att förhindra fuktbelastning nerifrån. Isolering, tak och väggskivor har också förnyats.

Inga testresultat visar att stugorna är hälsovådliga. Ingen stuga är heller i användningsförbud.

– Men det finns människor som känner lukt i någon av stugorna. Och skulle stugorna användas vintertid finns det mera utmaningar med kondens.


Slef

– Omsatte cirka två miljoner euro 2024.

– Cirka tio procent kommer från stöd från församlingarna för avtalsmissionärer och kollekter. Under fjolåret fick Slef in 207 000 euro i stöd från församlingarna.

– I fjol fick Slef in drygt 350 000 euro i gåvor och kollekter från den egna verksamheten, en ökning på drygt 24 procent från 2023. Stiftelser, föreningar och företag gav bidrag till ett belopp om 87 000 euro.

– En halv miljon härrör sig från övrig verksamhetsrelaterade inkomster från bokförlag, tidningsprenumerationer, lägeravgifter och lägerområdenas intäkter.

– Resten är budgetunderskott som balanseras upp av placeringar och förvaltning av arv och gåvor under som föreningen fått under 150 år.

Text: Johan Sandberg 


Samhälle. Representanterna för Kyrkans Utlandshjälp betonade att inga omständigheter rättfärdigar att humanitära mål beskjuts. 16.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. På söndag tar festårets huvudevenemang plats i domkyrkan i Helsingfors. 16.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälps tre lastbilar med mat, mediciner, läkarutrustning och filtar nådde på tisdag nödlidande civila i Gaza. 14.1.2009 kl. 00:00

Människa. "Jag vill vara tillgänglig för församlingarna i stiftet och hoppas att tröskeln att ta kontakt med mig i frågor som berör arbetshälsa ska vara låg" 16.1.2009 kl. 00:00

Människa. Dagens skörtar beskylls för att ha utvecklat en tradition som ger dem rätt att släppa på tyglarna och ta sig friheter som man inte godkänner inom andra traditioner. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I mitten av mars inleds kandidatnomineringen i biskopsvalet. Kyrkpressens läsare tycker till om kandidater. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. ”För oss samman” är temat för den ekumeniska böneveckan 18–25 januari. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag inleds Finlands största resemässa i Helsingfors. Också kyrkan är med och präst finns på plats under hela mässan. 15.1.2009 kl. 00:00

Människa. Gustav Björkstrand besöker Rom och Vatikanen under den ekumeniska böneveckan. 14.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ett par tusen demonstranter slöt upp i Helsingfors centrum i går kväll för att uttrycka sitt stöd för Israel. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrkpressen. En chockhöjning av postens distributionsavgifter tvingar Kyrkpressen till inbesparingar. Under sommarmånaderna utkommer tidningen varannan vecka. 26.4.2018 kl. 20:52

PROFET. Jordan Peterson är Youtube-ålderns vishetslärare, och unga män följer honom i stora skaror. Kan en äldre herre som uppmanar killar att rycka upp sig och stå raka i ryggen vara farlig? Kanske. 26.4.2018 kl. 16:48

Understöd. Sund-Vårdö församling för det största enskilda byggnadsunderstödet från Kyrkostyrelsen bland församlingarna i Borgå stift. Understödet på 74 700 euro är för det första skedet av renoveringen av Sunds gamla prästgård. 25.4.2018 kl. 14:05

Livshållning. "Under den senaste veckan har jag ändå ställt mig frågan om jag ibland ger för stort rum åt ett negativt tänkande." 26.4.2018 kl. 00:00

Välbesökt. God mat, ett femtiotal deltagare, och en intressant livshistoria. Så kan en kvinnobrunch se ut. 26.4.2018 kl. 00:00