Flagga i Alabama,starkt influerat av evangelikal kristendom.

”Trump försvårar vår evangelisering”

evangelikala kristna.

Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla.

11.12.2024 kl. 13:49

För pastorn och den evangelikala ledaren Rubén Enriquez i Mexico­ City är president Donald Trumps planer på att stoppa stora mängder av migranter i hans land, Mexiko, inte ett problem. Det är en möjlighet, säger han.

– Vi organiserar stöd till dem vid gränsen. Många migranter är inte troende när de kommer men omvänder sig ofta här. När de åker hem igen sprider de evangelium och stöder sina egna kyrkor, säger Enriquez till det amerikanska kristna mediet Christianity Today.

Donald Trump står ”kanske inte bortom all före­bråelse”, säger Enriquez. Men han gillar ändå att Trump gör klart att USA som nation är ”rotad i principer från Bibelns Gud”.

I USA beräknas var fjärde invånare vara evange­likal, en stor majoritet av dem vita. I sydstater som Kentucky, Tennessee eller Alabama utgör de närmare hälften av befolkningen. I valet ska omkring 85 procent av de evangelikala ha stött Donald Trump.

"Trump gör klart att USA som nation är rotat i principer från Bibelns Gud."

Men vad är en evangelikal? Det är någon i den kristna tradition som förväntar att man har en personlig komma-till-tro-erfarenhet, ofta blir vuxen­döpt och därefter är en aktiv och evange­liserande församlingsmedlem.

I Norden kan frikyrkor och en del väckelserörelser betraktas som evangelikala. Den svenska religionsvetaren Joel Hall­dorf har ändå dragit skiljelinjen att man i Norden inte har samma negativa hållning till stat och regering som USA:s evangelikala ofta har.

Omvärlden inte lika förtjust

Evangelikala utanför USA är inte lika odelat tända på att Donald Trump återvänder till makten. I en enkät i mediet Dagen bland över 200 frikyrko­pastorer i Sverige skulle bara tretton procent ha röstat på Trump.

Evangelikala Christianity Today, grundad av evangelisten Billy Graham 1956, visar också i en stor artikel att särskilt evangelikala kyrkor i Europa inte är förtjusta.

– Igen en gång får vi svara på beskyllningar om att viga samman politik och tro som de evangelikala i USA har gjort. Det är enormt problematiskt. Vi vill vara ”de goda nyheternas” folk, säger Gavin Calver från den evangeliska alliansen i Storbritannien.

"Det här är enormt problematiskt. Vi vill vara de goda nyheternas folk".

Anti-apartheidveteranen och prästen Moss Ntiha i Sydafrika såg Trumps seger som ”en sorglig dag” för evangelikala i världen.

– Efter apartheidens fasor här i Sydafrika känner vi till hur lätt populism med en smal syn på allmän samhällsmoral kan skada människor i marginalen, säger han.

Att Trump under sin första presidentperiod talade om länder i Afrika som ”skithögar” anser Ntiha att gör det svårt att predika ”så älskade Gud världen”, säger Ntiha.

Andra länders evangelikala kyrkor ger i Chris­ti­anity Todays artikel i november tummen upp för Trump som en försvarare av traditionella kristna värden: i Chile, Kenya, Israel, Sri Lanka, Nepal, Filippinerna.

I Ryssland såg den evangeliska alliansens generalsekreterare Vitalij Vlasenko Trump som den värdigare kandidaten i valet. Att han skulle ha en särskilt god relation till Rysslands president Putin är ändå enligt honom överdrivet.

Utvisningshotade – älskar Trump

Finländaren Veli-Matti Kärkkäinen är professor i systematisk teologi i USA. Som luthersk präst med bakgrund också i Pingstkyrkan arbetar han vid det evangelikala Fullerseminariet i Kalifornien.

Grundat av en radioevangelist på 1940-talet bygger högskolan på en moderat riktning av evangelikalism som har tagit avstånd från den fundamentalism som ofta går hand i hand med amerikansk ytterhöger, säger Kärkkäinen.

"Trump vill utvisa miljoner latinomän och deras familjer, Ändå dras de till ledarkulten kring honom."

– Av omkring 100 medarbetare här skulle jag vara förvånad om en enda var anhängare av Maga­rörelsen (Make America Great Again), eller varmt sinnad mot Trump.

Från sin utsiktspost i Los Angeles säger Veli-Matti Kärkkäinen att man inte kan förklara Trumps seger i valet enbart med de evangelikalas stöd. Också en djupt kluven katolsk kyrka stödde Trump, likaså nu en stor grupp av unga hispanos, invandrade spansktalande amerikaner, säger han.

– Unga latinomän, som har brukat rösta på demokraterna, men som har en mycket konservativ teologisk syn på sina kvinnor, att de ska stanna hemma och så. Trump vill utvisa över tio miljoner av de här männen och deras familjer, men trots det dras de konstigt nog, outo juttu, till ledarkulten kring Trump.

Svårare har det varit i den katolska kyrkan i USA, som ofta faller i medieskugga i Norden.

– Katolikerna är djupt delade i sin relation till Maga. Man röstar på Trump för abortfrågan, även om katolikerna som annars har en bra socialetik är förskräckta över Trump och trumpismen. Vanligen står de för demokraternas värden, att jobba mot fattigdom eller att skydda miljön, säger Veli-Matti Kärkkäinen.

Domarväldet ”lite av en teokrati”

Trumpismen handlar inte bara om nationen och presidenten, utan syns nu på alla nivåer i samhället. Allt mer av offentligt stöd öronmärks och styrs till ”rätta” religiösa faith-based-organisationer och kyrkor, säger Veli-
Matti Kärkkäinen.

– Fast så var det också under (president Joe) Bidens tid, då var det andra liberala och inkluderande organisationer som fick stöd.

I USA är åklagare och domare tydligt politiskt tillsatta och kommer nu också att runt om i USA börja ta ställning till frågor i enskilda skoldistrikt om religion i skolan, eller hur man får undervisa till exempel om feminism eller regnbågsfrågor.

I upplägget med den radikala Magarörelsen och dess kristet färgade retorik , säger Veli-Matti Kärkkäinen att USA nu blir ”lite av en teokrati”.

– I Finland har vi svårt att förstå att rättsväsendet inte är oberoende – i världens äldsta demokrati! säger han.

Jan-Erik Andelin


kyrkoherdeval. I mitten av april valde församlingsrådet i Vanda Kristian Willis till kyrkoherde trots att Monica Cleve enligt beredningen var mer meriterad. Cleve kommer nu att föra frågan vidare till förvaltningsdomstol. 19.5.2021 kl. 14:20

val. – Jag har fört en inre kamp med frågan och kommit till en kallelse. Det känns att tiden är inne för mig att ta det här steget, säger Mia Anderssén-Löf, som nu är kyrkoherde i Nykarleby församling. 14.5.2021 kl. 14:50

kyrkoherdeval. I mitten av april valde församlingsrådet i Vanda svenska församling Kristian Willis till ny kyrkoherde i församlingen. Nu har Monica Cleve, som också sökte tjänsten, valt att lämna in ett rättelseyrkande till församlingsrådet. Inför valet konstaterades både i domkapitlets utlåtande och i beredningen av ärendet att Cleve ”i skicklighet och kunnande är mera meriterad”. 12.5.2021 kl. 19:46

DOKUMENTÄRFILM. När Suvi West växte upp var hon van vid att andra berättade om samernas liv på film. Nu regisserar hon dokumentärfilmer och får själv bestämma hur hennes folk skildras. 12.5.2021 kl. 12:52

KYRKOHERDETJÄNST. Kyrkoherden i Väståbolands svenska församling, Harry S Backström, är hittills enda sökanden till kyrkoherdetjänsten i Pedersöre. Ansökningstiden går ut på fredag. 12.5.2021 kl. 11:39

TRÄNING. Lina Björkskogs livsfilosofi är enkel: Sådant som får dig att må bra – gör mer av det. I skolan var hon den som var med i alla innebandylag och fotbollsturneringar. Idag jobbar hon med och bloggar om träning. 12.5.2021 kl. 16:05

FRIMÄRKEN. Tuomas Anttila samlar inte längre frimärken för egen räkning. Det här får många köpare att återvända till hans nätauktioner – de vet att han inte tar undan de bästa märkena till sin egen samling, utan säljer vidare allt som kommer in. 11.5.2021 kl. 16:27

SKAPADE. Länge tyckte Linnea Ekstrand att det hon kunde – att jobba med händerna – inte var viktigt eller värdefullt. Idag är skapandet hennes yrke. 11.5.2021 kl. 09:52

bibeln. Tänk om man skulle fira ner sin vän genom taket för att vännen skulle få träffa Jesus? I den här serien berättar personer om sina favoritdoldisar i Bibeln. Först ute är teologen och författaren Alaric Mård. 10.5.2021 kl. 11:40

NATURNÄRA. "Då kommer lugnet, som under en andakt, en meditation, de där sista stunderna i yoga då man bara ligger ner." 11.5.2021 kl. 09:00

eurovision. Hans band Blind Channel tävlar i Eurovisionen den 22 maj. 11.5.2021 kl. 09:00

Bidrag. Fjorton projekt har fått bidrag ur Gunvor och Bo Skogmans fond, meddelar Kristinestads församling. 4.5.2021 kl. 09:59

tillväxt. "Var har jag låtit mina rötter växa under det här året och vilken frukt kommer de att ge?" 28.4.2021 kl. 08:30

dop. Dopet är en tradition – men det är också en länk till gemenskap med församlingen och med Gud. 28.4.2021 kl. 08:00

tänkare. Han blev nedslagen på gatan i Åbo för att hans sällskap talade svenska. Ännu femton år senare präglar händelsen Torbjörn Andersséns liv. 29.4.2021 kl. 10:43

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13