Essäisten Antti Nylén är ingen julmänniska – men i år har han funderat mycket på julen och vad den egentligen betyder.

Årets adventskalender – essäisten Antti Nylén står för texterna: "Vi behöver bara vänta i lugn och ro på att det som har utlovats ska hända"

adventskalender.

I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han.

26.11.2024 kl. 12:47

I år är församlingarnas adventskalender illustrerad av Ilja Karsikas, medan författaren och essäisten Antti Nylén står för texterna.

– Jag är ingen julkalenderperson – jag är inte ens en julperson. Jag är sådan att jag tränger undan julen så länge det går, tills jag inser att jag måste underkasta mig den, säger Antti Nylén.

– I mina föreställningar är julen årets sista ansträngning. Jag vaknar till liv efter jul. Jag väntar faktiskt mer på att julen ska ta slut än på att den ska komma.

Han grubblade länge över uppdraget. Hur skulle kan klara av att säga något vettigt och viktigt på 60 tecken? Han ville inte skriva platta aforismer om julstämning, hopp eller tröst.

– Mottagaren var en stor fråga för mig. Kalendern trycks ju i hundratusentals exemplar och når en massa olika sorters människor – och jag vet inte vilka de är.

Han funderade också mycket på det andliga innehållet. Han ville inte bjuda på generiska julbilder utan skriva till vuxna som har en uppfattning om den kristna trons grunder.

– Jag bestämde mig för att lita på att det finns en intelligent person i andra ändan, en person som förstår komplicerade saker och är redo att ta in också sådant som känns förbryllande och svårt att tyda. Jag vill inte underskatta mina läsare.


Vi behöver bara vänta

Han ville betona den resa och väntan som hör ihop med kyrkoåret, liksom kopplingen mellan jul och påsk.

– Jag ville inte skriva på ett tomt sätt om hopp. Människor letar mycket efter hopp i dessa tider, man säger att det är viktigt att inte ge upp hoppet. Men om man måste tala om hopp hela tiden kanske tanken inte verkar ha effekt? Vad betyder hopp egentligen? Att man är på gott humör trots alla hot? Jag tycker det är fattig andlighet. Jag ville skriva om väntan i stället.

Den som väntar gör något mer än bara hoppas.

– Om kristendomen är sann, om allt det som vi trott på i årtusenden är sant, då behöver vi inte hopp. Vi behöver bara vänta i lugn och ro på att det som har utlovats ska hända. Då är det ingen fara. Kristus kommer oberoende av om vi vill det eller ej.


En miniessä eller julpredikan

Han tänker på att människor allt mer främjas från kristendomens grunder. Folk förstår inte eller minns inte sådant som vad treenigheten handlar om, eller vad som egentligen händer på påsken.

– Orden, begreppen och bilderna håller på att bli främmande för många. Men av dem som ändå på något vis håller fast vid kristendomen tycker jag att man kan kräva en teologisk läskunnighet – kanske desto mer av dem.

I år får församlingsmedlemmarna ta del av något som Antti Nylén i början tänkte på som en miniessä eller julpredikan.

– Först tänkte jag att det skulle bli en sammanhängande berättelse, men det fungerade inte. I slutresultatet finns ändå spår av den här strukturen, och man behöver kanske läsa föregående lucka för att förstå följande.

Text: Sofia Torvalds


Adminnews. En del blogginlägg och kommentarer har tyvärr varit allt annat än gemenskapsskapande och gör det därför nödvändigt att påminna om den policy som gäller för kyrkpressen.fi. 13.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Ecklesiastikråd Matti Halttunen, chef för kyrkostyrelsens förvaltningsavdelning, går i pension efter över 30 år i huset. 13.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans image lider av att kyrkan i offentligheten verkar vara en plats där man grälar mycket, konstaterade biskoparna i samband med biskopsmötet i går. 13.9.2007 kl. 00:00

Människa. Skeptisk, misstänksam och ständigt redo att nagelfara varje uttalande. Länge var det så Bea Karlemo förhöll sig till tro och kyrka. I dag är hon diakonissa i Grankulla svenska församling. 13.9.2007 kl. 00:00

Världen. I Stockholms domkyrkoförsamlings gratismagasin Sthlmsliv har en artikel som låter förstå att Jesus legitimerade sexuella relationer mellan män och pojkar publicerats. Nu ber ansvariga utgivaren, domprosten Åke Bonnier om ursäkt. 13.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Präst, kyrkälskare och kyrkokritiker. Men också hustru, mamma och bobyggare. I gränsmarken mellan familj och karriär står Maria Sundblom Lindberg närmare Fredrika Runeberg än man kunde tro. 12.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Helgelsens dimension är i ett samhälle präglat av egoism, trångsynthet och karriärlystnad sorgligt förbigången. Efterliknandet av Kristi sinnelag är en stark utmaning för oss som lever i en värld där kärlek, förlåtelse och hoppfullhet ofta är åsidosatta. Därför är det viktigt med böcker som fokuserar på ”andens frukter”. Fruktkoden: lösenord till det goda livet är redigerad av Stefan Myrskog. 12.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. En chock. Så kommenterar kyrkoherde Jouni Lehikoinen Utlänningsverkets beslut att utvisa Naze Aghai, som erhållit kyrkoasyl i hans församling i Åbo. Samtidigt understryker han att kampen för hennes rätt att stanna i Finland fortsätter. 12.9.2007 kl. 00:00

Mira Strandberg. Pulizerpriset, journalisternas Nobelpris? Tja, det kunde jag väl ta emot. Till vardags skulle jag till och med nöja mig med Topeliuspriset här hemma. 12.9.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 37/2007 Paragraf 52 i ulänningslagen är rubricerad ”Beviljande av uppehållstillstånd av individuella mänskliga orsaker”. 12.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Vem skördar frukterna? är en kampanj för rättvis handel som Kyrkans Utlandshjälp (KUH) inledde på sin webbplats den 3 september. Kampanjen vill fästa uppmärksamhet vid hur världshandelns strukturer bidrar till fattigdomen och väcka diskussion mellan olika aktörer. 11.9.2007 kl. 00:00

Världen. Biskopen i Oxford har startat en kampanj för att få människor att berätta vad det är som gör att de har slutat gå i kyrkan och vad som kunde få dem att återvända. 11.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. I öppningstalet på biskopsmötet vid Lärkkulla, Karis betonade biskop Gustav Björkstrand vikten av att komma ihåg de utmaningar som utskrivningar ur kyrkan innebär. 11.9.2007 kl. 00:00

Världen. Danska kyrkan efterlyser ungdomar till en kurs där de får hjälp med att planera, genomföra och utvärdera en annorlunda gudstjänst eller ett annat kyrkligt ungdomsevenemang. 11.9.2007 kl. 00:00

Världen. Deltagarna på det tredje europeiska ekumeniska mötet i Sibiu, Rumänien har gjort ett avslutande gemensamt uttalande. 10.9.2007 kl. 00:00

Det är svårt att få fullgod service på svenska, säger några åländska kyrkoherdar. 11.3.2016 kl. 15:26

I militären fick Mathias Salo ett bönesvar, en förvissning om att Gud tar hand om honom. Den vetskapen ger honom mod att välja nya vägar i livet. Fotbollen som sysselsatt honom i 18 år har han nu valt bort. Nästa höst väntar teologistudier, i sommar en resa till USA. 11.3.2016 kl. 08:53

Författaren och journalisten Erik Wahlström skriver om hur en hel generation i familjen Wahlström lämnade Frälsningsarmén. 11.3.2016 kl. 00:00

krig. Vi måste komma ihåg kriget för att kunna glömma det, säger regissören Ari Matikainen. 9.3.2016 kl. 00:00

Petrus församling. Intresset för föräldrakurs är stort i Petrus församling. Kursen ger småbarnsföräldrar en möjlighet att ta emot råd från proffs och diskutera med andra i samma situation. 7.3.2016 kl. 15:16