Biskoparna är kritiska till Israels respons på Hamas blodiga terror.

Velar kyrkan inför krigen kring Israel?- två biskopar svarar

ISRAEL-PALESTINA.

Israel attackeras ur flera väder­streck. Och svarar med en militär styrka som lägger livet i grus i Palestina och Libanon. Kyrkorna har fått kritik för att vara för tysta inför den humanitära krisen. Kyrkpressen talade med två biskopar om saken.

22.11.2024 kl. 16:36

Vid det årliga Israel-Palestinaseminariet i Tapio­lan seurakunta i Esbo blev det i augusti 2023 en ordväxling som fortfarande ger ringar på vattnen.

I ett slags man-mot-man med höjda pekfinger möttes biskopen i Kuopio stift Jari Jolkkonen och de finländska Israelföreningarnas ordförande Risto Huvila från den lokala pingstkyrkan.

Den palestinsk-jordanska lutherska kyrkans biskop Munib Younan var där, likaså Palestinas ambassadör; Huvila undrade varför man talar så mycket om palestiniernas mänskliga rättigheter när de inte ens själva har sett till att hålla regelrätta val i Palestina på över 16 år.

Biskop Jari Jolkkonen, vars stift har en vänkyrka i den palestinsk-jordanska kyrkan och dess drygt 2 000 medlemmar, for i sin tur ut mot Huvila – som han i dag för Kyrkpressen tycker kom in i samtalet von oben.

”Den kristna sionism du står för är en apart­heidpolitik som inte har någon plats i mitt stift, och om det kommer an på mig, inte i vår kyrka!”, sade Jari Jolkkonen 2023.

"Kristna sionister har inget slutmål för Israel."

”För komplicerat att uttala sig”

Fyra månader senare anföll palestinska Hamas den 7 oktober byar i Israel. Invällande al Nukhba-krigare dödade och sårade över 4 000 personer och kidnappade 250.

Några veckor senare svarade Israel med massiv militär styrka i Gaza. Operationen pågår fortfarande ett år senare; flera Hamasledare har dödats och eliminerats.

För Finlands evangelisk-lutherska kyrka och för många andra i västvärlden blev konflikten än mer svårtydd.

– Hamas attack var förfärlig och ska fördömas i skarpaste ordalag. Men Israels hämnd­aktioner har också varit överdimensionerade och orimliga, säger biskop Jari Jolkkonen.

Efter några vädjanden om snabb fred den första månaden har de flesta kyrkor varit rätt så villrådigt tysta.

– Vi hade planer på ett uttalande men insåg att det blir för komplicerat. Om inte USA:s påtryckningar på Israel biter, varför skulle de lyssna på finländska lutherska biskopar …? säger Jari Jolkkonen.

”Nya frön av hat”

– Hamas attack var avskyvärd och i den dödades över tusen personer. Men nu har 40 000 människor dödats i Gaza och över 100 000 skadats, säger biskopen i Esbo Kaisa­mari Hintikka.

– Omkring 650 000 barn har inte fått gå i skola på ett år, med allt vad det betyder. Gaza, där livet redan tidigare var utsiktslöst, har jämnats med marken. Vad nyttar det till? Vi sår bara frön till mera hat.

Kaisamari Hintikka är en av landets internationellt mest erfarna biskopar efter uppdrag bland annat vid Lutherska världsförbundet i Genève.

Till årsdagen av 7 oktober-massakern gjorde hon i år tillsammans med ärkebiskop Tapio Luom­a­ och Tomi Järvinen från Kyrkans Utlandshjälp ett uttalande som i huvudsak krävde aktivare steg av Israel för fred.

Kyrkans medieapparat hann dock inte med i skeendena, så de tres vädjan om ”bestående fred i Mellanöstern” hann inte ta ställning till Irans omfattande missilattack på Israel kort två dagar innan – ett anfall av en annan fullvärdig FN-stat.

Den humanitära sidan av kriget borde man som kristen hur som helst ta hänsyn till, anser Kaisamari Hintikka.

Är kyrkan försiktig för att så centrala sällskap i kyrkan som Israels vänner eller Kristdemokraterna är pro-Israel?

– Varför tänker du att de är ”centrala sällskap” i kyrkan? Kanske de bara är de mest högljudda.

"Det här ger Kyrkornas världsråd ett pinsamt skimmer."

”Ny antisemitism i kyrkorna”

Vid den kristna lobbyorganisationen European Coalition for Israel (ECI) i Bryssel är dess finlandssvenska grundare Tomas Sandell kritisk till världsekumenikens och Kyrkornas världsråds avoga inställning till Israel.

– Hintikka kommer från en miljö som sedan en konferens i Durban 2001 har arbetat för att bojkotta, sanktionera och sälja ut ägande i Israel. Kyrkornas världsråd har haft svårt att anta IHRA-konventionen mot antisemitism, vilket ett 40-tal länder redan har gjort. Det ger rådet ett pinsamt skimmer, säger han.

”Kristna sionister har ingen målbild”

Biskoparna Hintikka och Jolkkonen anser båda att det viktigt att diskutera vidare med de kretsar de betecknar stå för kristen sionism.

– De har ju ingen bild av vilket slutmål Israel ska ha. Antingen ska palestinierna bli andra klassens medborgare i Israel med sämre mänskliga rättigheter. Eller så ska de fördrivas till grannländerna, vilket är etnisk rensning, säger biskop Jari Jolkkonen till Kyrkpressen.

Tomas Sandell anser att resonemanget speglar en okunskap om både problematiken och alternativen. Själv tror han mest på en enstatslösning, där palestinierna förblir kvar i området med självstyre eller autonomi inom Israel.

– Statsvetenskapen har många modeller. Schweiz eller Åland är bara några, säger han.

ECI bygger enligt Tomas Sandell inte sin verksamhet på den Israelbild som till exempel många evangelikala kristna i USA har.

– Vi bygger inte på apokalyptiska visioner. Sionismen bygger i all enkelhet på judarnas rätt till en egen stat med självbestämmanderätt; om Guds trofasthet till sitt folk, på förbundstanken.

Biskop Jari Jolkkonen säger att ingången i frågan borde vara de 170 000 palestinska kristnas, de som själva ”står i kläm mellan Israels myndigheter och Hamas som hotar bränna deras kyrkor”.

– De är de som en gång var urkyrkan. Märkliga, omstridda tolkningar av profetior i Gamla testamentet kan inte lösa dagens problem. Det funkar inte. Och kristna i Palestina har väl i så fall del av samma löften? Då ska vi väl inte vända dem mot våra systrar och bröder? säger Jari Jolkkonen.

Jan-Erik Andelin


allhelgona. Vad betyder det att ha en grav att gå till? Mycket. 2.11.2019 kl. 11:13

betraktat. "Det känns tryggt att ha en uppståndelsepärla att gripa mellan de hårt böjda och ledsna fingrarna. Det känns värdefullt att få dela både sorgen och hoppet", skriver Mia Bäck inför Alla helgons dag. 1.11.2019 kl. 14:20

läsning. När vi läser undersöker vi våra sår – men vi vårdar dem också. Teologen Elina Takala forskar i den amerikanska författaren Marilynne Robinsons Gilead-trilogi. 1.11.2019 kl. 11:05

agricola församling. Thomas Rosenberg, viceordförande i gemensamma kyrkofullmäktige i Agricola svenska församling, försöker få en ändring i församlingsrådets beslut att säga upp prenumerationen på Kyrkpressen för sina medlemmar 2020. 31.10.2019 kl. 18:28

kyrkomötesval. Fler tunga namn ställer upp på listan "För Kristi kyrka", som samlar kandidater inför valet av lekmannaombud i kyrkomötet. 31.10.2019 kl. 14:46

Begravningsplatser. Fjolårets sommar på Malms begravningsplats tvingade Kai Sadinmaa att möta sin dödsrädsla. Nu känns begravningsplatsen rik och levande. 31.10.2019 kl. 00:01

Kyrkomötet. I snart fyra år har samma gäng samlats i Åbo varje maj och november för att rita upp kyrkans riktning. Nu är deras tid snart slut. I februari blir det nytt kyrkomötesval. Kyrkpressen ställde två frågor till de ombud som representerat Borgå stift och Åland för att ta reda på vad arbetet i kyrkomötet egentligen går ut på. 31.10.2019 kl. 07:00

begravning. Genom att logga in på begravningsportalen kan du boka både kapell och präst – och församlingen hör av sig till dig så snabbt som möjligt. 31.10.2019 kl. 00:01

Förändring. När Anna-Pia Svarvar fick ett barn med ett handikapp förändrades precis allt, också hennes åsikter. Idag studerar hon teologi med målet att bli präst. 30.10.2019 kl. 15:28

kyrkomötesval. De lekmän som kandiderar i kyrkomötesvalet ställer nu upp på två åsiktslistor. Att man frångår regionala listor i valet av lekmannaombud har inte skett sedan år 1986, då stiftet röstade om kvinnliga präster. 28.10.2019 kl. 17:54

biskopsvisitation. Det var mycket ”första” i samband med helgens biskopsvisitation i Vörå församling. Det här var Bo-Göran Åstrands första visitation som biskop och samtidigt också första visitationen för Hans Boije som varit kyrkoherde i församlingen i ett drygt år. Det var också första visitationen sedan församlingarna Vörå och Maxmo fusionerades och år 2011 kompletterades med Oravais som kapellförsamling. 27.10.2019 kl. 17:25

helsingfors bokmässa. Vad är Gud? Är abort fel? Finns helvetet? Biskop Bo-Göran Åstrand fick sitta i heta stolen på Helsingfors bokmässa. Elever från Eklöfska skolan i Borgå och Lovisavikens skola hade förberett frågor om allt från hans jobb till jämlikhet, klimatet och varför gudstjänster är så långa. 24.10.2019 kl. 17:11

nytt från domkapitlet. Clas Abrahamsson förordnas som tf. kyrkoherde i Åbo svenska församling när Mia Bäck ska vara tjänstledig. Bland annat det här beslöt domkapitlet i Borgå stift vid sitt möte på tisdagen. 23.10.2019 kl. 19:08

kyrkslätt. Visste ni att den finlandssvenska menuetten är en del av vårt immateriella kulturarv? I Kyrkslätt tar både menuett och folkmusik plats i gudstjänsten. – Vi måste också få tjäna Gud med våra kroppar, säger kyrkoherde Aino-Karin Lovén. 23.10.2019 kl. 16:02

Borgå. "Det är svårt att få gehör för domkyrkoförsamlingens önskemål", säger domprosten Mats Lindgård, som nu avgår som ordförande för gemensamma kyrkorådet i Borgå. 21.10.2019 kl. 18:15

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15